Industriarbetarnas tidning

Advokaten som begår illdåd

1 december, 2011

Skrivet av Björn Ranelid

Anders Behring Breivik dödade 77 människor den 22 juli år 2011. 69 av offren var unga individer och flera av dem barn, eftersom de ännu inte levt i arton år.

Dessa mord som utfördes av en enda person är det värsta brottet i Europa i mannaminne, om man ser till att det skedde i fredstid och utan varje form av inblandning från en terrorgrupp, armé eller organisation.

Anders Behring Breivik föddes den 13 februari 1979 i Oslo. Han hade aldrig varit straffad eller inblandad i något brott innan han utförde massmorden den 22 juli 2011. Han hade planerat dåden i många år och skapat en bomb som han avsåg att använda mot ett särskilt mål när den rätta stunden var inne.

Han kör en skåpbil till regeringskvarteret i Oslo och parkerar den på Grubbegatan. När bomben detonerar dör sju personer och en människa blir så allvarligt skadad att hon senare avlider på sjukhus.

En och en halv timme senare beger sig Anders Behring Breivik med färja till Utøya där flera hundra pojkar och flickor samlats på ett läger för unga socialdemokrater. Denna sammankomst har lång tradition i Norge och återkommer varje år. Ett antal vuxna personer var också med på lägret.

När Anders Behring Breivik anländer till ön är han klädd i en falsk polisuniform och han har flera handeldvapen med sig i en väska. Genast börjar han urskillningslöst att skjuta människorna som finns i hans närhet. Han förföljer dem och beskjuter även personer som kastar sig i vattnet och börjar simma bort från ön. Kaos råder. Galningen fortsätter att skjuta och avrätta pojkar och flickor i olika åldrar.

Han dödar en polisman som ska vara vakt på ön så länge lägret pågår. Polis- och insatsstyrkor från fastlandet dröjer och innan terrordådet är över har vettvillingen Anders Behring Breivik mördat sammanlagt 69 människor. De flesta av dem är barn.

Slutligen kommer polisstyrkan till ön och massmördaren grips. Samma dag kablas den makabra händelsen ut över världen. Presidenter, ministrar, kungahus och miljoner människor runtom på jordklotet läser och hör vad som hänt. De är bestörta, förtvivlade, vreda och ledsna. Ingen som tar del av Anders Behring Breiviks vansinnesdåd kan vara oberörd.

Massmördaren ber att få Geir Lippestad som försvarsadvokat och hans önskan beviljas. Lippestad är uttalad socialdemokrat och pappa till fem barn. Flera månader efter det att Anders Behring Breivik suttit häktad yrkar advokaten Lippestad på att klienten bör få strafflindring, eftersom denne skonat några av de yngsta deltagarna på Utøya och det rått dålig säkerhet i och kring regeringskvarteret i Oslo.

Dessa krav eller yrkanden torde vara en form av rekord i provokation från en försvarsadvokat och konkurrensen i det skrået är hård i det avseendet. Om en person mördar tre av Lippestads egna barn och skonar de två yngsta, skulle mördaren således kunna få strafflindring dels för att han skonat ett par av barnen och dels för att skyddet kring barnen varit för dåligt. Så borde pappa Geir tänka även i det fallet, ty han måste vara konsekvent.

Samma logik och tankegång skulle gälla om en vettvilling dödar 77 personer på en öppen gata i Stockholm, Ystad eller Västerås, men säger sig skona de allra yngsta som råkar befinna sig på platsen. Geir Lippestad har begått ett illdåd och en fullkomligt hänsynslös skändning av alla offrens anhöriga från föräldrar till syskon, mor- och farföräldrar och andra släktingar.

Jag blir inte endast vred när jag hör och läser flerbarnpappans perversa yrkanden utan får också en känsla av att en och annan är villig att lyncha honom när hans personskydd brister. Skulle ett eller flera av hans barn råka befinna sig i hans närhet kanske han kan önska att åtminstone det allra yngsta av dem skonas.

Om jag vore pappa till ett av Behring Breiviks offer hade jag föraktat Geir Lippestad resten av mitt liv.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.