Industriarbetarnas tidning

70 bast med JERRY

16 januari, 2013

Skrivet av

Rocklegend.Han har blivit nypt i arslet av John Lennon. Bjudit Lenin och Stalin på middag och hållit sig musikaliskt levande sedan mitten på 1950-talet. Han kallar sig Jerry Williams.

Jerry sitter grånad ihopsjunken på en barpall framför bandet. Erik Fernström, som han egentligen heter, har hunnit fylla sjuttio och förbereder just nu sitt utträde ur artistlivet med en ny, förmodligen spektakulär, show på Cirkus i Stockholm. Sen är det slut. Fan tro’t.

Mannen som greppade en blockflöjt i ettan och överlevt alla trender genom åren.
En av de där artisterna det alltid funnits utrymme för i svenska hjärtan. Han sjunker ner i läderfotöljen i anslutning till replokalen, där utrymmena utanför är lager för den svenska artistelitens musikinstrument. Någonstans i södra Stockholm.

Jerry är en välbevarad gubbe, med svällande biceps, t-shirt och träningsbrallor.
Springer, lyfter och har tillsammans med bodybuildern Uffe Bengtsson skrivit boken Det är aldrig försent för att träna.

Vad gör du i bänkpress?

– Vet inte. Jag har aldrig maxat. Gjorde fyrtiotvå och en halv panna över min egen kroppsvikt när jag vägde 70 pannor.
– Rätt ointressant. Egentligen. Ingen jävel bryr sig när man lämnat gymmet.

Jag lirar fortfarande veteranhockey med AIK och Solna HC, men det är inte så lätt att få ihop laget.

Men behövs det inte lite kondis och kroppsstyrka att orka stå på scenen i hög ålder? Jag tänker på de jämngamla gubbarna i Stones?

– Tjavars, säger Jerry och drar på orden. Van Morrison har väl aldrig kutat en meter, men sen gör han piss-gig mellan varven.
–Det är nog lite upp till var och en vad man trivs med.

Och Jerry trivs med att hålla kroppen i trim. I ungdomsåren blev det en hel del fotboll, tävlande på cykel och ishockey.
– Jag lirar fortfarande veteranhockey med AIK och Solna HC, men det är inte så lätt att få ihop laget. Det är många som lagt ner.

Det har gått en stund sedan förlossningen hemma i kökssoffan på Huvudstagatan 14 i Solna. Den 15 april 1942, krystade mamma Edit fram lille Sven Erik. April detta år, var en av de kallaste i mannaminne och isen klättrade på fönsterbrädet i köket.

Kriget rasade ute i Europa, ransonering gällde och pappa Sven befann sig ute på havet som sjöman. När lillebror Arvid föddes ett år senare hade farsan landat på Philipson och smorde Mercor och Dodgar i skift. Morsan jobbade som undersköterska på Karolinska.
Båda var fackligt aktiva, delade ut flygblad och sålde Ny Dag, kommunisternas tidning.
– Dom var stenröda båda två, bekräftar Jerry från skinnfåtöljen.

I Jerry – självbiografin från 1992, skildrar han livet i ett rum och kök, där badbaljan ersatte badrummet.

Ett liv i dubbelsäng med brorsan, dunkandet från morsans trampsymaskin, bondgården tvärs över gatan, cyklande knivslipare och zigenarlägret nere vid Ulvsundasjön. Det är en läsvärd uppväxtskildring av en tid då arbetarna började få ta del av det framväxande välfärdssamhället.
– Då hade man en feeling av att allt gick framåt, säger Jerry. Men knegarna fick slåss och bråka för att få vara med.
– Tjänstepension, semester, allt det där vi slagits för. Nu känns det som om borgarpacket börjat ta tillbaka.

Under 1940-talet växte de kommunala musikskolorna fram. Jerry började praktiskt taget skolan med blockflöjten i hand.
– Blockflöjt var det närmaste trumpet – som jag var jävligt impad av – man kunde komma.

Det dröjde dock inte länge förrän han i stället stod där med ”kvarpan” i hand.
– Det är jazzslang för klarinett, förtydligar Jerry och berättar om sin musiklärare som valde ut klarinetten.

