Skyddet blev en skuldfälla – så krävs skadade arbetare på miljoner
Publicerad 2025-11-10, 04:00 Uppdaterad 2026-03-19, 11:00
DEL TVÅ På tre år har Försäkringskassan krävt tillbaka 136 miljoner kronor från skadade arbetare.
Dagens Arbete har granskat ett system som sätter människor i djupa skuldfällor, trots att de borde skyddas.
– Den här försäkringen är trasig, säger Styrmir Olafsson, enhetschef på juristbyrån LO-TCO Rättsskydd.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
Varje år skadar sig tiotusentals svenskar i arbetet. Fallolyckor, klämskador och utslitna axlar gör att många måste byta jobb eller gå ner i tid. För den här gruppen finns ett skydd. Det kallas livränta och ska kompensera för inkomstbortfall.
25 350 svenskar fick livränta utbetalt av staten förra året. Ersättningen har hjälpt många att klara sig ekonomiskt, trots sina skador. Men på senare tid har något hänt. Systemet som skulle skydda har i stället försatt fler och fler människor i skuld.
De senaste tre åren har staten krävt tillbaka 136 miljoner kronor från arbetsskadade svenskar, visar DA:s granskning. Återkraven från Försäkringskassan har ökat med 611 procent på tio år. Samtidigt har antalet personer som får ersättningen minskat rejält.
196 personer fick återkrav på i snitt 128 000 kronor förra året. Men vissa har fått betala betydligt mer än så, upp emot en miljon kronor. Skulden måste i regel betalas tillbaka inom ett år.
– Det sätter personer i ett väldigt utsatt läge. Det är oerhörda summor och de som får återkraven är ofta oförberedda. Det rör sig inte heller om några höginkomsttagare, säger Styrmir Olafsson, enhetschef på den fackägda juristbyrån LO-TCO Rättsskydd.
Falsk trygghet
Dagens Arbete har granskat livräntan och återkraven. Vi har hittat flera systemfel där arbetsskadade som försökt göra allt rätt, ändå drabbas.
De som borde ha ersatts för sina inkomstförluster får i stället betala. Ett statligt skyddsnät har förvandlats till en skuldfälla. Och allt bottnar i en jakt på bidragsfuskare, menar Styrmir Olafsson.
– Man vill att rätt personer ska ta del av socialförsäkringssystemet. Men när tumskruvarna dras åt så dras de även åt på folk som sitter i välfärdssystemet av en god anledning.
Läs också
Arne fick tio kronor mer i timmen – krävdes på 280 000
✓Beviljades livränta ✓Fem år senare kom smällen från Försäkringskassan ✓”Utan IF Metall hade jag inte fixat det”
Men vi börjar från början.
För att ha rätt till livränta måste man få en försämrad inkomst på grund av sin skada. Försäkringskassan jämför inkomsten som man hade innan man skadade sig med den inkomst man fått efter skadan. Om mellanskillnaden överstiger en femtondel av ursprungslönen får man den utbetald i livränta. Förutsatt att skillnaden består över tid. Och här kan man gå i fällan.
Det är ett systemfel som är väldigt svårt för den enskilda att begripa
Styrmir Olafsson
Allt ska betalas tillbaka
Många glömmer eller förstår inte att de måste rapportera in minsta löneökning, ob-tillägg eller övertidsersättning på kronan till Försäkringskassan. Gör man inte det kan man plötsligt bli återbetalningsskyldig när myndigheten upptäcker att mellanskillnaden blivit mindre än en femtondel. Då anses man inte ha rätt till ersättningen längre.
Och återkraven kan bli skyhöga.
Även om mellanskillnaden bara passerats med några hundralappar varje månad kan man behöva betala tillbaka hela livräntebeloppet från den tidpunkten då rätten till livränta försvunnit. Och då myndigheten inte har koll eller varnar kan det ta flera år innan det upptäcks. Under tiden kan skulden ha vuxit till hundratusentals kronor.
– Det fungerar som en tröskel. Från den dagen du nått över tröskeln har du ingen rätt till livräntan längre. Och då betyder det att hela beloppet ska tillbaka, säger Styrmir Olafsson.
Men det som enligt jurister och experter är det största systemfelen och orsaken till många skuldberg ligger i Försäkringskassans så kallade indexering – det vill säga hur livräntan räknas fram år för år.
Uträkningen utgår från en matematisk formel för att säkerställa att grundlönen som livräntan är beräknad på följer med i löneutvecklingen.
Om du till exempel jobbade heltid som tvätteriarbetare när du skadade dig så ska den lönen som du skulle haft om du fortsatte räknas upp varje år. På så sätt kan livräntan hänga med i utvecklingen.
36,5 miljoner
kronor betalades ut felaktigt förra året. Drygt 25 miljoner krävdes tillbaka.
Då passeras gränsen
Men på det sätt som formeln är konstruerad blir det precis tvärtom. Mellanskillnaden blir successivt mindre för varje år när lönerna ökar. Till slut äts mellanskillnaden upp, och rätten till livränta försvinner. Det trots att den arbetsskadade tjänar mindre än innan skadan och borde ha fortsatt rätt till ersättningen.
Räknemodellens brister innebär att många riskerar att, förr eller senare, felaktigt förlora rätten till livränta.
– Problemet är att den faktiska löneutvecklingen i samhället har varit snabbare än indexdelen. Eftersom indexeringen ligger så fel så blir det snabbt en skillnad mellan den och den faktiska förlust som du gör som arbetsskadad. Det är ju ett systemfel som är väldigt svårt för den enskilda att begripa. Varför ska jag betala tillbaka när jag fortfarande är kvar i ett jobb med mindre betalt? säger Styrmir Olafsson.
Han förklarar med ett exempel:
– Säg att du tjänar 22 000 kronor innan skadan. Efter tjänar du 19 500 kronor, vilket är tillräckligt mycket för att få livränta. Men enligt dagens system kommer du ha förlorat din rätt till livränta redan efter fyra år. Trots att din skada kanske kommer vara väldigt länge.
Vet du mer? Tipsa oss!
Har du eller någon du känner blivit drabbad?
Tipsa DA:s redaktion eller hör av dig via vår krypterade tipstjänst.
Måste själv hålla koll
Försäkringskassan varnar inte när individen håller på att slå i inkomsttaket. I stället förväntas man själv hålla koll, vilket är mycket komplicerat.
– Det känns i magtrakten. Du har personer som rent faktiskt har en inkomstförlust men som råkar ut för jättestora återkrav för att beräkningsreglerna ser ut som de gör. Att dessutom säga att individen borde inse det är ett långt steg att ta.
I förlängningen innebär systemfelet att de som får livränta inte ersätts för sin skada, vilket varit syfte med ersättningen, menar Styrmir Olafsson.
– Grunden i den här försäkringen är att du utsätter dig för en särskild risk när du går till jobbet. Och den risken ska du vara försäkrad för, krona för krona. Nu blir du i stället återbetalningsskyldig på väldigt komplicerade grunder, trots att du har en inkomstförlust. Det känns som ett tecken på en försäkring som inte fungerar som den ska.
Ida Persson, Peter Schwartz