Industriarbetarnas tidning

Lilla Edet fann ny väg efter dödsolyckan

7 oktober, 2011

För två år sedan klämdes en 38-årig kvinnlig operatör till döds i en konverteringsmaskin på SCA Lilla Edet. Det kommer ingen på bruket att glömma. Men nu går arbetet vidare – vid en säker maskin. Och man har lärt sig en hel del.

Det otänkbara inträffade vid halv fyra-tiden på söndagseftermiddagen den 25 oktober. När platschefen Sussan Sandberg och avdelningsordföranden Ulla Linnarsson fick dödsbudet tog de sig direkt till bruket.

– Vår räddningsledare samlade all personal i matsalen, alla som var här informerades direkt och nattskiftet som kom sedan, berättar Sussan Sandberg.
– Vi ringde också in alla chefer. Och en präst och kommunens krisgrupp, den personal som var närmast olyckan fick träffa dessa.

På olyckskvällen var Sussan Sandberg hemma hos den omkomnas familj.
– Eftersom de fått en felaktig bild av hur olyckan hänt kom de hit en dryg vecka efteråt – make, syskon, föräldrar. Alla fick en inramad kopia på den bild som stått vid kondoleansboken där arbetskamraterna skrivit en sista hälsning.

Arbetskamraterna besökte arbetsplatsen tidigare:
– Det var ett råd såväl från prästen som kommunens krisgrupp, vi var där så snart polisen tagit bort avspärrningarna, berättar Ulla Linnarsson.
– Det var ett aktivt beslut, det kändes inte så lustigt. Men jag och Ulla tog dem i handen och gick dit för att läkeprocessen skulle komma igång, då är det viktigt att man är tillbaka så snart som möjligt, kompletterar Sussan Sandberg.

Alla bruk med denna typ av maskiner – även konkurrenterna – kontaktades om vad som hade hänt. Dessa maskiner finns runt om i Europa, i USA och i Ryssland.
– Det var självklart, om någon känt till att en sådan här olycka kunde hända hade vi önskat att man varnat oss.

Maskinerna, som stängdes av direkt efter olyckan, startades igen första veckan i december, en dryg månad senare. De var då ordentligt ombyggda av maskinleverantören i samverkan med de anställda. De deltog i ombyggnadsprojektet och tränades och utbildades i de nya arbetssätt som blev följden av ombyggnaden. Dessutom jobbade de med andra förbättringsprojekt på avdelningen.

Att få i gång produktionen under säkra förhållanden var en sak. Men det gällde också att få dem som skulle arbeta där igen att vilja göra detta, att kunna gå vidare. Det arbetet skedde på många sätt:

– När maskinerna stod still målade vi också om dem från mörkgrönt till vitt, berättar Sussan.
– Först kände vi att man inte gillade detta. Men så lossnade det, dramatiken försvann och det kändes att vardagen kom tillbaka.

Till vardagen efter olyckan hörde också information och samtal:
– Vi skickade ut ett kommunikationsbrev varje dag om vad som hänt. Berättade till exempel att polisen tagit bort banden kring olycksplatsen,
Arbetsmiljöverket har varit här, nu kommer leverantören, nu startar vi ombyggnaden. Och så gick vi runt och talade med alla.

– Om det var någon som mådde dåligt fick vi reda på det, man känner ju varandra här, konstaterar Ulla.

Hon eller Sussan var vid konverteringen varje dag, ofta tillsammans. De märkte hur det sakta gick framåt. På hela bruket slöt man sig samman för att gå vidare:

– Det var hög närvaro lång tid efter olyckan – det brukar vara högre frånvaro då på vintern, säger Ulla.
– Mina medlemmar känner att de har fått en väldigt bra stöttning.

Det tyckte man även på Arbetsmiljöverket – ”Företaget har skött sig föredömligt efter olyckan och tagit väl hand om personalen efter olyckan, det ska de ha credit för”, var ett omdöme efter olyckan.

Och dagen innan Dagens Arbete kom till Lilla Edet hade man haft besök från Billingsfors, där en dödsolycka precis hade inträffat.
– Vi har ju tyvärr den här erfarenheten. Kan vi hjälpa så gör vi det, konstaterar Sussan och Ulla.

Du kanske också vill läsa…

Han ser varför döds­olyckorna sker

Han ser varför döds­olyckorna sker

Michael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Riskerna som skapar dödsolyckor

Riskerna som skapar dödsolyckor

När de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

En 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

Åklagaren: Viktigt med individuellt ansvar om man gör fel

Åklagaren: Viktigt med individuellt ansvar om man gör fel

En blå knapp och en grön. En stressig eftermiddag. En ljusbom som inte fick brytas. Det var huvudfrågorna under rättegången mot mannen står åtalad för att ha vållat sin arbetskamrats död på Scania i Södertälje för nästan exakt två år sedan.

Anställd åtalas för arbetskamrats död

Anställd åtalas för arbetskamrats död

Det har gått två år sedan en 53-årig man klämdes till döds i en robotcell på Scania i Södertälje. Nu ställs hans närmaste arbetskamrat inför rätta – för att ha satt i gång maskinen.

Dödsolycka i Södra Sandby

En man i 20-årsåldern omkom igår efter en arbetsplatsolycka på en betongfabrik i Södra Sandby utanför Lund.

Dödsolycka i Lycksele

En man i 55-årsåldern har omkommit efter en arbetsplatsolycka i en serviceverkstad i Lycksele.

Noll är en livsviktig siffra

Noll är en livsviktig siffra

Trafiken och arbetsmiljön har mycket att lära av varandra, skriver DA:s krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

Så ska dödsolyckor stoppas

Så ska dödsolyckor stoppas

Mer resurser till polisen för att utreda arbetsmiljöbrott, öka skyddsombudens befogenheter, fortsatt arbete mot osund konkurrens. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tog med sig flera förslag från gårdagens möte med branschfolk och fack.

Minister kallar till möte om dödsolyckor

Minister kallar till möte om dödsolyckor

Regeringen har ingen tydlig plan för att vända trenden med ökande dödsolyckor på jobbet, säger arbetsmarknadsministern Ylva Johansson. Nästa vecka möter hon därför fack, näringsliv och myndigheter för att komma igång med arbetet.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Opinion

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

Skulle Boden bota min resångest?

Skulle Boden bota min resångest?

Den värsta resfebern lugnas av ett nattåg mot Norrland, skriver Anneli Jordahl.

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ni har tystat oss bit för bit, LKAB”

”Ni har tystat oss bit för bit, LKAB”

Brukspatronen har satt kniven i det sista av Malmbergets levande kulturscen, skriver musikern Johan Airijoki.

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Livets gång syns bara från sidan

Livets gång syns bara från sidan

Det är hjärtat som visar oss vägen. Och hundar, skriver Carl-Einar Häckner.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.