Mekaniken var inte kromad, men den ”lirade jävligt bra”. Pappa Sven betalade fyra hundra kronor för sonens nya instrument. En smärre förmögenhet på den tiden. Som sjöman hade han lite krigsriskpengar undanstoppade. Det var därför han hade råd. Kvarpan har han kvar och senast han spelade klarinett var i föreställningen Jerka.(2003), som belönades med den fina utmärkelsen Guldmasken.

Jag tror att vi var första årskullen som fick läsa engelska i plugget. Jag gick ju sju år i folkplugget och ett år i yrkesplugget. Nian fanns inte då.

En händelse ur barndomen som gjorde stort intryck på lille Jerry var ett förstamajfirande på Gärdet. Jerry satt på farsans axlar och såg Paul Robeson tala och sjunga. Amerikanen Robeson var son till en förrymd slav, stor sportstjärna i baseball och amerikansk fotboll, men också skådespelare, sångare och medborgarrättsaktivist. Robeson gjorde sin första resa till Sovjet 1934 och såg kommunismen som lösningen på rasdiskrimineringen hemmavid. Han har också gjort kanske den mest definitiva versionen av Old Man River någonsin.

En annan var när kompisen Avve slänger på en 78-varvare på vevgrammofonen och den exploderar i ett ”A-Wop-Bop-A-Loo-Bop-A-Lop-Bam-Boom”. Tutti Frutti med Little Richard. Första gången Jerry Williams hörde rockmusik. Året var 1955.
– Rock ’n’ Roll-grejen sopade bort allt, minns Jerry. Jag schasade några veckor för att få ihop ett Dual-verk, så att man kunde slänga det gamla verket som bara gick att lira 78:or på.

Kort sagt: Jerry skaffade sig en grammofon av märket Dual som kunde spela den nya tidens format, men även farsans 78:or med Röda Armén.

Som 15–16-åring började han hänga på Nalens matinéer. Särskilt när Rock-Ragge skulle spela. Denne var lite av en idol.
– Det var han för alla. Särskilt i Huvudsta. Ragge bodde inte långt från mig och han hade ett jävligt bra band.

Det blev en tid med Elvis, läderpaj och jeans och plötsligt stod han där på Lorrys scen 1957 och sjöng Teddy Bear och Be-Bop-A-Lula. En Elvis och en Gene Vincent. Rörelserna och gesterna hade han tränat på framför hallspegeln.

Hur klarade du att sjunga på engelska?
– Jag tror att vi var första årskullen som fick läsa engelska i plugget. Jag gick ju sju år i folkplugget och ett år i yrkesplugget. Nian fanns inte då.
– Men en sån som Rock-Ragge var äldre än mig och han fick hjälp att plocka ut texterna. Han hade inte gått realen precis.
Veckan efter Lorry var det talangjakt på Nalen …

Den tänkta yrkeskarriären som rörläggare bleknar bort. Det blir spelningar på raggarställen, ungdomsgårdar och institutioner av allehanda slag och plötsligt är han värvad till Violents, som haft en jättehit med Alpens ros. Jerry är 19 år. 1962 spelar de med Beatles på Star club i Hamburg.

Var det då som John Lennon nöp dig i arslet?
– Nä, muttrar Jerry. Det var i Eskilstuna året efter. När vi skulle ta en bild på oss tillsammans.

Det är ren och skär rockhistoria när Jerry berättar. Året innan hade han och grabbarna i Beatles suttit på Star Club och jämfört sina framgångar.
– Dom hade precis släppt Love Me Do, men vi hade släppt två singlar och hade sålt mer.

Nu var det oktober 1963 och Beatles på kort turné i Sverige med Jerry och de andra.
– Det var precis de veckor de brejkade hemma i England. Så när de kom tillbaka, var det 30000 som hängde på Heathrow.

Jerry Williams fortsatte turnera. Hemma och runt om i Europa.
– Första rocksvängen hade fejdat ut härhemma. Vi hamnade i ett vakuum. Sen small det till med långhårsgrejerna och vi åkte ut.

Men inte helt. Publiken i folkparkerna fanns kvar.
– Det funkade fortfarande med rock ’n’ roll på bystan.

Det finns ju hur många kärringar som helst som är solo med ungar.

