Industriarbetarnas tidning

Pappers­arbetare i valet och kvalet

18 augusti, 2022

Skrivet av

Politik Pappersarbetaren Christer Johansson brukar vara rätt säker på vilka han ska lägga sin röst på. Men inte i år.  
– Nä, jag är väldigt kluven. Partierna har ju grötat ihop sig så mycket i så många frågor. 

Nyboholm har ett 70-tal anställda, och är något mindre än Pauliström. Foto: David Lundmark

Två fabriker – ett företag

Både Nyboholm och intilliggande Pauliström startade sin första verksamhet under åren kring förra sekelskiftet, och ägs numera av den finländska mjukpappersjätten Metsä Tissue.  

Nyboholm

Tillverkar: Toalettpapper.

Anställda: 70.

Också på golvet: Två pappersmaskiner och två konverteringslinjer.

Kapacitet: 30 000 årston.

Pauliström

Tillverkar: Toalett- och hushållspapper.

Anställda: 120.

Också på golvet: En pappersmaskin och två konverteringslinjer.

Kapacitet: 27 000 årston.

Nyboholms bruk, strax intill Emån. Ett skiftbyte stundar och intill den gamla trotjänaren PM3 ilar Christer Johansson omkring och utför det ena momentet efter det andra. Spolar ren viran, trär på papper, river av papper, tar prover och … ja, ser till att maskinen kort sagt rullar på och levererar just det som den ska. Det vill säga papper som så småningom slutar som toalettpappersrullar med loggan Lambi på.  

Christer Johansson är också något av en trotjänare. I 42 år, sedan 1978, har han arbetat fast här på bruket och skulle kunna utföra sina sysslor i sömnen som det verkar. Han minns hur det var då. Under stämpelklockans tid. När personalstyrkan var tre gånger större än vad den är i dag och när maskinförarna tävlade i vem som kunde trä papperet på maskinerna på snyggast sätt.

– Maskinförarna var som kungar då, och det mesta gjordes för hand, säger han medan han pustar ut en på en stol i kontrollrummet.

Men nu är det andra tider. Jobbet, bruket, Sverige, världen – det mesta har på ett eller annat sätt förändrats. På både gott och ont. Och om några veckor är det val igen, dags att rösta hur vi vill att samhället ska styras och se ut i fyra år framåt. Något som Christer Johansson aldrig har upplevt som så svårt som just i år.

– Jag tycker att det är skitsvårt och vet faktiskt inte alls vad jag ska rösta på. De har ju ungefär samma politik allihop, partierna. Mellan exempelvis socialdemokrater och moderater skiljer det sig ju snart ingenting längre.

Tidigare, berättar han, har han oftast känt sig ganska säker när han har stått där vid valurnan. 

– Jag har aldrig tidigare bytt block när det gäller riksdagsvalet, bara i kommunalvalet några gånger. Men nu? Om du hade frågat mig inför förra valet så hade jag svarat att jag kände mig tveksam, men att jag ändå skulle ha röstat på dem som jag alltid har röstat på.

– Men i dag vet jag inte. Allting har blivit så geggigt.

Men intresserad av politik, det är han, och valkompassen har han gjort.

– Fast den visar inte vad jag brukar rösta på. Enligt den är jag miljöpartist. Visst, jag tycker om att köra bil som drar lite bränsle, jag har solceller hemma på taket, och över huvud taget är jag väldigt mån om miljön och naturen och så. Men … nä, jag vet inte.

– Nu har det ju varit mycket tal om Nato också. Och det känner jag väl är rätt, att vi går med där.

För Christer Johansson, som fyllt 60 plus ett par år, är även pensionen en viktig fråga. I vart fall borde den vara det, skrattar han, nu när han bestämt sig för att trappa ner en del i arbetstid.

– Jag har lovat att jobba kvar ett år till, och eventuellt ett år till efter det. Men sedan får det vara slut. Jag är rätt sliten i kroppen nu, ska du veta. Har värk överallt. Så det ska bli skönt att gå i pension. Jag ska kolla med facket vad jag kan få ut.

Men hur ser framtiden ut för Nyboholm egentligen? Och systerbruket Pauliström strax intill? Två små bruk i inre Småland som inte ens kommer i närheten av de storsatsningar som Metsä Tissue nu gör i Mariestad. På Katrinefors bruk 25 mil härifrån, även kallad ”framtidsfabriken”, vill man nu investera närmare tre miljarder kronor i en rejäl utbyggnad av anläggningen med hopp om att produktionen så småningom ska fördubblas: från nuvarande 70 000 ton till 145 000 ton. Länsstyrelsen har gett klartecken, och nu inväntar man bara miljötillstånd från Mark- och miljödomstolen.

