Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Minimilönen har ett högt pris

10 november, 2021

Skrivet av

Krönika En europeisk minimilön kan verka vettig för att stärka arbetstagare i länder med svaga fack. Men priset kan bli högt för den svenska modellen – och för våra löner, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen har genom åren visat sig vara väldigt livskraftig. Det kan bero på modellen i sig. När starka parter reglerar löner och villkor är det en inneboende kraft i att de som ska leva med resultatet också tar ansvar för det. Faktum är att det inte finns en enda siffra i våra kollektivavtal som inte bestämts vid förhandlingsbordet.

Möjligen står den svenska modellen nu inför sin största utmaning hittills. Det pågår nämligen en process i EU med inriktningen att införa ett direktiv om europeisk minimilön. Mycket är fortfarande oklart, men oavsett detaljer skulle ett sådant direktiv dramatiskt förändra förutsättningarna för det svenska partssystemet. Ett direktiv förpliktigar nämligen medlemsländerna att införa lagstiftning som garanterar medborgarna det skydd som direktivet innehåller.

Skulle detta bli verklighet försvinner parternas självbestämmande och lagstiftaren tar över ansvaret för de lägsta lönenivåerna. Man behöver inte vara Einstein för att inse att incitamenten för ett fackligt medlemskap då sjunker drastiskt.

Diskussionen i EU har sin vällovliga utgångspunkt i det faktum att EU:s medlemsländer behöver stärka löntagarnas ställning. I många länder har partssystemen kraftigt försvagats de senaste åren. I många gamla östländer har man inte ens lyckats bygga upp fungerande partssystem sedan kommunismens fall.

Fackföreningar i Europa söker efter skydd för löntagare som blivit illa tilltufsade av de senaste årens nyliberala politik. Allt detta är fullt rimligt och något som alla i sann facklig solidaritet kan skaka hand på.

Problemet uppstår när lösningen (europeisk minimilön) riskerar att slå sönder ett av de få partssystem som fungerar i världen och som många sneglar avundsjukt på. Det priset är vi inte beredda att betala.

Just nu pågår det ett intensivt arbete från svensk fackföreningsrörelse för att i Bryssel avvärja detta systemkritiska hot mot svenska löntagare. Jurister, ombudsmän och fackliga ledare utkämpar denna strid lite i det tysta, tyvärr får inte löntagarnas villkor plats i den allmänna debatten. Jag är väldigt mån om att du som facklig medlem känner till detta. Det är bara vi tillsammans som kan försvara våra kollektivavtal.

Alltmedan det utkämpas en facklig strid i Bryssel kan vi dra vårt strå till stacken på hemmaplan. För varje ny medlem i facket stärker vi vårt självbestämmande över våra villkor. Högre organisationsgrad stärker vår modell och gör det svårare att slå sönder den.

Min enkla uppmaning till dig, kära läsare, är att ta del av den här fighten. Försvara din arbetsplats genom att se till att dina kompisar är organiserade! 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

Ska man vara seriös i sitt försvar av den svenska modellen måste man också visa intresse för att bekämpa låglönekonkurrensen på EU:s arbetsmarknad, skriver Johan Danielsson (S).

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Här är striderna vi måste utkämpa

Här är striderna vi måste utkämpa

Våra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu är det dags att visa vår styrka

Vår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Facket måste våga förändring

De unga lär sig att facket inte är för dem. Det om något hotar den svenska modellen, skriver Helle Klein.

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

Det gäller att vi håller ihop

Det är rätt enkelt. Vi måste vara många för att kunna påverka våra löner och villkor, skriver Per-Olof Sjöö.

Detta har vi lärt oss av pandemin

Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Pappers unga tar oss framåt

Pappers unga tar oss framåt

Vi måste alla se till att våra unga arbetskamrater får ta plats, att de engagerar sig – och inspirerar oss, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Försäkring & pension

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

Två år efter olyckan skulle Jimmy Hildingsson söka försäkringspengar för ärr och invaliditet. Men en knapptryckning på nätet var nära att kosta honom 25 000 kronor.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.