Som 24-åring och efter ett antal uppskov gjorde Jerry lumpen på I1 i Stockholm. Och när han väl muckade från skyttesluskandet skedde det i värsta popvågen.
– Rocken var helt väck, säger Jerry.

Men då kom genidraget. Soul med Dynamite Brass. Förebilder som Otis Redding och James Brown.
– Jag fick samma kick av dom som av Chuck Berry och Little Richard tio år tidigare.

Rocksångaren blev soulsångaren och en av de riktigt stora överlevarna i svenskt musikliv.

”Jag torskade på James Brown väldigt tidigt. Jag gick aldrig riktigt i mål på Liptonvägen, de där Liverpoolbanden.” Foto: Bo Schreiber
”Jag torskade på James Brown väldigt tidigt. Jag gick aldrig riktigt i mål på Liptonvägen, de där Liverpoolbanden.” Foto: Bo Schreiber

Med andras låtar. Aldrig något eget?
– Jag har skrivit tre låtar på femtio bast och ingen är särskilt bra. Alla kan skriva pisslåtar, men man vill ju lira bra låtar, inte en massa skit för att man gjort dom själv.

Jerry Williams vägrade att bli en artist som sakta fasades ut ur det allmänna medvetandet. Nu vid 70 års ålder är han i stället något av en folkkär ikon i svenskt musikliv. I rörelse både på scen och vid sidan om.

Han har genom åren gjort film, allt från Åsa-Nisse till Lilla Jönssonligan. Otaliga krogshower. Turnerat med ”Rhapsody in Rock” och körat bakom Tina Turner på Grönan. Spelat rock på Kuba, haft egna tv-shower, fått LO:s kulturstipendium, hamnat på frimärke vid två tillfällen. Som många andra i rocksvängen har han blivit blåst på pengar av sin ekonomiske rådgivare.

Jag tjackade en blandras för 25 spänn när vi flyttat in till Söder. Man var ju inte så gammal, men det blev inte hundjäveln heller.

Han har varit med i Julkalendern, medverkat i kokbok, kammat hem Grammis, spelat katten Rum Tum Tugger i musikalen Cats och mycket, mycket mer. En hojälskare som i någon intervju hävdat att ”musiklivet är en förebild för ett multikulturellt samhälle”. Detta sagt med udden riktad mot dagens mörkerkrafter. En sak har han hållit utanför rampljuset. Sina tre barn och tre barnbarn. Liksom privatlivet.

– Man är en jävla bonntjyv om man sitter och lämnar ut sånt som sägs hemma vid köksbordet, säger Jerry.

Det faktum att han själv var ensamstående pappa med äldste sonen – precis som hans egen far lämnades med två smågrabbar, när mamma Edit gick bort i leukemi när Jerry bara var tolv – tycker han heller inte är särskilt märkvärdigt.
– Det finns ju hur många kärringar som helst som är solo med ungar.

Då pratar han hellre hund.
– Jycken läser inga blaskor, säger Jerry och berättar att han är stolt ägare till en ”Malle”, en belgisk vallhund av rasen Malnois.
Tidigare har han hållt sig med schäfrar.
– Men det var lättare att hitta en bra malle än en schäfer nu senast.

På frågan om han är uppväxt med hund, funderar han kort.
– Mja, jag tjackade en blandras för 25 spänn när vi flyttat in till Söder. Man var ju inte så gammal, men det blev inte hundjäveln heller. Det var en korsning av tax och drever och hamnade till slut hos en polare till farsan.

1987 såg han sin dåvarande schäfer Rocky bli spårchampion. I memoarerna skrev Jerry, att om han då varit tio år yngre, hade han skiftat bana till hundförare.
– Jag kan inte spåra, men jag kan få en jycke att göra det. Och när man ser tioöringen ramla ner och att jycken förstår … Det är en jävla kick.

Jerry har lagt mycket tid på sina hundar genom åren, han tävlar och gillar fälten uppe i Brottby. Ibland är han på brukshundsklubben i Täby. Han bor i ”Reinfeldt-land” sedan många år tillbaka.

Känns det som du hamnat i fel kommun?
– Alla kommuner är fel i så fall. Ska man hamna rätt får man flytta till Havanna! Täby är en kommun som sålt ut plugg och allt, säger han kritiskt och glider in på politiken igen.

– Jag gillar inte när man börjar tulla på det vi en gång fightat till oss.

