”Kosta vad det kosta vill att ta del av en utdöende kultur”Krönikören Carl Linnaeus och hans punkband säger adjö till en klassisk studio.

”Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?”Krönika, Anneli Jordahl

Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.

Uppåt av att åka nerför

Lyssna eller ladda ner det inlästa reportaget här:

Fart är bra, enligt Jonna Carlsson. När cykeln skallrar under kroppen hittar den rätt väg över stenar och rötter. Att cykla utför är hennes passion. Inte ens en sprucken njure kan ändra på det.

Jonna Carlsson

Ålder: 24 år.
Bor: Östersund.
Cykel: Giant Trance SX. ”Det är inte en renodlad downhill-cykel, utan den passar till att cykla stig och utför. Den är lätt och lekfull, är rolig att köra och den är inte så förlåtande så man måste vara teknisk när man cyklar.”
Yrke: Har jobbat på Sandvik i flera år. Studerar nu till maskiningenjör i sportteknologi.

Hon kände det så fort cykeln lämnat kanten. Det här kommer att gå åt helvete. Det kommer att göra ont. Mycket mer än så hann inte Jonna Carlsson tänka under den två tre meter snabba färden ner mot marken. Framhjulet, händerna, huvudet, kroppen. Ungefär i den ordningen träffade de marken tror hon och sedan tumlade hon runt innan hon fick kontroll och stannade på alla fyra, kastade av sig hjälmen och försökte andas.

– Jag kände efter att inga ben var brutna och blev väldigt lättad att kroppen var hel. Trodde jag.
Sedan masade hon sig iväg, låg på sidan i fem minuter och blinkade bort stjärnorna. Att gå ner för backen gjorde väldigt ont i magen, så hon lyckades på något sätt rulla hela vägen ner på cykeln. Hon oroade sig över att inte kunna cykla dagen därpå, men sjukvårdarna i norska Hafjell var oroliga för värre saker. Jonna hamnade på en bår och åkte ambulans i ilfart. Sprucken njure och slutcyklat för ett bra tag.

Efter den kraschen sommaren 2014 var det många som frågade om hon inte skulle lägga av med cyklingen.

– Det fanns aldrig på kartan att jag skulle sluta cykla! I så fall hade jag ju spräckt en njure i onödan, säger Jonna.

Sittliften gnetar sig upp utefter Järvsöbacken och molnen gör sitt bästa för att förvandla marken till lervälling. Det var här Jonna för första gången provade att cykla utför.

– Det är det absolut roligaste jag har gjort i hela mitt liv!

”Känslan av ett bra flyg och att land­a bra  … det är svårt att förklara.”

Efter det letade hon ny cykel och utrustning. Nästan varje dag efter jobbet vid ugnen på Sandvik, tog hon sig ut på skogsstigarna runt Högbo, och så fort det var möjligt kom hon tillbaka till Järvsö för att köra utför. Att få cykla blev nästan själva anledningen till att hon klev upp och gick till jobbet.

– I stort sett alla pengar jag har tjänat har jag lagt på cyklingen och jag ångrar inte ett öre. Det är så härligt att känna cykeln när den äter mark, att flyga fram över grus och sten, hitta tyngden och få cykeln att följa med stigen. Det är avslappnande för man måste vara totalt fokuserad på banan. Man är i stunden och glömmer allt annat. Men framför allt har jag lärt känna så många bra människor.

Foto: David Lundmark.

Foto: David Lundmark.

Liften är uppe vid toppen och vi kliver av. Vi ska köra Barbro, en blå bana uppkallad efter Järvsös stora kändis. Den som kan sin Lill-Babs förstår snart att alla banor har fått namn efter något som har med henne att göra: Monica, Malin, Twist-Twist, Älskade ängel, Splorr.

– Ut med armbågarna och stå jämnt på fötterna. Man sitter aldrig ner. Bromsa lika mycket med fram- och bakbromsen. Fart är bra, då tar sig cykeln över alla hinder.

Med de instruktionerna ger vi oss ut och jag följer efter så gott jag kan, glad att Jonna visar vägen så att jag inte behöver tveka över vad som är möjligt. Jag märker direkt att hon har rätt. Fart är bra. Så länge stigen är rak.

– Stora svängar nu, ropar Jonna bakåt när hon åker in i ett parti med kurvor.

Foto: David Lundmark.

Jonna Carlsson har cyklat mountainbike sedan 2013 då hon hittade en oanvänd cykel i en kompis förråd. Hon började att cykla på stigar i skogen, men efter att ha testat att köra utför i Järvsöbacken är hon helt såld på det. Foto: David Lundmark.

