Lägre a-kasseersättning till färre

Just nu granskar fack och arbetsgivare, myndigheter och experter regeringens nästa förslag till försämringar av a-kassan. Nu handlar det om ersättningen till de arbetslösa.

Efter en första titt på förslaget varnar LO för att många medlemmar inte kommer att få a-kassa och att regeringen genom de här förändringarna skapar en låglönemarknad i Sverige.

Det finns en stor grupp medlemmar inom LO som arbetar deltid. Inom den här gruppen finns det människor som jobbar runt 17-18 timmar i veckan. För att nå upp till det nya arbetsvillkoret på åttio timmar i månaden krävs det att man arbetar tjugo timmar i veckan.

– Du kan alltså hamna i den situationen att du måste betala en högre avgift till a-kassan, samtidigt som du mister möjligheten att få ersättning, säger LO:s tredje ordförande Leif Håkansson.

En annan effekt av regeringens förslag som LO varnar för är att den nya ersättningstrappan och tidsgränsen i försäkringen leder till att Sverige får en ny låglönemarknad.

– En medlem kan gå in i arbetslöshet med en lön på 20 000 kronor i månaden och 300 dagar senare komma ut ur systemet med en lön på cirka 12 000 kronor, säger Leif Håkansson.

– Jobb- och aktivitetsgarantin som ska införas innebär att man tvingas ta ett jobb till den lägre lönen. Vi kommer att hamna på nivåer som ligger under kollektivavtalens lägsta nivåer.

I regeringens förslag till riksdagen försvarar regeringen sina försämringar av arbetslöshetsförsäkringen med att för många i dag får för hög ersättning under för lång tid.

”De ekonomiska drivkrafterna att bryta arbetslösheten är därmed svaga,” skriver regeringen i sitt utkast till proposition (förslag till riksdagen).

Men LO köper inte det resonemanget.

– Det här kommer inte att skapa några nya jobb, säger Leif Håkansson.

– Titta bara på Tyskland. Där har sänkta nivåer i arbetslöshetsförsäkringen inte lett till någon minskning av arbetslösheten.

Fakta:

Regeringens förslag till nya regler när det gäller ersättning och ersättningens längd i a-kassan:

* Ersättningen för den som är arbetslös blir 80 procent av inkomsten de första 200 dagarna. Från och med dag 201 till dag 300 blir ersättningen 70 procent. I framtiden är det tänkt att de som fortfarande är arbetslösa efter 300 dagar ska tvingas ta ett arbete i en så kallad jobb- och utvecklingsgaranti. Ersättningen sänks då ytterligare till 65 procent av inkomsten.

* För arbetslösa som försörjer barn sker sänkningen från 70 till 65 procent efter 450 dagar.

* I regeringens förslag till budget talas det om en högsta nivå i dagpenningen på 680 kronor.

* Arbetsvillkoret skärps. I dag krävs det att man har arbetat 70 timmar per månad under sex av de senaste tolv månaderna för att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen vill att det i framtiden ska krävas 80 timmars arbete under samma period.

* Beräkningsgrunden för normalarbetstiden ändras. Om du jobbar halvtid i sex månader och heltid i sex månader under ett år får du idag räkna de bästa månaderna (d v s heltiden) som grund för din ersättning. Enligt regeringens förslag ska ett snitt av den tid du arbetat under hela året ligga till grund för din ersättning. I det här exemplet blir det alltså 75 procent av din heltidslön.

* Den överhopningsbara tiden minskar. I dag kan du vara borta från arbetsmarknaden i sju år (studier, barnledighet osv.) innan du förlorar rätten till ersättning från a-kassan. Regeringen vill sänka den tiden till fem år.

* Studerandevillkoret försvinner. Den som har avslutat en heltidsutbildning på ett år och har arbetat eller varit anmäld hos arbetsförmedlingen i 90 dagar har i dag rätt att få grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen. Det slopas i regeringens förslag.

Texten är korrigerad 24/10 2006.

JONAS HÅLLÉN