Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

På teatern vaknar empatin

17 november, 2021

Skrivet av

Krönika I tider av växande murar behöver vi få liv i vår medmänsklighet, skriver Alexandra Pascalidou.

Alexandra Pascalidou är journalist och författare.

Redan de gamla grekerna – de som gav oss teatern, dramerna, tragedierna och komedierna – menade att teater var terapi för själen. Det var en kollektiv konstupplevelse ämnad att fostra, förhöja och förädla själen. I Antikens Aten fick därför de fattiga medborgarna gå gratis på teater.

Min senaste föreställning Mammorna föddes ur frustration. En frustration över alla de unga liv som släcktes på gator där hårt arbetande, lågavlönade mammor släpar tunga kassar fyllda med extraprismärkta blöjor och baljväxter. På gator där människor springer till bussar och tunnelbanor medan andra sover för att allt ska vara städat när de som sover har vaknat.

Frustrationen fick mig att leta efter redogörelser över vad dessa ungdomar hade levt för slags liv och vilka drömmar de drömt om en framtid de aldrig fick. Några notiser fann jag. Ung man skjuten till döds. Ofta följd av någon mening om misstanke om gängrelaterat våld. Så kunde tidningsläsaren bläddra vidare utan att drabbas, oroas och undra hur detta är möjligt i världens fredligaste land.

Jag började ringa runt till mammorna som förlorat sina barn. De som aldrig blev intervjuade om det värsta som kan drabba en förälder. De blev förvånade över att någon noterade deras förlust. Själv förvånades jag över att det knappt fanns någon rapportering eller forskning om mammorna som gav liv som inte riktigt räknades.

När jag lyfte fram förortsmammorna i ett stort reportage i DN 2015 var det som att öppna Pandoras ask. Ohörda och osynliggjorda människor ville berätta så jag skrev en bok och nu ett drama eller kanske snarare en tragedi som utspelar sig – inte där och då – utan här och nu. I vår tid och vårt gemensamma, offentliga rum.

Vi behöver bearbeta och vi behöver förstå och där kommer teatern in som kollektiv psykoterapi. Inte minst för att väcka empatin och medmänskligheten. Men också för att blottlägga de dubbla måttstockarna. De som värderar vissa liv som värdefulla medan andra anses värdelösa. För att mänskliggöra människor behöver vi se, höra och förstå varandra. Vi behöver mötas i en gemensam terapisession – vilket blir allt svårare i tider av växande murar och vallgravar.

På premiären satt jag bland hundratals hulkande och emellanåt skrattande människor och bad: Må mammornas röster bli väckarklockor som ringer runt landet och påminner oss om det vi glömmer – det kompromisslösa människovärdet. Det som inte ska styras av våra fördomar eller egendomar.

En kommentar till “På teatern vaknar empatin

  • Det finns även pappor!
    Som inte är arroganta, despotiska, känslokalla, våldsamma, kvinnoförminskande eller ens skitstövlar, utan alldeles vanliga hyggliga killar som lider samma kval.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

Man kan förstås säga att jag kan utbilda mig och ta ett jobb med bättre lön och på så sätt höja pensionen. Men Sverige skulle må ganska dåligt om alla som jobbade inom exportindustrin bytte jobb, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Äntligen vågar vi se lite framåt

Äntligen vågar vi se lite framåt

Med vaccinet i armen kan vi försiktigt börja drömma om ett händelserikt 2022, med många verkliga möten, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

En chans att göra nya livsval

En chans att göra nya livsval

Ska klimatomställningen lyckas måste den vara socialt hållbar. Därför är vidareutbildning och omställningsstöd så viktigt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Minimilönen har ett högt pris

Minimilönen har ett högt pris

Krönika En europeisk minimilön kan verka vettig för att stärka arbetstagare i länder med svaga fack. Men priset kan bli högt för den svenska modellen – och för våra löner, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Bra agerat, Eva Nordmark

Bra agerat, Eva Nordmark

Skuggsamhället är mänskligt sett djupt ovärdigt och direkt samhällsfarligt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

Fackens syn på industripolitiken måste lyftas fram mer, skriver ekonomen Daniel Lind.

Bekämpa antisemitismen i den digitala världen

I förra veckan hölls Förintelsekonferensen i Malmö. Internationella politiska ledare lovade att aktivt bekämpa antisemitismen och rasismen som tyvärr växer runtom i Europa. Sveriges regering satsar nästan 100 miljoner i nästa års budget på denna angelägna kamp för människovärde och demokrati. Till den svenska regeringens satsningar hör bland annat fortsatt arbete med att bekämpa hatbrott […]

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Försäkring & pension

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

Två år efter olyckan skulle Jimmy Hildingsson söka försäkringspengar för ärr och invaliditet. Men en knapptryckning på nätet var nära att kosta honom 25 000 kronor.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.