Så illa är läget i Garpenberg: ”Malmen har satt sig fem meter lodrätt nedåt”
Verksamheten hålls stängd efter ras Flera arbetade skadade ”Behöva göra massa insatser”
Tärnsjö garveri fick böta för brister i arbetsmiljön – myrsyra största risken
Publicerad 2024-11-11, 05:00 Uppdaterad 2024-11-08, 15:54
Brister i hanteringen av kemikalier är ett av de vanligaste skälen till att Arbetsmiljöverket vill bötfälla industriföretag. Tärnsjö garveri fick betala vite och har lyckats förbättra arbetsmiljön.
Oskar Eriksson, 37 år, justerar skyddsglasögonen och greppar tunnan med den gulsvarta varningstexten: FRÄTANDE SYRA – Använd skyddsutrustning. Han har arbetat med myrsyra ända sedan han började jobba på Tärnsjö garveri för sju år sedan och är huvudskyddsombud för IF Metall på arbetsplatsen.
Oskar Eriksson och hans kollega färgar djurhudarna som rullar i stora valkar.
– Myrsyran används för att sänka ph-värdet på hudarna, så att porerna stängs, berättar han.
Först häller han i syran i tunnan, sedan stänger han den och tar med tunnan till rätt valk.
– Det här är så starkt så vi spär alltid ut syran med vatten innan vi pumpar in den i valken.
Fabriken garvar läder sedan 1873
En svag ladugårdslukt, lite frän, kommer emot en när man kliver in i den lilla fabriken i Tärnsjö där ett 50-tal personer arbetar. Den ligger mellan Uppsala och Gävle, precis invid sjön som namnet skvallrar om. Sedan 1873 garvas här läder som används av bland andra stora svenska möbeltillverkare, som Gärsnäs och Hästen och finska verktygsföretaget Fiskars.
DA har i en kartläggning av vitesförelägganden från Arbetsmiljöverket visat att hanteringen av kemiska produkter är bland de vanligaste arbetsmiljöbristerna när företag inom industrin får hot om böter. Under åren 2020 till och med 2023 var dessutom majoriteten av företagen som dömdes att betala vite sådana som brustit i kemikalierelaterade frågor.
Brister redan 2019: ”Nu har vi fått bättre kärl”
Ett av dem är Tärnsjö garveri, som fick böta 30 000 kronor förra året.
Redan 2019 såg Arbetsmiljöverket arbetsmiljöbrister hos företaget. Ett kärl där svavelsyra blandades var omärkt, andra kärl var inte tillräckligt slutna. Dessutom saknades det en lista över kemikalierna som fanns och planen för om något exempelvis skulle läcka ut var inte tillräcklig.
Arbetsplatsen har, sedan de första anmärkningarna i vitesföreläggandet 2019, gjort flera förbättringar. De kemiska produkterna – och i dag är det bara tre stycken som räknas som kemiska riskkällor – är märkta och katalogiserade och skalskyddet vid en maskin har stärkts.
Men det är framför allt en åtgärd som har gjort en skillnad i jobbet på golvet.
– Det vi har märkt av är att vi har fått bättre kärl. När jag började så var de mer öppna och då kan det hända att det stänker. Det är inte skönt, säger Oskar Eriksson.
Han har flera gånger råkat få lite myrsyra på huden, aldrig så att han har behövt sjukvård, men det har känts ordentligt.
– Det är om man slarvar med någon handske, då får man stå sitt kast. Det känns som att man sätter en tändare på armen.
”Glada att Arbetsmiljöverket kommer hit”
Myrsyran är den farligaste riskkällan på arbetsplatsen och är starkt frätande. Det finns ett gränsvärde för hur hög halt av syran som får finnas i luften – och den måste vara tydligt utmärkt. En av orsakerna till att Tärnsjö garveri i slutänden fick böta hade med den att göra.
– Vi har ett slutet system med en kran som vi fyller kärlet med. Det momentet är två till tre minuter. När vi skulle undersöka gränsvärdet så krävdes det 15 minuters mättid – annars går det inte. Vårt svar till Arbetsmiljöverket var då att vi inte kan mäta varken lång- eller korttidsgränsvärde, säger miljöchefen Torgny Eriksson.
Han kallar synpunkterna som inte uppfylldes för administrativa och säger att de bara hade behövt skriva ”går inte att mäta”.
– Det är ju den enklaste åtgärden i världen, men vi visste inte att man skulle skriva så.
Efter att den raden lades till och att garveriet bestridit en annan synpunkt så anser Arbetsmiljöverket att arbetsplatsen har åtgärdat allt som behövs.
– Vi är väldigt glada att Arbetsmiljöverket finns och att de kommer hit och gör sina kontroller. Det hjälper oss att få en bättre arbetsmiljö, särskilt när saker förändras så mycket som de gör, säger vd Ulrika Andersson.
Vad skulle ni önska var annorlunda?
– Tydlighet när de påpekar vad bristerna är.
Torgny Eriksson håller med.
– Man vet inte riktigt vad de menar är brister. Och frågar man om ett mer specifikt svar så kan de säga att ”ni ska göra som det står i den här föreskriften på 30 sidor”. Det vore jättebra om de kunde ge en lista eller säga ”skriv så här”.
Regelbundna avstämningar och kontroller på företaget
Det finns inget utbildningssystem för dem som jobbar med de kemiska riskämnena på Tärnsjö garveri, vilket handlar om att det är få som har sådana arbetsuppgifter. Oskar Eriksson har en kollega till som hanterar myrsyra och en tredje kan hoppa in om någon skulle bli sjuk. Alla har arbetat många år på företaget.
– Det blir snarare en typ av lärlingssystem, säger Ulrika Andersson.
Hon berättar att arbetsplatsen har kontinuerliga avstämningar och kontroller.
– Så fort det kommer in eller går ut nya kemikalier så dokumenterar vi. Rutinerna finns verkligen. Vi har skyddsronder på varje avdelning varje månad, säger Ulrika.
Fram till 1988 garvade företaget med tungmetallen krom, men därefter har processen varit – och är fortfarande – vegetabilisk.
– Vi byter ut ämnen som kommer in, så att det blir bättre ur en miljö- och arbetsmiljösynpunkt. Lägre nivåer av myrsyra exempelvis. Det kommer också hela tiden nya regelverk som vi förhåller oss till, säger Torgny Eriksson.
Tog bort svavelsyra: ”Det blir mycket säkrare för oss”
En sådan förändring var att ta bort svavelsyra – som är väldigt starkt frätande – från arbetsprocessen. Den kunde ersättas med myrsyra, när företaget hittade en högre koncentrerad sådan.
– Det blir mycket säkrare för oss som jobbar med det varje dag. Det var det bästa de kunde göra tycker jag. Även om man gör allt man kan så vill man inte riskera att få det där på sig, säger Oskar Eriksson.
Han håller med om att det har varit svårt att förstå en del av Arbetsmiljöverkets synpunkter – språket har varit krångligt och det har ibland varit otydligt vad de velat att företaget ska förändra. Men han tycker ändå att myndighetens inspektioner – tillsammans med att facket har drivit på – har gjort arbetsplatsen säkrare för honom och hans kollegor.
– För varje år som går så har det blivit bättre och bättre. Man är ändå här fem dagar i veckan och jobbar och vill komma hem helskinnad.
Läs mer:
arbetsmiljö
Arbetsmiljö
Arbetsmiljöverket
IF Metall
kemikalier
Oskar Eriksson
tärnsjö
tärnsjö garveri
Torgny Eriksson
Ulrika Andersson
