Industriarbetarnas tidning

”Inte missnöjd, men man hoppas ju alltid på mer”

3 april, 2023 - 17:11

Skrivet av

AVTAL 2023 Lite klent, faktiskt nöjd, ett år för långt. Det är några av reaktionerna på helgens avtal.

”Lite klent, men väntat”

Foto: David Lundmark.

Karin Håkansson Jackson, 56 år. Operatör på Bravikens sågverk.

– Jag tycker att det är lite klent – vår koncern har gått med ganska rejäl vinst – men det får man väl förvänta sig också i en lågkonjunktur.

Men du hade hoppats på mer?

– Ja, det är väl rätt ord. Hoppats. Med tanke på att kronan är svag. Vi ska resa inom Europa i sommar, det blir dyrt.

Har du märkt av att det är tuffa tider?

– Ja, definitivt. Vi bor eluppvärmt. Så det är klart det märks. Tur att vi är två som jobbar.

Nu ska facket förhandla lokalt. Vill du att de ska driva några särskilda frågor?

– Egentligen är vad vi behöver mer personal. Så att vi kan vara sjuka när vi är sjuka, utan att få dåligt samvete.

”Hoppar inte jämfota – men kunde blivit sämre”

Foto: David Lundmark.

Erik Lindblom, 43 år. Elektriker på Bravikens sågverk.

– När det handlar om löneökningen hoppar jag inte jämfota av glädje, men det kunde blivit betydligt sämre. Jag trodde de skulle lägga sig under 4 procent, på så sätt var det bra. Vad jag tycker är tråkigt är att det blev ett tvåårigt avtal, eftersom vi inte vet vad som händer framöver.

Hur långt avtal hade du velat se?

– Ettårigt. Sjunker inflationen är det ett bra avtal. Men jag tror inte att den kommer att göra det.

Men ändå. Du låter ganska nöjd med själva nivån?

– Nöjd är väl en definitionsfråga? Jag är inte missnöjd, men man hoppas ju alltid på mer.

4,1 procent – vad betyder de pengarna för dig?

– Det går åt. Så enkelt är det. Allt har blivit dyrare, så jag går personligen inte plus på de procenten. Utifrån det perspektivet är det inte tillräckligt.

Läs också

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

”Nu måste riksbanken och politiken dra sitt strå till stacken”

Foto: David Lundmark.

Erik Jonsson 42 år. Avdelningsordförande i GS avdelning 3. Sågverksarbetare på Södra Wood Mönsterås.

– Det är ett, som man säger, tveeggat svärd. Löneökningarna är historiskt höga. Aldrig tidigare har vi fått igenom så mycket gentemot vad vi yrkade på. Över 90 procent av ursprungsyrkandet första året. Samtidigt är det ett förlorat år, 2023, och en tid när många medlemmar har det tufft. Men vi kan inte börja jaga inflationen. Då vet vi att det är våra medlemmar som drabbas. Nu måste riksbanken och politiken dra sitt strå till stacken för att få ned inflationen.

Kan du som förtroendevald stå för avtalet inför medlemmarna?

– Ja. Och jag kan stå för det utifrån den premissen, att vi inte ska jaga inflationen. Men jag förstår också ilskan och frustrationen från medlemmarna när man inte får vardagen att gå ihop. Återigen, när vi försökte jaga inflationen blev det bara luft i plånboken. Fortfarande finns möjligheter att få till lokala förbättringar, det är inget som sätter stopp för det.

Hur stora är de möjligheterna i GS-fackets branscher?

– Vad vi kan se är att man oftare är mer samordnade på större företag eller koncerner. Där kan man ställa gemensamma krav med andra fackklubbar. Man ska inte ge upp, man behöver jobba med det lokalt.

”Sällan vi kommer så nära det vi begärt”

Foto: Marie Edholm.

Henrik Brolin, 46 år. Avdelningsordförande i GS avdelning 4. Ordförande och träindustriarbetare på Kinnarps i Kinnarp.

– Jag är faktiskt nöjd, det är inte ofta man säger det. Det var väldigt bra förhandlat, sällan vi kommer så nära det vi begärt. Tvåårigt i det här läget känns lite sådär, men med vad som var på bordet var det nog inte fel.

Varför är du tveksam till ett tvåårigt avtal?

– Det är väl om inflationen är fortsatt skyhög. Sedan är frågan om det är parternas skyldighet att ta ansvar för inflationen?

– Men i år tycker jag att vi har tagit ansvar. Med det sagt, är det inte säkert att det hade varit optimalt att driva avtalsrörelse nästa år igen.

Ska ni försöka få något extra lokalt?
– Vi kommer givetvis försöka, men jag tror att det blir tufft.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

Vi kan komma överens – även när det blåser kallt. Kanske är det det viktigaste budskapet från både fack och arbetsgivare, skriver Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

Löneökningar brukade betyda mer pengar i plånboken. Inte längre. Avdelningsordförande Erik Jonsson åkte till Braviken för att uppmana sågverksarbetarna att ändå inte ge upp hoppet.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Vi höll ihop och tog vårt ansvar

Vi höll ihop och tog vårt ansvar

Nu är det upp till regering, riksbank och direktörer att göra sin del, så vi snabbt kan komma tillbaka till ett läge där vi kan få mer pengar i plånboken, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Det var på tiden, ärligt talat”

”Det var på tiden, ärligt talat”

Bra löneökning. Helt okej. Vi får se vad det ger i lönekuvertet i slutändan. Dagens Arbete pratade med några anställda på Katrinefors bruk om nya avtalet.

Klart: Här är Pappers nya avtal

Klart: Här är Pappers nya avtal

Efter intensiva förhandlingar har nu även Pappers och Industriarbetsgivarna enats om ett avtal. ”Vi är mycket nöjda”, säger Pappers förhandlingschef Robert Sjunnebo.

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Dagens Arbete historia Nya avsnitt ute nu!

Vägen till internationalen 

Vägen till internationalen 

Därför blev den internationella metallfederationen IMF ett verktyg för den amerikanska säkerhetstjänsten.

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

Orden är den gamla Metallordföranden och socialdemokraten Fritjof Ekman som trodde på att alla på en arbetsplats skulle tillhöra samma fack. Men varför, och hur ser det egentligen ut i dag?

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

I det här avsnittet får du lära känna Ernst Wigfors, riksdagsmannen och ideologen som var en huvudperson i den socialdemokratiska framgångssagan på 1900-talet.

Kampen om makten på jobbet

Kampen om makten på jobbet

Vad hände egentligen med kampen om verkligt inflytande på arbetet? Jan Scherman, som en gång skrev en rasande debattbok i ämnet, gästar Dagens Arbete Historia.

Helene Ugland – braständaren som försvann

Helene Ugland – braständaren som försvann

I det här avsnittet berättas historien om en kvinna som haft stor påverkan på historien, men som också valde fel strider och därför fick sitt arbete sopat under mattan för att glömmas bort.

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

I slutet av 1800-talet strejkade arbetare för att hindra anställning av kvinnor. 2022 blir IF Metall ett feministiskt fackförbund. Vad hände däremellan? 

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.