Industriarbetarnas tidning

Maskinerna tystnade på Korsnäs

16 april, 2010

Skrivet av KJELL JOHANSSON

Tidigt i morse stannade produktionen vid Korsnäs pappersbruk utanför Gävle. Lite glädjelöst. Men beslutsamt. Pappers medlemmar på bruket känner att de strejkar för andra. Och gör vad de måste.

Redan halv fem tände Bosse Myrberg upp fackexpeditionen på Korsnäsvägen. Sen dyker de fackligt aktiva upp på rad. Och första gruppen strejkvakter samlas, däribland Jarmo Laiho, Jan-Åke Öst och Kjell Olsson.

Strejken är snart ett faktum och de närvarande bestämmer vem som ska stå var. Mycket har de tänkt på, åtskilligt har de beslutat men det finns ingen rutin, ingen att fråga. De får utnyttja sin fackliga erfarenheten helt enkelt.

En och annan minns storkonflikten 1980. Men det här är nytt. Ovant. Inte minst tudelat.

Korsnäs är en bra arbetsplats. Lönerna är goda. Det är det vanliga svaret. Och stämningen har förbättrats under senare år. Ledningen är mer lyssnande.

Precis när strejkvakterna ska ta sina bilar ned till porten kommer en återvändare. Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg är på plats för första gången på flera år. Bara några kilometer bort har han sin bostad.

Han har arbetat på Korsnäs i 17 år. De sista fyra-fem åren på bruket var han ordförande på heltid för Pappers medlemmar. Nu tar han på sig strejkvaktbanderollen.

Media vill förstås intervjua Pappers förbundsordförande. Och han får upprepa motiveringarna, kraven och resonemangen som Pappers fört fram i media en längre tid.

Mobilen går igång och han ursäktar sig med att det kan vara Skogsindustrierna i andra ändan. Men det är det inte. Än så länge.

– Men Skogsindustrierna är välkomna att höra av sig. Vi strejkar för att få igång förhandlingar, för att våra krav ska tas på allvar.

Korsnäs tjänar ordentligt med pengar. Det är ett viktigt skäl till att företaget tas ut i strejk. Nu förlorar företaget ett antal miljoner per dag. För de sex bruken kostar strejken mellan 50 och 100 miljoner kronor varje dygn, enligt Skogsindustrierna.

Anställda är lätt tudelade till att gå ut i strejk. Och bruksägarna vill inte ha stopp i produktionen.

I går på eftermiddagen ringde företaget upp Bosse Myrberg, ordförande i Pappers avd 3 Karskär. Företaget hävdade då att produktionen måste pågå av skyddsskäl.

Om produktionen stoppas upphör brukets behov av processvatten som nu tas från en närliggande sjö. Stoppas vattenhämtningen kommer sjöns vattennivå att stiga med fyra centimeter per dygn. Vilket i sin tur snart skulle krocka med en vattendom.

Det var bara ett desperat sätt att försöka undvika strejk, ansåg förbundet, som fick ta beslutet att säga nej.

Produktionen är nu stoppad men en del processer tar längre tid att ta ned. Och energileveranser från bruket fortsätter. Korsnäs har fått dispens.

Nattskiftet går hem. Någon enstaka svarar på medias frågor. Flertalet går snabbt till sina bilar och sängen hemma.

Och de som ska skyddsjobba tar sig förbi strejkvakter och företagets vakter. De har tagits ut genom lottning. Något det skojas om.

– Enda gången jag vunnit något, säger en Pappersmedlem med ett snett leende innan han försvinner in på bruket.

Stämningen är dämpad. En del in- och utpasserande undviker ögonkontakt med strejkvakter och övriga församlade. Andra morsar öppet och glatt. Och Pappers ordförande ”Henka” hamnar i en del korta men leende möten med gamla arbetskamrater

Lena Wid är på väg hem när strejken är ett faktum. Hon vill hem, undan uppståndelsen, men säger:

– Strejken har nog en rätt bra uppbackning.

Hon tillägger också:

– Hoppas det hjälper och hoppas den är över när jag kommer tillbaka från långledigheten.

Du kanske också vill läsa…

Strejkfrågorna som medierna glömde

Strejkfrågorna som medierna glömde

Skorstenarna hade slutat ryka på Korsnäs pappersbruk utanför Gävle och konflikten mellan Pappers och Skogsindustrierna var ett faktum. Under tio dagar riktade journalisterna sitt intresse mot deras arbetsplats. Ändå kände de inte riktigt igen sig i mediernas bild av strejken. Ett år har gått sedan pappersarbetarna Thomas Pettersson, Erik Kernehed och Peter Nordqvist stod strejkvakt […]

Första hundra åren i framtidens tjänst

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

140 i Hylte kan förlora jobbet

140 i Hylte kan förlora jobbet

Stora Enso ska omorganisera och lägger då ner en tidningspappersmaskin i halländska Hylte.

Redo för framtiden

Redo för framtiden

August Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

På Skåpafors händer inte mycket. Först stoppade man produktionen, sedan fick alla skiftarbetare gå hem. Men Pappersavdelningens ordförande Ulrik Jörback är ändå optimistisk.
– Vi brukar klara oss även i lite sämre tider.

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Så många fick mer än 50 papp

Så många fick mer än 50 papp

792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Tio bruk över drömgränsen

Tio bruk över drömgränsen

Massabruket i Mönsterås betalar återigen de högsta lönerna i landet. Det visar Dagens Arbetes lönekartläggning för 2018.

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

611 Pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol – flest på Karskärs bruk. Siffrorna från förbundet som DA tagit del, omfattar grundlön och all annan extraersättning.

Oförändrat i lönetoppen

Oförändrat i lönetoppen

Även 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen