Så illa är läget i Garpenberg: ”Malmen har satt sig fem meter lodrätt nedåt”
Verksamheten hålls stängd efter ras Flera arbetare skadade ”Behöva göra massa insatser”
Över tusen skadas i truckolyckor varje år
Publicerad 2026-08-21, 04:00 Uppdaterad 2026-08-20, 17:13
Trots nollvision och ökade kontroller skadar sig över tusen svenskar i truckolyckor varje år. Dagens Arbete har gått igenom olycksstatistiken som visar att olyckorna ligger på samma nivå som för tio år sedan.
– Det är väldigt otillfredsställande, säger Arbetsmiljöverkets sakkunnige Ola Hansson.
13 230. Så många arbetsplatsolyckor med sjukfrånvaro har anmälts till Arbetsmiljöverket under de senaste tio åren, där truckar eller liknande arbetsmaskiner varit den gemensamma nämnaren.
Enligt Arbetsmiljöverket är trucken den maskintyp som är inblandad i flest arbetsplatsolyckor i Sverige. Under bara det senaste året har två personer dött i truckolyckor på svenska arbetsplatser. På Alleima i Sandviken avled en kvinna efter en kollision i maj. I förra veckan omkom en man i 65-årsåldern efter att han fått en truck över sig. På onsdagen skrev DA om Therese som lever med kroniska smärtor efter en olycka med en trasig truck.
Trots välkända risker – svårt att hålla nere olyckorna
2016 registrerades 1 123 truckolyckor med sjukfrånvaro hos Arbetsmiljöverket. 2025 var antalet 1186.
– Vi ligger fortfarande på en väldigt hög nivå, säger Ola Hansson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket som poängterar att antalet truckar och arbetade timmar med truck sannolikt ökat under perioden.
Trots att riskerna med truckar har varit kända länge har varken myndigheter eller arbetsgivare lyckats minska antalet olyckor. 2021 avslöjade Dagens Arbete hur undermåliga utbildningar och falska truckkort kunde köpas på några timmar. Flera truckförare vittnade då om brister både i truckutbildningarna och företagens kontroll av sina förare. Fackförbund krävde skärpta kunskapskrav och säkrare utbildningar.
2024, efter ett rekordår för truckolyckorna, drog Arbetsmiljöverket i gång en riktad satsning med 2 500 inspektioner – med målet att nå regeringens nollvision. Sedan dess har olyckorna minskat något, men någon väsentlig skillnad har inte skett.
Arbetsmiljöverkets sakkunnige Ola Hansson påpekar att det är svårt att dra slutsatsen att de senaste årens minskning beror enbart på inspektionerna. Olycksantalen följer konjunkturen och även det kan vara en bidragande faktor.
– Vi ligger fortfarande på en väldigt hög nivå. Om man slår ut det på den senaste femårsperioden så är det faktiskt det högsta antalet på över 30 år.
Förlorad kontroll bakom nästan två av tre olyckor
Statistiken visar att det vanligaste olycksförloppet vid truckolyckor är att man tappat kontroll över trucken. Kategorin omfattar drygt 60 procent av samtliga fall.
– En typisk grej kan vara att man svänger skarpt med högt upplyft last så att trucken välter, att man backar snabbt med en ledtruck i en smal gång och klämmer hälsenan eller att man kör in i någonting, ofta på grund av skymd sikt och högt arbetstempo, säger Ola Hansson.
Så ser skadorna ut
Fötter, ben, knän och fotleder är särskilt utsatta och vanliga att skada vid olyckor med truck. Tillsammans stod de för knappt 40 procent av skadorna.
En förklaring är de mindre ledtruckarna, låglyftarna och ledstaplarna. I dem står föraren mer oskyddad än i en truck med hytt, vilket ökar risken för klämolyckor. Skador på underkroppen är också vanliga när förare hoppar av trucken eller när gods träffar någon i benhöjd.
Fordonsindustrin särskilt drabbad
Nästan 3 000 av olyckorna de senaste tio åren skedde i branscher där IF Metalls, Pappers och GS medlemmar arbetar. Det motsvarar 22 procent av alla anmälda truckolyckor.
Fordonsindustrin är den klart mest olycksdrabbade. Tillverkning av motorfordon, släp och fordonsdelar står för 711 olyckor, motsvarande 24 procent. Därefter följer metallvarutillverkning med 334 olyckor, maskinindustrin med 329, sågverk och träindustri med 230 samt massa- och pappersindustrin med 207 olyckor.
Ola Hansson poängterar att truckarna inte bara innebär risker –de har också gjort arbetslivet säkrare.
– Trucken finns ju av en anledning från första början. Det är svårt att räkna på, men vi kan ju bara tänka antalet belastningsskador om vi inte hade truckar.
När statistiken summeras igen om tio år vill han se en tydlig minskning av antalet olyckor. Ökad automatisering kan bidra, men oavsett hur tekniken utvecklas måste arbetsmiljöarbetet förbättras, säger han.
– Oavsett hur många truckar det är ute så vill man ändå se en minskning. Vi måste alltid sträva efter att förbättra vårt arbetsmiljöarbete. Inte bara nöja oss med att det sker olyckor bara för att det är många truckar.
Det ansvaret ligger i slutändan på arbetsgivarna, säger han. Enligt Ola Hansson räcker det inte att utbilda förarna och sedan lägga säkerheten i deras händer. Arbetsplatsen behöver utformas så att riskerna minimeras, rätt typ av truck måste väljas för arbetet och förarna måste ha de kunskaper och instruktioner som krävs.
– Arbetsgivarna är ju de som har möjligheten att sätta en bra grund. Se till att truckföraren får det så enkelt som möjligt, minska risken att göra fel. Och när det sker ett fel så blir konsekvenserna så små som möjligt, säger han.
Så ser det ut bland DA:s läsare
För att belysa industrin har DA gjort ett särskilt urval av branschkoder inom statistiken som ligger nära fackförbunden IF Metalls, GS och Pappers verksamhetsområden. Urvalet är skapat med hjälp av AI och består av 179 branschkoder. Resultatet är en uppskattning, och visar inte de skadades fackliga medlemskap eller vilket kollektivavtal som gällde.
Branschkoder, även känt som SNI-koder, används för att klassificera företag och arbetsställen efter deras huvudsakliga verksamhet.
