Skatteverket om Teslastrejkarnas ersättnings-krångel: ”Vänd er till regeringen”
Nolltaxeras efter snart tre år av strejk Oro och frustration bland strejkare Så svarar myndigheten
Publicerad 2025-11-25, 13:14
Drömjobbet, och flera tusen kronor extra i månaden. Den skräddarsydda utbildningen till de nya gröna industrijobben har gjort mycket för André Mattsson.
Men konkurser och kriser i den gröna omställningen tvingar nu utbildningen att kraftigt bromsa in.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
Redan 2021, när Stegra – dåvarande H2 Green Steel – gick ut med att de planerade att öppna upp ett stålverk i Boden var André Mattsson på tårna.
– Jag tyckte det var skithäftigt och skickade ett mejl där jag frågade om vad jag behövde läsa på universitetet för att få jobba hos dem, säger han.

Något svar fick han aldrig. Men efter att han i februari i år gick en utbildning på projektet Södra Norrbotten Industriutbildningar, har han nu fått arbete på just Stegra i Boden. Från att tidigare arbeta som barnskötare och tjäna 28 000 kronor har han både fått sitt drömjobb och flera tusen kronor mer i lön.
– Det känns kul att få jobba med något man tror på. Det är första gången jag har ett jobb som jag verkligen försökt att få. Tidigare har jag bara tagit jobb för att få pengar eller för att jag blivit erbjuden det, säger André Mattsson.
Men stålverket i Boden har visat sig vara trögstartat. Produktionsstarten som var planerad redan till 2024 har skjutits på. Nu är starten planerad till 2027.

Stegra är heller inte den enda industrin i norra Sverige som stött på problem. I våras gick Northvolt i konkurs och i november kom beskedet om att Fertiberia inte öppnar någon konstgödselfabrik i Luleå på grund av elbrist. Det var en fabrik som skulle genererat 500 arbetstillfällen, enligt SVT. Starten av SSAB:s nya stålverk i Luleå har också flyttats fram ett år, från 2028 till 2029.
Utbildningen som André Mattsson gick har därför bromsats, enligt Sara Brandell, som är projektledare för utbildningen. Från att till en början ha utbildningsstarter var tionde vecka med 600 utbildningsplatser, är det nu två starter per år som gäller, med 16 personer per utbildningstillfälle.
– I och med nedläggningarna och förseningarna så har vi valt att dra ner på antalet starter. Vi vill ju inte utbilda personer ut i arbetslöshet, utan ut i jobb. Men när behovet ökar kommer vi skala upp starterna, säger Sara Brandell.
Hur känns det?
– Jag tycker ändå att det är bättre att göra något genuint och ordentlig och utbilda till jobb än att man vrider på ett tempo där man inte får ut folk till praktik eller arbete. Det är kvalité före kvantitet, säger hon.

Trots alla förskjutningar och nedläggningar är Sara Brandell hoppfull till att utbildningen och industrierna kommer att växla upp. Enligt Luleå kommun väntas de nya industrierna generera över 3 000 arbetstillfällen, exklusive de jobb som automatiskt kommer med att fler flyttar till kommunen.
André Mattsson arbetar i dag med att ta emot och förvara allt det material som kommer in till fabriken, eftersom Stegra inte har kommit i gång med produktionen ännu. Och trots den senaste tidens rapporter om att Stegra jagar kapital är André hoppfull om framtiden för företaget.
– Jag tror absolut att det löser sig. Jag tror att det är lättare att få i gång stålproduktion än vad det var att få i gång batteritillverkning. Stål är något som man kan här uppe, säger han.
Projektet hjälper till att utbilda människor inför jobb inom den gröna omställningen i Norrbotten.
Projektet finansieras med hjälp av Fonden för en rättvis omställning genom Tillväxtverket och av Luleå kommun.
Projektet har möjlighet att utbilda upp till 600 elever årligen. Det innebär dock inte enbart utbildning av industrioperatörer, utan kapaciteten kan också användas för exempelvis distanskurser, kortare specialiserade inriktningsutbildningar eller uppdragsutbildningar riktade mot företag.
Lågt räknat tror Luleå kommun att det fram till och med 2029 kommer behövas cirka 3 600 arbetare i industrierna.
Projekttid: 2023-09-01–2026-08-31
Finansiering: Tillväxtverket/Fonden för en rättvis omställning
Projektägare: Luleå kommun
Samverkansparter: Bodens, Kalix, Piteås och Älvsbyns kommuner