Lönegapet på pappersbruken är större än någonsin
Skiljer tiotusentals kronor mellan högst och lägst betalda bruk ”Mer konkurrens om pengarna”
Lag om minimilön – ja och nej!
Publicerad 2023-03-28, 08:00 Uppdaterad 2023-03-29, 14:49
DA Möter.Sverige måste införa EU:s nya regler om minimilön. Samtidigt försöker man stoppa dem via domstol. Hur går det ihop? Vi har träffat utredaren Carina Gunnarsson.
Carina Gunnarsson
Ålder: 68 år.
Aktuell som: Regeringens utredare kring minimilöner.
Bakgrund: Jurist, tidigare bland annat ordförande vid Arbetsdomstolen och generaldirektör för Medlingsinstitutet.
Hösten 2022 fattade EU beslut om tillräckliga minimilöner. Det innebär att samtliga medlemsländer nu måste ha ett system som säkerställer att en löntagare kan ha tillräcklig levnadsstandard. I många länder finns lagar om lägstalöner, men inte i Sverige.
– Här är det kollektivavtalen som reglerar lönesättningen, inte lagen, säger Carina Gunnarsson.
Hon har fått regeringens uppdrag att innan sommaren utreda vad som krävs för att EU:s direktiv ska kunna genomföras i Sverige.
– Man vill uppnå en viss skyddsnivå för arbetstagare inom hela EU, helt enkelt. Mitt uppdrag handlar om att undersöka hur EU:s direktiv ska genomföras i Sverige. Utgångspunkten för hela uppdraget är att vi ska ha kvar vår lönebildningsmodell.
Sverige var emot detta direktiv. Har det någon betydelse för ditt arbete?
– Nej, det kan jag inte se.
Mycket av EU-direktivet handlar om olika kontrollstationer, och då blir mitt uppdrag att se hur vi kan uppfylla dessa krav.
Carina Gunnarsson, utredare.
Efter att Carina Gunnarsson fått sitt uppdrag har Sverige dessutom valt att ställa sig bakom Danmark, som vänt sig till EU-domstolen för att häva detta direktiv. Danmarks regering anser att det bryter mot Lissabonfördragets regler om att löner är en fråga som varje medlemsland äger själv. Men inte heller det påverkar hennes utredning, menar Carina Gunnarsson.
– Det där har sin gång, men samtidigt tickar klockan på och direktivet ska införas om inget annat bestäms. Så om vi ska hinna med måste min utredning rulla på, säger hon och fortsätter:
– Tanken är inte att jag ska föreslå ändringar i vår arbetsmarknadsmodell. Mycket av EU-direktivet handlar om olika kontrollstationer, och då blir mitt uppdrag att se hur vi kan uppfylla dessa krav. I direktivet slås till exempel fast att varje land ska ha koll på kollektivavtalstäckningen. Om den är över 80 procent så anses detta vara ett fungerande system. Och den gränsen uppfyller ju Sverige med råge.
Men hur bra koll har vi i Sverige på lägstalönerna egentligen?
– Ja, det är en av de saker jag ska titta på. Men Medlingsinstitutet har redan statistik över detta.
Vilken är den största utmaningen?
– Vi har väldigt kort tid på oss. Men det beror i sin tur på att EU-direktivet ska vara genomfört i Sverige 2024, och det är som det är.