Jag fattar vad hon menar och det ser enkelt ut. Jonnas däck rullar högt upp i velodromen och hon tappar ingen fart genom kurvorna. Min självbevarelsedrift protesterar, pekfingrarna trycker på bromsarna, armbågarna åker inåt, kroppen spänner sig och är allt annat än ett med cykeln. Jag tar ett lägre spår genom kurvan på bekostnad av farten. Hur gör man?

– Du måste våga ha vikten utanför cykeln i velodromen och cykla så långt upp mot kanten som möjligt. Du måste våga vara rörlig på cykeln, förklarar Jonna.

Det är inget hon förväntar sig av en nybörjare. Nu efter snart fyra års cykling känner hon att hon vågar släppa kontrollen alltmer, att låta cykeln röra sig i luften till exempel. Det ser enkelt ut när hon flyger nerför stigen och får cykeln att släppa marken efter ett hopp och låter den göra en snabb vinkling höger vänster i luften innan den landar.

– Känslan av ett bra flyg och att landa bra  … det är svårt att förklara. Det är som när man sjunger och sätter alla toner. Ett flow. Att kunna behålla farten, känna att det flyter. Jag tror att alla sporter har det. Ett tillstånd av flow.

Det finns flera olika tävlingsgrenar inom mountainbike, till exempel cross-country, stafett, enduro och downhill. Den sistnämnda körs ofta i slalombackar och utmanar med stenar, rötter, drops, hopp och trixiga partier att klara sig igenom på snabbast tid. Det finns såna banor i Järvsö, men Jonna kör inte dem. De är lite för ”köttiga” än så länge.

”För mig är det viktigt att ha en passion, något som gör att ögonen lyser upp när jag pratar om det.”

Däremot har hon tävlat i enduro ett par gånger. Då kör man flera delsträckor, mest utför, och det är den sammanlagda tiden som räknas. Man måste också hinna ta sig mellan varje delsträcka inom en viss tid. I början hade Jonna ambitionen att hon skulle tävla, men i dag är det inte så viktigt.

– Jag vill inte att cyklingen ska bli en stress. Ska du tävla måste du lägga mycket tid på att träna. Då blir det ett jobb snarare än en nöjesgrej.

Mål har hon ändå, men de handlar inte om att mäta sig mot andra utan om hennes egen utveckling. Det finns en bana i Järvsö som heter Lite för liten. Den skulle hon vilja köra, av mer än en anledning.

– Jag skulle vilja bli av med mina hjärnspöken sedan jag kraschade. Men mest vill jag bara ha roligt och inte krascha så illa att jag måste lägga av.

Foto: David Lundmark.

Foto: David Lundmark.

På vänster underarm har hon en tatuering: ”Ska jag dö ska jag ha levt”. Strofen kommer från en låt som Lars Winnerbäck spelade på en turné för några år sedan. När Jonna hörde orden så tänkte hon ”där var det!”

– Det låter lite klyschigt kanske. Men jag vill ta vara på livet och inte ta allt för allvarligt. För mig är det viktigt att ha en passion, något som gör att ögonen lyser upp när jag pratar om det.

En del misstar Jonnas intresse för att vara ett sug efter kickar, men någon adrenalin-junkie är hon inte. Hon beskriver sporten som social, väldigt öppen och välkomnande. Gemenskapen och alla nya vänner är lika viktiga som lyckokänslan av att flyga fram på cykeln ute i naturen som hon älskar.

En knapp vecka efter den otäcka kraschen i Hafjell, då Jonnas njure sprack, låg hon i sjukhussängen i Lillehammer och grämde sig över att alla kompisar var ute och cyklade och att hon missade allt. Det var VM i downhill och de hade planerat att cykla utför och titta på tävlingarna i Hafjell hela veckan. Visst hade en krya-på-dig-hälsning från en av hennes stora förebilder – Josh Bryceland – piggat upp, men det sög att inte kunna vara där.

Hon lyckades tjata sig till en permission och en kompis körde henne till tävlingsområdet. Där vid målfållan satt hon i rullstolen och kunde se hur just denne Josh Bryceland körde mot en säker seger i sitt lopp. Åket var perfekt hela vägen från starten fram till att han trampade upp mer fart inför det sista hoppet. Han tryckte av mot trärampen och flög högt och långt. För långt. I stället för att landa i nedförsbacken på andra sidan hoppet landade han på platt mark och inga stötdämpare i världen kunde stå emot kraften i det nedslaget. Jos­h bröt foten och hamnade på sjukhus – i Lillehammer.

