Industriarbetarnas tidning

Visste regeringen vad den gjorde?

5 maj, 2010

Skrivet av

DA-ANALYS Näringsminister Maud Olofsson är i dag glad att så lite av bilstödet använts. Visste regeringen vad den gjorde? ”Företag inom fordonsklustret” skulle stödjas – men erbjöds helt omöjliga lån. Facit: 24 000 jobb försvann och 21 företag gick i konkurs.

Det kändes närmast motbjudande att lämna sensommarvärmen för att gå in i Trollhättans Folkets hus den där augustidagen 2008.

Inne i Folkets hus hade de svenska underleverantörerna i Fordonkomponentgruppens kallat till sin årliga sammankomst.

Stämningen var på topp. Visserligen var de pressade av biltillverkarnas krav på sänkta priser och långa betalningstider. Men inte desto mindre fanns det en grundmurad tillförsikt. Bland dessa småföretagare.

Från scenens jätteduk berättade power point-bilderna om underleverantörernas återkomst. Vinstmarginalen – vinstens andel av försäljningen – hade stadigt ökat och låg nu på en respektabel nivå. Fullt i klass med de biltillverkarnas resultat.

Vinsterna hade stigit. Liksom antalet jobb. Alla olyckskorpar som runt millennieskiftet spått att underleverantörerna skulle flytta österut till låglöneparadisen visade sig ha haft fel.

Fordonkomponentgruppens vd Svenåke Berglie visade power point-bilden över hur jobben ökat bland underleverantörerna bara mellan åren 2004 till 2007.

– Jobbtillväxten motsvarar ett helt Saab Automobile, sa han.

På bara tre år.

En månad senare befann sig världen i finansiellt chocktillstånd.

Fordonsindustrin stod plötsligt utan kunder. Marknaden fungerade inte. Tusentals varslades och trycket ökade på regeringen att agera. Två veckor före jul hade regeringen paketet klart,

Finansminister Anders Borg och näringsminister Maud Olofsson såg nöjda ut på presskonferensen den 11 december 2008. De hade just presenterat ett gigantiskt stödpaket till fordonsindustrin på 28 miljarder kronor.

Stödet riktade in sig på fordonsklustret. Det vill säga: inte bara de stora tillverkarna utan också de cirka tusen företag som kallas underleverantörer.

Av de 28 miljarderna har i stort sett bara 4 betalats ut: kreditgarantierna för Saab. Volvo Personvagnar väntas kunna kvittera ut en liknande garanti i och med att de får nya ägare i Geely.

Men för underleverantörerna blev det magert. Trots att regeringen i var och varannan mening talade om fordonsklustret i sin promemoria från den 11 december 2008. Så frågan är: visste regeringen egentligen vad de gjorde? Visste de inte att klustret med små och medelstora företag inte kunde komma ifråga för EIB-lån och undsättningslån?

Nu i efterhand säger regeringen att undsättningslånen på 5 miljarder egentligen var avsedda för Saab och Volvo om deras amerikanska ägare skulle gå omkull. Vilket i allra högsta grad var överhängande i december 2008.

Men lånen presenterades som en möjlighet för hela fordonsklustret. Även underleverantörernas egen branschorganisation Fordonkomponentgruppen uppfattade lånet på det viset.

Villkoren för undsättningslånen visade sig vara omöjliga: ett halvårs återbetalningstid, 8 procents ränta plus fulla säkerheter. Vem mäktade med det när kassan var tom och kunderna flytt?

Undsättningslånen finns med i EU:s regler för att de under en kort tid ska bana väg för en annan stödform: omstruktureringsstödet. Men den typ av stöd ville regeringen inte ha. Av den enkla anledningen att då banade man väg för offentligt stöd av bilindustrin. Den linjen ville statsminister Reinfeldt och näringsminister Olofsson få med sig resten av Europa på.

Kanske de trodde att de hade fått resten av EU med sig.

Tyskland och Frankrike blåste den svenska regeringen. De öste nämligen in mångmiljardbelopp i sin fordonsindustri. Dess regeringar kom fordonsindustrin till undsättning eftersom marknaden inte fungerade.

I Sverige fick fordonsindustrin strukturomvandla sig själv.

I Sverige ville regeringen inte störa den marknad som i själva verket inte fanns.

Undsättningslån plus omstruktureringsstöd hade sannolikt räddat en hel del av de 24 000 jobb som försvann.

En sådan stödkonstruktion hade säkert varit Plastal behjälplig.

Plastal var en av Sveriges största underleverantör och även en betydelsefull spelare på världsmarknaden.

Nu försattes Plastal i konkurs. Utan möjlighet till en enda stödkrona från staten. Plastals tyska och franska konkurrenter däremot kunde räkna med frikostigt bistånd.

20 miljarder kronor ligger fortfarande vikta för stöd till fordonsindustrin i regeringens budget. Beloppet följer med budget efter budget.

Men pengarna används inte.

Volvo Lastvagnar och Scania behöver inga statliga kreditgarantier. Saab och Volvo Personvagnar får max vad de kan få enligt regelverket.

Och underleverantörerna göre sig icke besvär. De har inget att hämta.

Näringsminister Maud Olofsson sa senast häromdagen att hon är glad att så lite av regeringens stödpaket använts. 20 orörda miljarder till fordonsindustrin – kanske en valfråga.

Läs DA:s hela granskning av det omöjliga bilstödet.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.