På Smålandsbruken lyser sådana satsningar med sin frånvaro. Vilket vållat en hel del oro och snack ute på golvet. Varför där men inte här? Är Nyboholm och Pauliström på fallrepet? Är jobben i fara?

Produktionschefen Michael Olofsson i Pauliströms matsal. Foto: David Lundmark

Nej, jobben är inte i fara, bedyrar produktionschefen Michael Olofsson.

– Inga uppsägningar är på gång, säger han. Däremot måste vi göra något åt det ekonomiska resultatet. Toapapperet kommer att bli dyrare, det kan jag lova.

Priset på toapapper kan öka med så mycket som 50 procent, tror Michael Olofsson, vilket bottnar i den sista tidens kraftigt stigande priser på energi, massa, lastpallar och allt annat som bruken behöver för att tillverka dem. 

Christer Johansson känner sig inte orolig för vare sig sin egen eller sina arbetskamraters del.

– När min pappa började jobba här, 1956, sa en av gubbarna till honom: ”Du, det här kommer vara nedlagt inom ett halvår …” Så nej, jag tror inte att vi kommer att tvingas lägga ner nu heller. Vi tillhör ju en stor och stabil koncern numera, och jag är rätt säker på att det kommer snurra här även om tio år! 


Vilken är den viktigaste valfrågan för dig?

Felix Andersson. Foto: David Lundmark

”Tryggheten har blivit svagare”

Felix Andersson, 27, Pappers-avdelningens vice ordförande, är osäker på vad han ska rösta på.

– Jag har röstat på Socialdemokraterna tidigare, men nu vet jag inte … Det känns som om tryggheten, som är det viktigaste för mig, har blivit allt svagare de sista åren. Ta bara det här med nya las, anställningsskyddet, som blivit sämre för oss arbetare.

– Dessutom är jag trött på att skolor, sjukvård och annat ska drivas med vinst hela tiden. Sånt tycker jag att staten ska sköta.  


Bosse Sandahl. Foto: David Lundmark

”Klimat och miljö viktigast”

Massaberedaren Bosse Sandahl, 56, har arbetat på Nyboholm i 28 år. För honom är klimatet och miljön den viktigaste frågan.

– Det är ju jätteviktigt att vi inte bara köper och slänger hela tiden. Visst har vi blivit bättre på återvinning och så, men vi borde bli ännu bättre. Framför allt för våra efterkommande generationers skull.

Det inrikespolitiska käbblet är han trött på.

– Det är för mycket pajkastning fram och tillbaka, vilket gör det svårt att veta vad politikerna egentligen vill. Men jag står kvar där jag har stått förut och röstar nog likadant i år igen. 


Agnes Brorsson. Foto: David Lundmark

”Vet inte än”

Vetlandabon Agnes Brorsson, 20, har arbetat på Pauliström i ett år och säger att hon känner sig trygg på sitt jobb och att hon trivs med sina arbetskamrater. I september får hon rösta för första gången, något hon ser fram emot.

– Det känns viktigt att gå och rösta, men tyvärr känner jag mig inte så insatt och just nu vet jag inte vad jag ska rösta på, säger hon.


Daniel Folkesson. Foto: David Lundmark

”Stigande priser”

El- och bensinpriserna engagerar Pauliströmsarbetaren, småbarnspappan och villaägaren Daniel Folkesson, 32, mest inför valet.

– Elpriset för villan har ju stigit med nästan det dubbla. Och om bensinpriset höjs ytterligare så har jag snart inte råd att åka till jobbet mer, utan blir kanske tvungen att sälja huset och flytta med fru och barn till en lägenhet.

Han bor i Målilla, drygt två mil från bruket.

– Jag förstår inte varför vi i Sverige alltid ska satsa och ligga i framkant när det gäller klimat- och miljöfrågor. Det finns ju värre bovar, som pungar ut med betydligt mer koldioxid och annan skit, än vi.  


Sasa Simijonovic. Foto: David Lundmark

”Arbete och frihet är viktigast”

Trots prisuppgångar och andra osäkerhetsfaktorer är tvåbarnspappan och Pauliströmsarbetaren Sasa Simijonovic, 41, optimistisk om framtiden. 

– Politik, det bryr jag mig inte så mycket om. Huvudsaken är att jag har arbete, att mina barn får gå i skola och att vi får leva i frihet och i lugn och ro. Det är det viktigaste i livet. Och jag känner mig trygg här, på både jobbet och i Sverige.

Han blir illa berörd av Ukrainakriget. Själv har han sina rötter i Kosovo, som drabbades hårt av krig i slutet av 1990-talet. Han tycker inte att Sverige ska gå med i Nato.

– Jag kom hit på grund av att de bombade mitt land … Nej, Nato är inte bra för Sverige, det kommer bara att kosta oss massa pengar. Vilka skulle attackera oss? 


