Industriarbetarnas tidning

Lägre a-kasseersättning till färre

25 oktober, 2006

Skrivet av JONAS HÅLLÉN

Just nu granskar fack och arbetsgivare, myndigheter och experter regeringens nästa förslag till försämringar av a-kassan. Nu handlar det om ersättningen till de arbetslösa.

Efter en första titt på förslaget varnar LO för att många medlemmar inte kommer att få a-kassa och att regeringen genom de här förändringarna skapar en låglönemarknad i Sverige.

Det finns en stor grupp medlemmar inom LO som arbetar deltid. Inom den här gruppen finns det människor som jobbar runt 17-18 timmar i veckan. För att nå upp till det nya arbetsvillkoret på åttio timmar i månaden krävs det att man arbetar tjugo timmar i veckan.

– Du kan alltså hamna i den situationen att du måste betala en högre avgift till a-kassan, samtidigt som du mister möjligheten att få ersättning, säger LO:s tredje ordförande Leif Håkansson.

En annan effekt av regeringens förslag som LO varnar för är att den nya ersättningstrappan och tidsgränsen i försäkringen leder till att Sverige får en ny låglönemarknad.

– En medlem kan gå in i arbetslöshet med en lön på 20 000 kronor i månaden och 300 dagar senare komma ut ur systemet med en lön på cirka 12 000 kronor, säger Leif Håkansson.

– Jobb- och aktivitetsgarantin som ska införas innebär att man tvingas ta ett jobb till den lägre lönen. Vi kommer att hamna på nivåer som ligger under kollektivavtalens lägsta nivåer.

I regeringens förslag till riksdagen försvarar regeringen sina försämringar av arbetslöshetsförsäkringen med att för många i dag får för hög ersättning under för lång tid.

”De ekonomiska drivkrafterna att bryta arbetslösheten är därmed svaga,” skriver regeringen i sitt utkast till proposition (förslag till riksdagen).

Men LO köper inte det resonemanget.

– Det här kommer inte att skapa några nya jobb, säger Leif Håkansson.

– Titta bara på Tyskland. Där har sänkta nivåer i arbetslöshetsförsäkringen inte lett till någon minskning av arbetslösheten.

Fakta:

Regeringens förslag till nya regler när det gäller ersättning och ersättningens längd i a-kassan:

* Ersättningen för den som är arbetslös blir 80 procent av inkomsten de första 200 dagarna. Från och med dag 201 till dag 300 blir ersättningen 70 procent. I framtiden är det tänkt att de som fortfarande är arbetslösa efter 300 dagar ska tvingas ta ett arbete i en så kallad jobb- och utvecklingsgaranti. Ersättningen sänks då ytterligare till 65 procent av inkomsten.

* För arbetslösa som försörjer barn sker sänkningen från 70 till 65 procent efter 450 dagar.

* I regeringens förslag till budget talas det om en högsta nivå i dagpenningen på 680 kronor.

* Arbetsvillkoret skärps. I dag krävs det att man har arbetat 70 timmar per månad under sex av de senaste tolv månaderna för att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen vill att det i framtiden ska krävas 80 timmars arbete under samma period.

* Beräkningsgrunden för normalarbetstiden ändras. Om du jobbar halvtid i sex månader och heltid i sex månader under ett år får du idag räkna de bästa månaderna (d v s heltiden) som grund för din ersättning. Enligt regeringens förslag ska ett snitt av den tid du arbetat under hela året ligga till grund för din ersättning. I det här exemplet blir det alltså 75 procent av din heltidslön.

* Den överhopningsbara tiden minskar. I dag kan du vara borta från arbetsmarknaden i sju år (studier, barnledighet osv.) innan du förlorar rätten till ersättning från a-kassan. Regeringen vill sänka den tiden till fem år.

* Studerandevillkoret försvinner. Den som har avslutat en heltidsutbildning på ett år och har arbetat eller varit anmäld hos arbetsförmedlingen i 90 dagar har i dag rätt att få grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen. Det slopas i regeringens förslag.

Texten är korrigerad 24/10 2006.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?