Smålandsbruket toppar löneligan 2023

Kartläggning Waggeryd Cell har de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes unika lönekartläggning inom pappers- och massaindustrin 2023.

En anställd på det lilla smålandsbruket Waggeryd Cell, söder om ­Jönköping, drar i snitt in 37 411 kronor i månaden i grundlön och fasta tillägg. Det är nästan 10 000 kronor mer än de anställda i botten av lönetabellen.

På kontinuerligt 3-skift närmar sig Waggeryd Cell 40 000-kronors strecket, med en snittlön på 38 934 kronor.

Jobbar du med underhåll är dock ­lönerna högst på Metsä Board i Husum.

Att Pappers är ett höglöneförbund märks vid en titt i backspegeln. Lönesnittet har ökat rejält på senare år.

2020 klättrade 24 arbetsplatser av 62 över det då magiska snittet på 30 000 kronor. I dag är det 48 av numera 63 ­arbetsplatser.

Och tittar man på snittlönerna på dagtid, handlar det om att alla, utom en handfull bruk, passerat denna ”drömgräns”.

Vi behövde göra något annat. I år bytte vi system och gick över till ett ­centralt påslag i procent.

Per-Anders Pettersson, Pappers 2:e vice ordförande.

Pappers 2:e vice ordförande, Per-Anders Pettersson, menar som flera före honom att det enda sättet att höja lönerna rejält på ett enskilt bruk, är att byta lönesystem.

– Så är det, men samtidigt är det en oerhört komplex fråga att förhandla fram nya lönesystem. Det kostar på både för arbetsgivarna och för avdelningarna som gör det. Ofta tar det mycket tid i anspråk.

Men det finns andra sätt. Under många avtalsrörelser har det tickat ut en fast summa till var och en i det centrala avtalet.

Lika mycket till alla.

Nackdelen är och har varit att det ­fasta krontalet uppfattats både som golv och tak ute på bruken.

– Vi behövde därför göra något annat. I år bytte vi system och gick över till ett centralt påslag i procent och potter lokalt att förhandla om.

Procentuella påslag gynnar väl bruken i lönetoppen mest?

– Det gör det absolut, men vi tror samtidigt att de andra bruken kan dra nytta av detta.

– Nu måste man räkna fram löneökningarna lokalt. Vi vet att det ofta finns större acceptans hos den lokala arbetsgivaren, till mer pengar utöver den fastlagda procentsatsen.

Läs också

Unik lönekartläggning – nytt bruk toppar löneligan

Löneligan för pappers- och massabruk 2023: Var hittar du ditt bruk i listan?

Vad denna nyordning ger får man se de kommande åren, menar Per-Anders Pettersson. Klart är i alla fall att Pappers, efter många år med fasta kron­påslag, nu slagit in på en ny väg.

– Vi har sett i andra branscher att procentpåslag gett utrymme för lokala förhandlingar på ett helt annat sätt och vill nu testa det.

Per-Anders Pettersson ser annars inga konstigheter i den statistik som DA tagit fram.

– Den står sig bra och siffrorna kommer ju direkt från ”hästens mun”.

Lönestatistik är annars hans gebit. Han studerar noga lönerörelserna på Pappers område.

För ett drygt år sedan låg snittlönen för en pappersmedlem på 32 257 kronor enligt uppgifter från Svenskt Näringsliv.

DA:s statistik bygger på grundlön plus fasta tillägg. Men lägger man till sådant som ob, övertid, bonusar och vinstdelning stiger snittet rejält.

– I juni tjänade en genomsnittlig pappersarbetare 46 400 kronor i månaden, säger Per-Anders Pettersson.

Det kan han se genom att räkna ”baklänges” utifrån de medlemsavgifter som betalats in.

Men grundlön är grundlön och Per-Anders Pettersson vet att jämförelsen mellan bruken väcker intresse.

– När man kommer ut på bruken, efter det att DA kommit ut, ser man ofta statistiken upphängd på anslagstavlan. Med brukets egna siffror understrukna.

Läs också

Så har lönerna utvecklats på ditt bruk

Vi har lönestatistik för alla skift på alla bruk sedan 2012.

I DA:s statistik är det ordförande på bruket som bistår med lönesiffrorna. Ofta med hjälp från lönekontoret.

I år är det flera bruk som inte kan leverera. Koncernen Nordic Paper är inte färdigförhandlade. Där har Bäckhammar, till skillnad från systerbruken i Säffle och Åmotfors, ändå kunnat prestera fjolårets statistik. Anmärkningsvärt är att inte heller bruk som Billerud Korsnäs Frövi och Mondi Dynäs Väja kunnat leverera statistiken för i år.

Hur ser du på detta?

– Jag tycker det är tråkigt att man har så dålig koll på avdelningsnivå. Hur klarar vissa bruk av att lämna statistik men inte andra?

Borde inte varje ordförande känna till löneläget på det egna bruket?

– Inte bara ordföranden, hela styrelsen!

I år sträcker sig oförmågan att leverera lönestatistik in i Pappers förbundsstyrelse.

– Självklart är det inte bra, oavsett vilken funktion man har inom förbundet. Lönen är ju det mest grundläggande vi har att jobba med.

Göran Widerberg