Khosro drömmer om att få visa Iran för sin familj – hoppas på regimskifte
Vill se ett kvickt avslut på kriget ”Hoppas de inte bombat civila”
Publicerad 2024-07-05, 15:07 Uppdaterad 2024-07-18, 10:39
DA har hängt med ner i Scanias skyddsrum för de anställda i Södertälje. En av få stora arbetsgivare som har skydd. Samtidigt byggs nya jätteindustrier helt utan – oförberedda på att kriget kan komma.

Håkan Jyde är Scanias Ukrainachef och van att snabbt ta sig ner i skyddsrummet i Kiev. Den fullskaliga invasionen av Ukraina kom inte som en överraskning, varken för de som levde i Ukraina eller de företag som verkar där. Scanias verkstad i Donetsk i Östra Ukraina attackerades redan 2014.
När Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes evakuerades Håkan Jyde och familjen. Men han valde snart att återvända, medan resten av familjen än så länge avvaktar hemma i Sverige. Därför har han fått en vana att ta sig till skyddsrummen.
– Det är obehagligt såklart. Det låter ganska mycket när man skjuter ner missiler.
Den här veckan är han hemma i Sverige och ska följa med ner när Dagens Arbete får besöka ett av Scanias skyddsrum i Södertälje.
Skyddsrummen är utmärkta på MSB:s karta och är till för alla som bor och arbetar i närområdet. Närområdet består till allra största delen av arbetande på Scania.
Ett av de större rummen nås via golvet i en av produktionshallarna.
Peter Johansson på Scanias fastighetsavdelning har avgränsat området med plastband så att ingen trillar i när luckan ställts upp. Han har varit nere här många gånger i olika ärenden, men vad som skulle hända vid ett flyglarm är inget han hört från arbetsledningen. Det är inget han heller diskuterat i fikarummet med sina arbetskamrater.
– Vi vet ju att det pågår ett krig i Europa. Men nej, det har vi inte pratat om, säger han.

Skyddsrummen på området är Scanias ansvar, så till vida att de ska se till att all nödvändig utrustning finns på plats inom 48 timmar vid ett krigsutbrott.
Men i övrigt är det staten som har ansvar för att informera och skydda medborgarna vid krig.
Därför finns det inte heller några krav på arbetsgivare att ta med utrymmen för skyddsrum för de anställda när de planerar nya arbetsplatser.
Det innebär att landets skyddsrum inte nödvändigtvis finns där folk bor och arbetar i dag. Hösten 2022 lyfte utredaren Britt Bolin fram att tillgången till fysiskt skydd måste säkerställas i områden som bedöms vara sannolika mål för ett väpnade angrepp: hamnar, flygplatser, broar, viktig industri och infrastruktur för energi och kommunikation.
Det fick LO att reagera i ett remissvar. LO vill ”kraftfullt understryka vikten av att skyddsrumskapacitet finns där många människor arbetar – inte minst på stora arbetsplatser som är potentiella mål i en krigssituation”.
De tar också upp ett färskt exempel där det är precis tvärtom.
När batteriföretaget Northvolt byggt sin jätteanläggning Northvolt Ett i Skellefteå på uppemot 500 000 kvadratmeter och med planen att 2 500 personer ska arbeta i byggnaden, finns inga skyddsrum med i ritningarna.
– Vi har inte ens tillräckligt med omklädningsrum till folk här. Det har liksom varit en aha-upplevelse för dem att det behövs olika för damer och herrar. Så frågan om skyddsrum finns inte på agendan, säger Lars Öhlund som är regionalt skyddsombud för IF Metalls och jobbar med Northvolt i Skellefteå.
Det finns inga lagkrav att bygga skyddsrum när man bygger nytt och det är inte heller något förtagen brukar göra, påpekar Sanna Bäcktröm, kommunikationsdirektör på Northvolt.
– Vi följer de svenska byggstandarder och regelverk som finns och har utöver produktionsytor fokuserat på att bygga personalrestaurang, personalkök, omklädningsrum, kontor och andra ytor för våra anställda.
Tittar vi på grannlandet och nyblivna Natokompanjonen Finland ser reglerna annorlunda ut. Alla nya industrianläggningar som är större än 1 500 kvadratmeter måste ha en viss del skyddsrumsutrymme. Cirka 40 procent av landets skyddsrum ligger också i anslutning till arbetsplatser.
Finland har sin långa gräns mot Ryssland, och har inte haft samma långa period av fred som Sverige. De har också ett annat förhållningssätt till att prata om sitt försvar. På frågan om hur arbetsgivare ser på ansvaret för skydd av anställda i krig, blev svaret kort:
”Det är inget vi kan prata om i tidningarna. De som är intresserade av frågan i Ryssland är också läskunniga”, säger en pressansvarig på ett stort industriföretag i Finland.

Håkan Jyde får huka sig när han går ner för den branta trappan i golvet. Det är hans första besök i Södertäljes skyddsrum, men en hel del känner han igen.
Ett betongutrymme. Här ska det inom 48 timmar kunna ordnas vatten för 300 personer innan ledningarna stängs av. Det finns bås för tillfälliga toaletter och en vev som sköts manuellt för att ventilera rummen.

Om ett krig bryter ut är skyddsrum en viktig del av infrastrukturen för att landet ska fortsätta att fungera. Ett land i krig är inte bara stridsplatserna som visas i tv.
Så Håkan Jyde har arbetat många timmar nere från skyddsrummet i Kiev. Efter två år har det blivit en vana. I stora delar av Ukraina försöker människor att upprätthålla ett vardagsliv. Det samma förväntas om det skulle bli krig i Sverige.
– Man hoppar inte till längre när larmet går. Det är mer att man tänker ”inte nu igen”, säger han.
Scanias mekaniker i Ukraina kan visserligen inte jobba från skyddsrummen. Men de kan fortsätta gå till jobbet eftersom det finns skydd på plats. Nya skyddsrum har också byggts i anslutning till de verkstäder som saknade det.
Att Scania har kvar verksamheten i landet betyder att transporterna kan köras och det innebär jobb och lön för deras anställda. I samband med krigsutbrottet fick de anställda några månadslöner i förskott.
– Människor försöka leva sina liv med någon sorts normalitet. När många andra västerländska företag lämnade Ukraina ger det hopp att vi är kvar, säger Håkan Jyde.
Läs också

63 000 skyddsrum i Sverige är i oklart skick. Nu menar kritiker att det saknas både pengar och möjligheter för att göra dem godkända, och att många redan är förstörda.

Men det handlar inte om välgörenhet, lägger han till. Förra året var affärsmässigt det bästa sedan de öppnade i Ukraina. Verkstaden i Kramatorsk i östra Ukraina som öppnades för att ersätta den förstörda i Donetsk bombades hösten 2022. Men annars är samtliga verkstäder fortfarande igång, och de har öppnat ytterligare en i Kiev.
– Men det är klart att folk är enormt trötta efter två år. Och man har släktingar som strider, en del som har förlorat familjemedlemmar.
Du leder ett företag i ett land där det är krig. Finns det någon särskild erfarenhet du tror att Scania här i Sverige kan ha nytta av?
– Vid fullskaliga krigsutbrottet i Ukraina i 2022 fanns det en mental förberedelse. Det viktigaste är nog insikten att det faktiskt kan bli krig. Den insikten börjar väl krypa in här nu i Sverige också. Även om det går långsamt.