Industriarbetarnas tidning

Farligt röjarbete efter stormen Dagmar

11 januari, 2012

Skrivet av

Stormen Dagmar försvann och faran blåstes över. I verkligheten är det nu det farliga börjar. Någon ska ta hand om träden.

Jord- och skogsbruket är den mest olycksdrabbade branschen i Sverige med mer än tio döda och tusentals skadade varje år. Bearbetning av stormfälld skog är bland det farligaste arbete man kan ägna sig åt. Och nu börjar skogsbolagen i de drabbade länen att röja upp efter Dagmars framfart.

Roger Johansson, ombudsman på GS avdelning Mellannorrland med säte i Östersund, har varit ute och tittat på förödelsen.

– Det ligger hela skiften, bara från vägen såg jag säkert 500 till 600 träd som låg på ett ställe. Samtidigt är det en jämförelsevis liten katastrof. Gudrun tog det flera år att röja upp efter. Nu när jag talar med skogsbolagen säger de allihop att de ska klara detta på fem till sex månader.

Förödelsen är inte större än att det mesta av bolagens virke kan bearbetas med skogsmaskiner, enligt Roger Johansson. Att sitta i en maskin och jobba är mycket säkrare än att ta hand om träden manuellt, med motorsåg. Trots allt måste en del rotkapning göras manuellt, och då gäller det att kunna sin sak.

– Överhuvudtaget måste man veta vad man gör. Ha erfarenheten, kunna se vart det spänner och sitter fast. Att ta hand om stormfälld skog är en hel vetenskap, det svåraste man kan göra i skogen.

Fredrik Jansson utanför Ludvika är en av dem som vet hur det är att jobba manuellt. Han är 28 år och skogsarbetare i sin fars firma. Han har röjt efter många stormar och var bland annat med om att städa upp efter Gudrun som fällde 75 miljoner kubikmeter skog i Götaland januari 2005.

– Jag tycker att det är alldeles för många oerfarna som får göra såna här jobb. Under stormen Gudrun gick folk åt, och de som skadade sig var ännu fler. Jag satt en dag på vårdcentralen och såg hur det kom en ström av folk, vissa var så illa däran att de var förstörda för livet. Många hade rest hit från Polen och andra östländer för att jobba.

– Man ska in i berg av fallna träd som kan vara 4–5 meter höga. Det är som ett enda stort plockepinn. Där ska man in och klättra och för den som är oerfaren och inte kan avgöra vilket träd man ska börja med är det förödande. De här träden ligger vridna åt olika håll. Och när man sågat av ett vridet träd är det inte nog med att det skjuter rakt upp i luften, det går åt sidan också. Står man fel har man inte en chans, man kläms i en råttfälla. Det går så fort att ögat inte hinner uppfatta vad som händer. Det finns ingen chans att komma undan.

Tio dödsfall anmäldes till Arbetsmiljöverket som arbetsolyckor efter Gudrun 2005. Totalt anmäldes 141 arbetsolyckor med stormen som orsak. Men då räknades bara arbetare med svenska personnummer. Många skogsarbetare rekryterades från andra länder för att kunna rädda den dyrbara skogen från angrepp.

Herman Sundqvist är skogschef på Sveaskog. Han säger att Dagmar blåst omkull 450 000 kubikmeter virke på bolagets mark. Han bedömer att virket ska vara bearbetat och borttransporterat innan den 15 juli, att det ska kunna göras med maskiner och att man inte behöver ta in extra folk.

– Man ska inte ge sig ut om man inte vet vad man gör. Att vara okunnig är fullständigt livsfarligt. För Sveaskogs del räknar vi med att upparbeta allt i maskin, även om man i olika sammanhang kan få göra en del rotkapning manuellt. De som utför det jobbet ska veta vad de gör.

– Detta är farligast för de självverksamma. De som kanske inte är vana vid att upparbeta stormfälld skog.

Ombudsman Roger Johansson är inne på samma spår.

– Jag önskar att de självverksamma ville överlåta detta till proffs. Det är de och små entreprenörer utan maskiner som oftast råkar illa ut. Det vi kan göra nu är att gå ut med information om vilka restriktioner som gäller vid skogsarbete. Vad som gäller vid rotkapning, att man inte ska arbeta ensam, hålla säkerhetsavstånd och så vidare.

– Om det krävs kan vi också avtala med skogsbolagen att man får köra skördarna dygnet runt för att undvika manuellt arbete. Nattjobbsförbud gäller i skogen, men vi avtalar om avsteg från det nästan varje år.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.