Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Industriarbetarnas tidning
AVTAL 2023 Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt i årets avtalsrörelse.
I de flesta avtal fördelas ökningen på 4,1 procent första året, och 3,3 procent år två. Det ger en årstakt 3,7 procent, det högsta värdet i industriavtalets historia. Det andra året i avtalet är inte uppsägningsbart.
– Visst hade man kunnat önska sig mer, men vi har nått ett bra resultat, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
– Avtalet vi har träffat kommer att ge goda förutsättningar för att återgå till reallöneökningar nästa år, säger hon.
Facken inom industrin är: IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges Ingenjörer.
Arbetsgivarorganisationerna inom industrin är: Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Livsmedelsföretagen, Grafiska Företagen, IKEM – Innovations- och kemiarbetsgivarna, Gröna Arbetsgivare, TEKO och TMF.
Märket är: Avtalen som sluts först i en avtalsrörelse sätter det så kallade lönemärket, som resten av arbetsmarknaden sedan följer. Sedan industriavtalet slöts är det industrins parter som ska sätta lönenivån.
– Vi har lyckats hålla arbetsgivarnas alla krav på försämringar borta ur avtalen, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.
Det är viktigt även för andra förbund i de fortsatta förhandlingarna, påpekar han.
Förutom löneökningar innehåller avtalen även avsättningar till deltidspension/flexpension samt en särskild höjning av avtalens lägsta löner på 1350 kr från den 1 april 2023.
IF Metall, GS och Livs har krävt en låglönesatsning, enligt samma modell som tillämpats i de senaste avtalen, och en sådan finns med i avtalets andra år. Arbetsplatser eller branscher med anställda som tjänar under 28 211 per månad får då en högre lönepott.
De nya avtalen gäller från 1 april 2023 till och med 31 mars 2025.
Läs också
Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?
Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf säger till Dagens Arbete att nivåerna är utmanande för svensk konkurrenskraft.
Det är stor skillnad i nivåerna på avtalet och i budet ni fick förra veckan, som var lägre. Vad har hänt sen dess?
– Skillnaden är att nu har vi en överenskommelse. Det är bara att konstatera att vi har stått väldigt långt ifrån varandra och efter några väldigt intensiva dagar har vi landat där vi har landat.
Du sa på presskonferensen att det också är en konkurrensfördel att ha arbetsfred. Hur rädda var ni för konflikt?
– Det känns främmande för mig att förhandla under rädsla. Industriavtalet bygger på principen om att träffa avtal i tid, och att ta hänsyn till den internationella konkurrenskraften.
Han säger att det ligger inbyggt i hela systemet att det yttersta medlet är konflikt, men att det inte är något som någon part tar till utom i yttersta nödfall.
– Det ansvarstagandet har vi inom industrin, att vi inte är vårdslösa med konfliktvapnet.
Det var hård förhandling in i det sista om avtalet. GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö säger att han varit osäker på om de skulle få ihop det.
– Vi gick en riktig holmgång om lönenivåerna.
Han säger att det varit ett hårt tryck från förhandlingsdelegationerna efter förra veckans avtalsförslag från medlarna.
– Det var tydligt att de tyckte att nivåerna var alldeles för låga.
Det som gjorde förhandlingarna extra svåra var att fackens krav var rätt komplicerade, med krav på avsättningar till deltidspension, höjda lägstalöner och låglönesatsning.
– Man blir aldrig 100 procent nöjd men det var det bästa avtal vi kunde teckna under omständigheterna. Det som är viktigt är att det ger möjlighet till reallöneökningar år två, säger Per-Olof Sjöö.
IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson säger att förhandlingarna varit ovanligt intensiva och tuffa.
– Det är första gången vi förhandlar i ett läge med så hög inflation.
Hon säger att trycket från även deras förhandlingsdelegationer – och därmed medlemmarna – varit väldigt starkt.
– Vi måste upp över 4 procent, det var de väldigt tydliga med.
Det är ganska stor skillnad på det bud ni fick för en vecka sedan och detta, som är högre. Vad har hänt senaste veckan?
– Vi har gnetat och gnetat och diskuterat konstruktioner, det är så förhandlingar går till, säger Marie Nilsson.
Arbetsgivarna betonade på presskonferensen att det var viktigt att man nått arbetsfred.
Hur stor roll spelade hotet om konflikt i förhandlingarna?
– Våra motparter vet att vi har en stark konfliktorganisation, vi behöver inte lägga att varsel för det.
Nu, säger hon, har Facken inom industrin gjort sin del.
– Nu är det upp till resten av arbetsmarknaden att se till att avtalet blir normerande.
Marie Nilsson tycker också att det är viktigt att andra delar i samhället tar ansvar för att få ner inflationen, som enligt de senaste siffrorna från SCB ligger på 12 procent.
– Det kan inte bara vara löntagarna som ska bära det ansvaret.
Pappers, som inte ingår i Facken inom industrin, har ännu inte förhandlat klart med Industriarbetsgivarna. Det kommer troligtvis ske senare i helgen.
Förbundets ordförande Pontus Georgsson, som följt kvällens presskonferens, är därför fåordig och vill i nuläget inte kommentera det nya märket mer än såhär:
– Det är något över förväntan, men vi är inte klara än.
Robert Sjunnebo, förhandlingsansvarig på Pappers, är positiv till det nya märket.
– Vi ställer oss bakom den nivån, och vi tycker att den möter väl de krav som vi haft inom LO.
En löneökning på 7,4 procent fördelat på två år – är det bra? Skriv till oss och berätta vad du tycker på red@dagensarbete.se
Det du skriver kan komma att citeras.
Avtalet som slutits är preliminärt. Beslutet att anta det fattas av respektive förbund. I IF Metall är det till exempel förbundsstyrelsen som fattar beslut, efter att det hållits ett avtalsråd den 13 april. Att de skulle säga nej är inte troligt.
Sedan ska lönerna förhandlas lokalt. Hur ska löneökningarna fördelas? Hur det bestäms ser olika ut på olika arbetsplatser. Ska det gå att få något extra, om företaget går bra?
Samtidigt fortsätter förhandlingarna på andra områden. Övriga förbund som ingår i LO-samordningen, till exempel Pappers, ska förhandla utifrån det så kallade märket som industrin nu satt. Men det är inte bara att kopiera industrins avtal rakt av. Förutsättningarna i de olika branscherna ser olika ut, och därmed kraven. Det kan också uppstå diskussioner om hur märket ska tolkas – vad ska ingå i löneökningarna?
Även inom IF Metall och GS fortsätter förhandlingarna. En del avtal går ut senare i vår.
En intressant fråga är hur det går för Transport, som ställt sig utanför LO-samordningen och krävt högre löneökningar. Kommer märket även att gälla dem?
Läs också
Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.
Nu är den viktigaste frågan, är år 2 uppsägbart?
Nej, det är inte uppsägningsbart.
är avtalet retroaktivt från 1 Januari?
Hej Carl-Fredrik! Nej, de nya lönerna ska gälla från 1 april. Men om man inte hinner få den nya lönen i april så blir det retroaktivt från då. /Anna