Och när arbetslösheten kommer på tal är hans lösning enkel:
– Behåll lönen och sänk arbetstiden till sex timmar om dagen. Det skulle man gjort för länge sen.

Han känner väl till cykelhandlaren i Roslags Näsby, som varje första maj hissade den röda fanan på sin skorsten.
– Själv hade jag både hammaren och skäran och Che Guevara i julgranen, säger han lätt upprymd.

I tv-programmet Gokväll bjöd han in Lenin och Stalin som gäster. Ett val han fick kritik för.

Hur i hela friden kom du på att bjuda in dem?
– Jag tänkte att Lenin skulle få pumpa Stalin på varför det blev som det blev. Sen hade jag också bjudit min polare Peder som är politiskt vaken. Programledaren höll på att skita på sig, säger Jerry förtjust.

Sen reser han sig och ursäktar snuset som börjat rinna. Snart sitter han där på pallen framför bandet. Redo för en ny musikalisk resa. För än är inte sista ordet skrivet i historien om mannen som startade sin karriär som sopran i Sveriges radios gosskör 1953.

Mannen som till slut blev hela landets ”Jerka”.

 

Från Erik till Jerry

  • 1942 Mamma Edit krystar fram Erik 15 april i Huvudsta, Solna.
  • 1950 Börjar spela blockflöjt och klarinett.
  • 1953 Sopran i Sveriges Radios gosskör
  • 1954 Mamma Edit dör i cancer
  • 1955 Vinner klarinetttävling på sommarläger i Polen.
  • 1955 Little Richard skakar om med Tutti Frutti.
  •  1957 Debuterar på Lorry och Nalen som rocksångare.
  • 1959 Bildar första egna gruppen.
  • 1961 Blir sångare med Violents.
  • 1962 Skivdebut med Darling Nelly Grey. Uppträder med Beatles på Star Club i Hamburg.
  • 1963 Turnerar med Beatles i Sverige. Första lp:n Jerry 21. Medverkar i Åsa-Nisse-filmen Åsa-Nisse i popform. Europaturné.
  • 1964 Släpper lp-skivorna Mr Dynamite och More Dynamite plus liveplattan Live at The Star Club.
  • 1965 Ny skiva: Mr Dynamite Explodes Again.
  • 1966 Gör lumpen på I1 i Stockholm. Lp:n Action.
  • 1967 Inleder samarbetet med Dynamite Brass och börjar sjunga soul.
  • 1968 Släpper singeln Keep On, den åttonde mest framgångsrika singeln på Tio-i-Topp. Köper sin första mc. Lp-skivorna Power of Soul och Rock & Roll Time släpps.1969 Första skivan med Dynamite Brass; Dr Williams & Mr Dynamite.
  • 1970 Gör en spelning på Kuba. Släpper Leader of The Pack.
  • 1972 Avslutar samarbetet med Dynamite Brass. Släpper Money.
  • 1974 Lp:n Sweet Little Rock & Roller.
  • 1976 Börjar turnera med Roadwork. Släpper Kick Down.
  • 1977 Ny skiva: To Fast To Live, Too Young To Die.
  • 1978 Får egen show i tv.
  • 1979 Släpper singeln I Can Jive och lp:n med samma namn.
  • 1980 Englandsinspelade Hot Rock ’n’ Roll Band släpps.
  • 1981 Gör Rockrullen i tv och lp:n No Creases.
  • 1982 Uppträder på King Creole och medverkar i filmen G. Lp:n God Bless Rock ’n’ Roll.
  • 1984 Gör debut på Börsen, spelar in Lennons Working Class Hero. Upplöser Roadwork. Släpper skivorna Live från Börsen och Working Class Hero.
  • 1985 Får LO:s kulturstipendium.
  • 1986 Schäfern Rocky blir champion.
  • 1987 Lp:n One and One.
  • 1988 Jerrys mest sålda singel Did I Tell You släpps.
  • 1989 Lp:n JW släpps.
  • 1990 Grammis för albumet JW. Jerry Williams Live På Börsen släpps. Pappa Sven dör.
  • 1991 Blir frimärke.
  • 1992 Självbiografin Jerry utkommer.
  • 1993 Uppträder på Börsen igen. Släpper Jerry Williams.
  • 1996 Blir blåst på en större summa pengar av sin ekonomiske rådgivare. Spelar Vanhedens farsa i Lilla Jönssonligan och Cornflakes-kuppen. Släpper Keep on Rolling.
  • 1998 Live and Jive krogshow i Malmö. Kung i blodet släpps.
  • 1999 Live and Jive på Börsen i Stockholm. Skadar sig vid roadracing.
  • 2000 Släpper Can’t Slow Down. Live and Jive spelas i Göteborg.
  • 2001 Sjunger nationalsången på VM-finalen i speedway.
  •  2002  Medverkar i Rapsody in rock. Släpper Sweet Sixty.
  •  2003  Får en Guldmask för Jerka – en show om Jerrys liv och karriär med Sara Sommerfeld, Marika Lagercrantz (bilden), Ulf Larsson och Tomas Bolme i huvudroller.  Medverkar även i Julkalendern.
  • 2004  Turné med Boppers och Refreshments. Blir frimärke för andra gången.
  • 2005  Ringside på Scalateatern i Stockholm.
  • 2006  Showen Ringside på Lorensbergsteatern i Göteborg. Sjunger en jullåt på Moneybrothers Pengabrorsan.
  • 2007 Fyller 65 år.
  •  2009  Bjuder Lenin och Stalin på middag i Gokväll. Sommarvärd i P1.
  • 2010 Konstnären Frida Franker inlemmar Jerry Williams i ett projekt om speciella musikupplevelsers värde och inflytande. Visas på Valand och Göteborgs konstmuseum.
  • 2011  Nytt album: Allright.
  • 2012 Ger ut boken Det är aldrig för sent för att träna med bodybuildern Uffe Bengtsson.
  • 2013  Farewell Show på Cirkus i Stockholm.