Joel Lundgren. Foto: David Lundmark

”Tänker inte rösta”

Liksom de andra skiftarbetarna arbetar Joel Lundgren, 34, tio dagar och är sedan ledig i sju. Han trivs bra och känner sig trygg på Pauliström, säger han. Under valet kommer han att göra som han gjort under tidigare val – ligga på sofflocket. 

– O ja! Jag köper inte det där att man ska rösta för röstandets skull. Är du inte intresserad av politik, eller saknar politisk övertygelse, ja då ska du heller inte rösta.

Men man kan ju rösta blankt?

– Visst, men själv är jag hellre ute och jagar eller gör någonting annat då.


Nathalie Andersson. Foto: David Lundmark

”Har aldrig känt en partitillhörighet”

Nathalie Andersson, 33, teamleader på Nyboholm, har haft tankarna mer på Ukrainakriget än det stundande valet hemma i Sverige, och har ännu inte bestämt sig för vad hon ska rösta på. Någon särskild partitillhörighet har hon aldrig känt, säger hon.

– Jag brukar höra med andra hur de tänker och resonerar, och sedan tänker jag själv efter ett tag och bildar min egen uppfattning om vad som känns bäst. Så har jag gjort inför varje val.


Veselin Rakocevic. Foto: David Lundmark

”Säkerhet, arbete och miljö”

Pauliströmsarbetaren Veselin Rakocevic, 57, tycker att det är bra att Sverige har ansökt om att gå med i Nato. Under sin barn- och tonårstid växte han upp i Montenegro, som tidigare var en del i det kommunistiska Jugoslavien.

– Om inte Montenegro hade gått med i Nato, så hade det nog redan varit krig där tror jag. Många är intresserade av den där lilla remsan vid Adriatiska havet. Så … ja, Sverige måste kunna försvara sig!

Förutom säkerheten skattar han arbete och miljö som de viktigaste politiska frågorna just nu.

– Att ha ett arbete att gå till och känna sig trygg på, det är jätteviktigt. Dessutom måste vi värna om miljön. Sverige är ett rent och vackert land, och nu gäller det att vi behåller det så.

Sverige har tagit emot för många invandrare på senare år, tycker han.

– Jag har inte något emot att folk kommer hit och arbetar, men det finns för många som kommer hit och utnyttjar systemet. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

Det behövs en opposition som ser till alla arbetares behov, i både stad och glesbygd och oavsett vad vi har för ursprung, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Industrifacken byter inte fot om SD

Industrifacken byter inte fot om SD

Man kan inte vara förtroendevald i fackförbunden IF Metall, Pappers eller GS om man samtidigt är aktiv i Sverigedemokraterna (SD). Det är inte heller aktuellt för förbunden att ompröva sin hållning.

Lyssna på partierna om a-kassan

Lyssna på partierna om a-kassan

Hur ska a-kassan se ut? Partierna ger besked i DA:s podd. Och flera av svaren förvånar vår expert.

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Industriarbetarna bidrar till samhällets resurser – samhället ska också finnas där för arbetarna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson och Jim Svensk Larm, pappersarbetare som kandiderar till riksdagen för S.

Industriarbetarna med siktet inställt på riksdagen

Industriarbetarna med siktet inställt på riksdagen

De arbetar båda fackligt och engagerar sig politiskt, men på varsin sida om blockgränsen. Annette Rydell (S) och Marcus Dackling (M) är två av över hundra industriarbetare som kandiderar till riksdagen. Det visar Dagens Arbetes genomgång.

L är både symptom och motor i högergiren

L är både symptom och motor i högergiren

För Liberalerna är det just nu anpassning högerut som gäller – ända till högernationalismen. Det är en sorglig utveckling av ett parti som aldrig riktigt gjort upp med bilden av ”vi och dem”, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

M och SD har i åratal blockerat förslag som skulle göra livet bättre för Sveriges industriarbetare, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

Ska karensavdraget finnas kvar?

Ska karensavdraget finnas kvar?

Den 11 september är det dags att rösta. A-kassa, karensavdrag och skatt för sjukskrivna – så här tycker riksdagspartierna i de frågorna.

Det är alltid individen det är fel på

Det är alltid individen det är fel på

Där ni politiker borde prata om samhällets ansvar läggs fokus i stället på individen som på olika sätt ska skärpa sig, skriver Natalia Sparrelid.

Rätt att lyssna på Adrian

Rätt att lyssna på Adrian

När Magdalena Andersson höll tal i Almedalen hamnade industriarbetaren och numera ordförande för verkstadsklubben på Volvo, Adrian Avdullahu i centrum. Helt rätt, statsministern!

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”