Dottern dog – då utvisades familjen
18-åriga Vanesa fick inga nya lungor ”Jag kommer aldrig glömma hennes ord”
Hans flyttade från Hällefors till svenskgruvan i Afrika – hade aldrig varit utomlands
Publicerad 2026-01-02, 04:00 Uppdaterad 2025-12-29, 16:28
Gruvbolaget Lamco blev tidigt en snackis bland många industrianställda i Sverige. Som anställd för företaget kunde man leva ett gott liv med bra betalt i en spännande miljö långt hemifrån.
En av alla som hakade på ett erbjudande att jobba i Liberia var Hans Wulf.
Hans Wulf arbetade som industrielektriker vid SKF:s stålverk i Hällefors när han och en kompis såg en annons om jobb vid Lamco och sökte sig dit. Efter intervjuer i Stockholm fick de raskt anställning för gruvbolaget.
– Det tog bara två månader och sen var vi nere i Liberia, minns Hans.
Då hade han aldrig tidigare varit utomlands, och kontrasten till Sverige blev total när han anlände till Liberia. Ingen luftkonditionering på flygplatsen, och väskorna fullständigt genomsökta av personal som hoppades på små mutor.
Hans anlände i januari 1973, frun och barnen – då ett och tre år gamla – först tre månader senare. Familjen bodde i ett bekvämt husområde anpassat för svenska anställda.
– Det var vardagsrum, kök och två sovrum. Så det var jättebra faktiskt, säger han.
På plats vid Lamco arbetade Hans med vanliga elektrikergöromål, som installationer och felsökning. Samarbetet med de lokala arbetarna beskriver han i positiva ordalag.
– Folk är så snälla där nere. Det gick jättebra ända till det jäkla inbördeskriget kom, säger Hans med hänsyftning till det blodiga kriget som bröt ut 1989.
Familjen lämnade dock Liberia för Sverige några år tidigare, 1985, efter hela tolv år i Afrika, när ett av barnen skulle börja gymnasiet. Dessförinnan hade kontakterna med Sverige bara varit sporadiska.
– En jobbig sak var att vi första gången inte kom hem förrän efter nästan ett och ett halvt år. Och det gick inte att ringa hem. Skickade man brev hade man tur om det kom fram efter en vecka eller två, berättar Hans.
Efter de första åren började Hans och hans familj använda de fina lönepengarna bland annat till att resa utomlands, både runt regionen och längre bort – som längst till Hawaii.
Även om den offentliga debatten på hemmaplan tidvis var kritisk mot Sveriges gruväventyr i Västafrika – såsom när det gällde hur företaget och militären i landet hanterade den vilda strejken vid Lamco – anser Hans att arbetsvillkoren för de lokalanställda liberianerna vid företaget också var goda.
– Det kändes så. Killarna hade jobb, och det var knappt någon som klagade – kanske bara en eller två.
Trots att en husbrand hemma i Sverige år 2008 förstörde många av familjens foton, bär Hans Wulf fortfarande på många minnen från en tid som formade hela familjens liv – och som för alltid band en del av Sverige till Liberias röda jord.
Gruvsatsningen Lamco
Lamco (Liberian American Swedish Minerals Company) var ett stort gruvprojekt för utvinning och export av järnmalm i Liberia.
Projektet inleddes 1955, med SEB och Marcus Wallenberg som initiativtagare och från 1960 med företagsmedverkan genom Skånska Cement, Sentab, Atlas Copco, Nordström Linbanor och Grängesbergsbolaget.
Totalt arbetade cirka 15 000 svenskar i projektområdet under decennierna som följde. Om man räknar in medföljande familjemedlemmar rörde det sig sannolikt om tiotusentals fler.
Joakim Rådström
