Farligt röjarbete efter stormen Dagmar

Stormen Dagmar försvann och faran blåstes över. I verkligheten är det nu det farliga börjar. Någon ska ta hand om träden.

Jord- och skogsbruket är den mest olycksdrabbade branschen i Sverige med mer än tio döda och tusentals skadade varje år. Bearbetning av stormfälld skog är bland det farligaste arbete man kan ägna sig åt. Och nu börjar skogsbolagen i de drabbade länen att röja upp efter Dagmars framfart.

Roger Johansson, ombudsman på GS avdelning Mellannorrland med säte i Östersund, har varit ute och tittat på förödelsen.

– Det ligger hela skiften, bara från vägen såg jag säkert 500 till 600 träd som låg på ett ställe. Samtidigt är det en jämförelsevis liten katastrof. Gudrun tog det flera år att röja upp efter. Nu när jag talar med skogsbolagen säger de allihop att de ska klara detta på fem till sex månader.

Förödelsen är inte större än att det mesta av bolagens virke kan bearbetas med skogsmaskiner, enligt Roger Johansson. Att sitta i en maskin och jobba är mycket säkrare än att ta hand om träden manuellt, med motorsåg. Trots allt måste en del rotkapning göras manuellt, och då gäller det att kunna sin sak.

– Överhuvudtaget måste man veta vad man gör. Ha erfarenheten, kunna se vart det spänner och sitter fast. Att ta hand om stormfälld skog är en hel vetenskap, det svåraste man kan göra i skogen.

Fredrik Jansson utanför Ludvika är en av dem som vet hur det är att jobba manuellt. Han är 28 år och skogsarbetare i sin fars firma. Han har röjt efter många stormar och var bland annat med om att städa upp efter Gudrun som fällde 75 miljoner kubikmeter skog i Götaland januari 2005.

– Jag tycker att det är alldeles för många oerfarna som får göra såna här jobb. Under stormen Gudrun gick folk åt, och de som skadade sig var ännu fler. Jag satt en dag på vårdcentralen och såg hur det kom en ström av folk, vissa var så illa däran att de var förstörda för livet. Många hade rest hit från Polen och andra östländer för att jobba.

– Man ska in i berg av fallna träd som kan vara 4–5 meter höga. Det är som ett enda stort plockepinn. Där ska man in och klättra och för den som är oerfaren och inte kan avgöra vilket träd man ska börja med är det förödande. De här träden ligger vridna åt olika håll. Och när man sågat av ett vridet träd är det inte nog med att det skjuter rakt upp i luften, det går åt sidan också. Står man fel har man inte en chans, man kläms i en råttfälla. Det går så fort att ögat inte hinner uppfatta vad som händer. Det finns ingen chans att komma undan.

Tio dödsfall anmäldes till Arbetsmiljöverket som arbetsolyckor efter Gudrun 2005. Totalt anmäldes 141 arbetsolyckor med stormen som orsak. Men då räknades bara arbetare med svenska personnummer. Många skogsarbetare rekryterades från andra länder för att kunna rädda den dyrbara skogen från angrepp.

Herman Sundqvist är skogschef på Sveaskog. Han säger att Dagmar blåst omkull 450 000 kubikmeter virke på bolagets mark. Han bedömer att virket ska vara bearbetat och borttransporterat innan den 15 juli, att det ska kunna göras med maskiner och att man inte behöver ta in extra folk.

– Man ska inte ge sig ut om man inte vet vad man gör. Att vara okunnig är fullständigt livsfarligt. För Sveaskogs del räknar vi med att upparbeta allt i maskin, även om man i olika sammanhang kan få göra en del rotkapning manuellt. De som utför det jobbet ska veta vad de gör.

– Detta är farligast för de självverksamma. De som kanske inte är vana vid att upparbeta stormfälld skog.

Ombudsman Roger Johansson är inne på samma spår.

– Jag önskar att de självverksamma ville överlåta detta till proffs. Det är de och små entreprenörer utan maskiner som oftast råkar illa ut. Det vi kan göra nu är att gå ut med information om vilka restriktioner som gäller vid skogsarbete. Vad som gäller vid rotkapning, att man inte ska arbeta ensam, hålla säkerhetsavstånd och så vidare.

– Om det krävs kan vi också avtala med skogsbolagen att man får köra skördarna dygnet runt för att undvika manuellt arbete. Nattjobbsförbud gäller i skogen, men vi avtalar om avsteg från det nästan varje år.

Anna Tiberg