Tillbaka i sin egen sjuksal tvekade Jonna en stund, men sedan samlade hon mod till sig och knackade på dörren till hans rum.

– Hej, det är jag som är Jonna.
– Ja, det var du som krossade njuren, svarade Josh. Hur är läget?

Resten av tiden på sjukhuset hade hon proffsigt sällskap att snacka cykel med framför tv:n i uppehållsrummet.

– Det var värt en njure, tycker hon.

Se hela åket via Jonnas hjälmkamera!

Kortfattad cykelhistoria

 1816: Den tyske baronen Karl Freiherr Drais von Sauerbronn utvecklade en tvåhjulig sparkcykel som kunde styras via framhjulet.

gammalcyckel

1839: Skotten Kirkpatrick MacMillan satte vevstakar på bakhjulet, som drevs av hävstänger i fram. Lite som en trampbil, vilket gjorde den svårcyklad.

gammalcyckel6

1861: Fransmännen Pierre Michaux och Pierre Lallement påstår båda att de var först med att montera pedaler på framhjulet.

gammalcyckel3

1870: För att kunna cykla snabbare – eftersom man så klart tävlade – gjordes framhjulet allt större. Den första höghjulingen började serietillverkasi England. Olycksrisken var hög, både på grund av höjden på cykeln och för att tramporna snurrade lika fort som hjulet – kontrollen i utförsbackar var inte den bästa.

1885: Amerikanen John Kemp Starley presenterade det som anses vara den första moderna cykeln, med kedjedrift på bakhjulet. Behovet av stora framhjul försvann. Den nya cykeln kallades säkerhetscykel.

gammalcyckel2

1888: John Boyd Dunlop kom på att man kunde klä hjulen med en slang fylld med luft för att få en mjukare färd.

Från ballongdäck till mountainbike  
  • I Marin County, norr om San Francisco, började en grupp människor cykla på ett nytt sätt i början av 70-talet. De letade fram gamla cyklar med ballongdäck, körde dem upp till toppen av berget Tamalpais och cyklade sedan ner på stigarna så snabbt de kunde.
  • Loppen ledde till konflikter med vandrare i området och cykling förbjöds på många av stigarna, men sporten fortsatte att utvecklas i Kalifornien. Cyklarna förstärktes, förbättrades och utvecklades av de som ägnade sig åt sporten.Dokumentärfilmen Klunkerz berättar mer om den här tiden.
  • Jenny Rissveds cyklade hem ett av Sveriges två OS-guld i Rio med sin seger i mountainbike-grenen cross-country.
Tips till nybörjaren
  • Testa gärna i en backe där du kan hyra både cykel och skydd (hjälm, ryggplatta, armbågsskydd, benskydd).
  • Känn på cykeln på platt mark först.
  • Stå upp när du cyklar utför, ha båda tramporna på samma höjd, peka utåt med armbågarna och använd både fram- och bakbroms. Håll bara med pekfingrarna på bromsen så minskar risken för tvärnitar.
  • Flytta rumpan och tyngden bakom sadeln när det går brant utför.
  • Rikta blicken framåt så du är beredd på vad som kommer.
Backar där liften tar dig och cykeln upp till toppen
  • Åre
  • Järvsöbacken
  • Hammarbybacken, Stockholm
  • Flottsbrobacken, Huddinge
  • Lofsdalen
  • Lindvallen, Sälen
  • Vallåsen, utanför Båstad.
  • Alebacken, utanför Göteborg (liften öppen lördagar).


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Måttliga svenska framgångar i yrkes-VM

Förutom en bronsmedalj, uteblev pallplatserna för svenska landslaget vid yrkes-VM. DA har pratat med fordonslackeraren Olle Karlsson som blev elva, men hade hoppats på mer.

Boliden förnekar skuld till gruvskandal i Chile

800 chilenare har stämt Boliden på 100 miljoner för att företagets avfall gjort dem sjuka. Boliden förnekar skuld i jätterättegången som startade i veckan. "Det är för jävligt att sånt här ska behöva hända", kommenterar Jimmy Faltin, ordförande för IF Metall i Norra Västerbotten.

Ständig kväll på tvätteriet

ÖGONBLICKETKlockan är 15.44 på Textilia i Rimbo, tvätten från Stockholms sjukhus väller in. Uppblandad med ett och annat stetoskop och id-kort.

Northvolt

Batterifabriken läggs i Skellefteå

Batteritillverkaren Northvolt satsar i både Skellefteå och Västerås. Fabriken med tillverkning hamnar i Skellefteå, där 2000 till 2500 ska anställas där. Utvecklingen ska ligga i Västerås, med ungefär 300 anställda. DA rapporterar från dagens presskonferens.

