Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

AVTAL 2023 Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt i årets avtalsrörelse.

I de flesta avtal fördelas ökningen på 4,1 procent första året, och 3,3 procent år två. Det ger en årstakt 3,7 procent, det högsta värdet i industriavtalets historia. Det andra året i avtalet är inte uppsägningsbart.

– Visst hade man kunnat önska sig mer, men vi har nått ett bra resultat, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

– Avtalet vi har träffat kommer att ge goda förutsättningar för att återgå till reallöneökningar nästa år, säger hon.

– Vi har lyckats hålla arbetsgivarnas alla krav på försämringar borta ur avtalen, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Det är viktigt även för andra förbund i de fortsatta förhandlingarna, påpekar han.

Förutom löneökningar innehåller avtalen även avsättningar till deltidspension/flexpension samt en särskild höjning av avtalens lägsta löner på 1350 kr från den 1 april 2023.

IF Metall, GS och Livs har krävt en låglönesatsning, enligt samma modell som tillämpats i de senaste avtalen, och en sådan finns med i avtalets andra år. Arbetsplatser eller branscher med anställda som tjänar under 28 211 per månad får då en högre lönepott.

De nya avtalen gäller från 1 april 2023 till och med 31 mars 2025.

Läs också

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf säger till Dagens Arbete att nivåerna är utmanande för svensk konkurrenskraft.

Det är stor skillnad i nivåerna på avtalet och i budet ni fick förra veckan, som var lägre. Vad har hänt sen dess?

– Skillnaden är att nu har vi en överenskommelse. Det är bara att konstatera att vi har stått väldigt långt ifrån varandra och efter några väldigt intensiva dagar har vi landat där vi har landat.

Du sa på presskonferensen att det också är en konkurrensfördel att ha arbetsfred. Hur rädda var ni för konflikt?

– Det känns främmande för mig att förhandla under rädsla. Industriavtalet bygger på principen om att träffa avtal i tid, och att ta hänsyn till den internationella konkurrenskraften.

Han säger att det ligger inbyggt i hela systemet att det yttersta medlet är konflikt, men att det inte är något som någon part tar till utom i yttersta nödfall.

– Det ansvarstagandet har vi inom industrin, att vi inte är vårdslösa med konfliktvapnet.

Det var hård förhandling in i det sista om avtalet. GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö säger att han varit osäker på om de skulle få ihop det.

– Vi gick en riktig holmgång om lönenivåerna.

Han säger att det varit ett hårt tryck från förhandlingsdelegationerna efter förra veckans avtalsförslag från medlarna.

– Det var tydligt att de tyckte att nivåerna var alldeles för låga.

Det som gjorde förhandlingarna extra svåra var att fackens krav var rätt komplicerade, med krav på avsättningar till deltidspension, höjda lägstalöner och låglönesatsning.

– Man blir aldrig 100 procent nöjd men det var det bästa avtal vi kunde teckna under omständigheterna. Det som är viktigt är att det ger möjlighet till reallöneökningar år två, säger Per-Olof Sjöö.

IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson säger att förhandlingarna varit ovanligt intensiva och tuffa.

– Det är första gången vi förhandlar i ett läge med så hög inflation.

Hon säger att trycket från även deras förhandlingsdelegationer – och därmed medlemmarna – varit väldigt starkt.

– Vi måste upp över 4 procent, det var de väldigt tydliga med.

Det är ganska stor skillnad på det bud ni fick för en vecka sedan och detta, som är högre. Vad har hänt senaste veckan?

– Vi har gnetat och gnetat och diskuterat konstruktioner, det är så förhandlingar går till, säger Marie Nilsson.

Arbetsgivarna betonade på presskonferensen att det var viktigt att man nått arbetsfred.

Hur stor roll spelade hotet om konflikt i förhandlingarna?

– Våra motparter vet att vi har en stark konfliktorganisation, vi behöver inte lägga att varsel för det.

Nu, säger hon, har Facken inom industrin gjort sin del.

– Nu är det upp till resten av arbetsmarknaden att se till att avtalet blir normerande.

Marie Nilsson tycker också att det är viktigt att andra delar i samhället tar ansvar för att få ner inflationen, som enligt de senaste siffrorna från SCB ligger på 12 procent.

– Det kan inte bara vara löntagarna som ska bära det ansvaret.

Pappers, som inte ingår i Facken inom industrin, har ännu inte förhandlat klart med Industriarbetsgivarna. Det kommer troligtvis ske senare i helgen.

Förbundets ordförande Pontus Georgsson, som följt kvällens presskonferens, är därför fåordig och vill i nuläget inte kommentera det nya märket mer än såhär:

– Det är något över förväntan, men vi är inte klara än.

Robert Sjunnebo, förhandlingsansvarig på Pappers, är positiv till det nya märket.

– Vi ställer oss bakom den nivån, och vi tycker att den möter väl de krav som vi haft inom LO.

Läs också

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Anna Julius, Pontus Ohlin, Lotta Holmström

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentar *

Namn *

E-postadress *

Webbplats

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.