Du kanske också vill läsa…

Tips för en fin hemester

Tips för en fin hemester

Nej, sommaren 2020 lär inte bli de spännande resornas sommar. Det går att göra nåt bra av den ändå. Här är DA-redaktionens bästa tips för dig som semestrar hemma.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Här kommer ilskan över jobbet ut

Här kommer ilskan över jobbet ut

I samlad trupp fick klago­kören i Liverpool sjunga om sådant de knappt vågade prata högt om på egen hand: sin jobbsituation och problemen på arbetsmarknaden.

Tre julskivor som inte frestar på

Tre julskivor som inte frestar på

Nu är det julmusik i var butik, ofta samma bjällerklang överallt. DA:s Marie Edholm väljer tre julskivor som inte frestar på.

Sväng dina lurviga – dansplågorna går igen!

Sväng dina lurviga – dansplågorna går igen!

Vi som har fyllt 40 hade fågeldansen och Lambada. Dagens ungdom hittar inspiration på helt andra håll. Eller? Hur nytt är det egentligen att flossa, dansa flapper och take the L?

Ny snurr på vinylskivan

Ny snurr på vinylskivan

Den var dödförklarad för bara lite drygt 10 år sedan, men sedan har försäljningen av vinylskivor exploderat. DA:s Ricardo Burrows har skrivit och läst in ett reportage om diskjockeys, kultförklarade skivbutiker och vinylpressfabrikanter.

Hon befriar Karlfeldt

Hon befriar Karlfeldt

Sångerskan Anna Ihlis gav sig på det svåra. Att ge nytt liv åt den storvulna och pompösa nationalskalden Erik Axel Karlfeldt.

Carol är såld på slagverk

Carol är såld på slagverk

Onsdagarna är heliga för Scaniamontören Carol Dahlberg. Då ställer hon upp sina basoljefat för repetition med The Panoply Steelband, vars västindiska rytmer omfamnar såväl Rihanna som Ack värmeland, du sköna.

En given plats på scenen

En given plats på scenen

Hon har vunnit Dansbandskampen, Körslaget och Let’s Dance och drivit det populära dansbandet Elisa’s – i höst gör hon sin första musikalroll. Mångsysslaren Elisa Lindström som triggas av att gå utanför sin bekväma zon – läs eller lyssna på DA:s reportage.

Sånger från andra sidan

DA:s Pontus Ohlin tipsar om tre jul- och nyårslåtar med stjärnor som slocknat.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.