"Man är ju inte nöjd förrän man sett fabriken"

Northvolts planer för Skellefteå gör att IF Metall I Norra Västerbotten måste börja planera för uppemot 1 000 medlemmar. "Jag är glad, säger avdelningsordförande Jimmy Faltin, men man är ju inte riktigt nöjd förrän man sett fabriken".

Ta i trä i stället

DA:s Marcus Derland hittar lugnet med en bit lövträ i ena handen och en täljkniv i den andra.

Nevs siktar på 2020

Nevs planerar för att börja tillverka elbilar i Trollhättan 2020, men i Kina redan nästa år. Företaget fick en ny investerare i somras, och ännu en är på väg, säger vd Mattias Bergman till DA.

Uppladdning för avgasfria gator

DA REDER UTDe framställs som det nya goda transportalternativet. Här i Sverige vill ett företag starta en batterifabrik som kan ge tusentals jobb. Men hur miljövänliga är egentligen elbilarna?

Saab-kvinnorna lade i en ny växel

Vad hände sen?Dagens Arbete firar 20 år med ett fullmatat jubileumsnummer. Möt bland andra Pia, Pia och Sylvia som med flera tusen andra förlorade jobben vid Saabs jättekonkurs. Sen dess har det gått sex år.

Återväxten i industrin

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

Det finns alltid nåt att fira!

Tjugo år – är det något att fira egentligen? Japp! Jubileer stärker känslan av kollektiv gemenskap, säger forskarna. Och dessutom är folk helt besatta av att minnas. Så även vi på Dagens Arbete!

”Jag har ett stort 
ansvar för säkerheten”

Det här gör jagLorena Olivares är ställare på pressvets, på Shiloh Industries i Rimbo.

Sammanhållning på hög nivå

Arbetskompisarna från Lindbäcks husfabrik har planerat och tränat i månader. Nu har dagen kommit, nu ska Kebnekaise bestigas. Dagens Arbete följde med på en tur som bjöd på gnistrande sol men också en ogästvänlig vägg av snö. Läs eller lyssna på reportaget här.

Applechefen kollade in sin kartong i Iggesund

IGGESUNDS BRUKApplechefen Tim Cook var på snabbvisit i Sverige på torsdagen. Då avslöjades en mer än tio år gammal hemlighet – företagets kartong görs bland annat av Iggesunds bruk. Nu fick Cook se tillverkningen på plats.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Dagens Arbete och Byggnadsarbetaren granskar Arbetsmiljöverket.

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Klart med avtal för Samhall

Sju LO-förbund och Almega har enats om ett avtal för drygt 20 000 anställda på Samhall. Avtalet ger 1 594 kronor mer i månaden efter tre år.

2

Robotforskare debuterar på Dramaten

Den världsberömda robotforskaren Danica Kragić Jensfelt kommer att blanda teater och föreläsning på Dramaten i nästa månad. Hon vill visa upp teknikens möjligheter men också visa på de moraliska fallgroparna.

DA granskar arbetsmiljö

”Livet har blivit begränsat”

Sjuk av jobbetDagens Arbete berättar gärna om arbetsplatser som blivit säkrare eller mer hälsosamma, men granskar också riskerna som finns i industrin. Ibland märks de inte förrän det är för sent. Majken Lundqvist Eriksson lider ännu av det osynliga giftet.

Färre dör men många skadas

Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.

1

Varje industrijobb skapar ett nytt på annat håll

RapportCentrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner, skriver Industrins ekonomiska råd i sin rapport. Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån.

Sluta tjafsa om ”systemkollaps”

LEDARKRÖNIKALäget i dag har många likheter med invandringen under 1900-talet. Med rätt insatser kommer de svenska företagen att ropa efter dagens flyktingar om 10 år. Så låt oss sluta bolla siffror och ”volymer” skriver Jeanette Herulf.

Framtidens industri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Försäkringskassans utredningar ska bli mer rättssäkra

Försäkringskassan ska skrota de omdiskuterade så kallade SLU-utredningarna av sjukskrivna. Den nya metoden ska garantera att alla försäkrade behandlas på samma sätt – men förändringen får också kritik.

3

Löfven vill ha bättre korttidsarbete för nästa kris

Under finanskrisen försvann 80 000 industrijobb i Sverige. Nu säger statsminister Stefan Löfven till Dagens Arbete att han vill införa ett nytt system inför nästa stora kris: Företag ska kunna gå ner i tid och samtidigt utbilda personalen för att vara redo när ekonomin vänder.

2
Hämta mer