”Skuggsamhället är skapat av politik och måste bekämpas med politik”Helle Klein, chefredaktör, om Dagens Arbetes granskning.

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”Författaren Kristian Lundberg läser boken ”En nyliberal ordlista” och förfasas över hur orden har förvridit vårt sätt att tänka.

Kör hårt. Vid 70 års ålder spelar Jerry Williams fortfarande veteranhockey med AIK och Solna HC. Foto: HÅKAN ELOFSSON

70 bast med JERRY

Rocklegend.Han har blivit nypt i arslet av John Lennon. 
Bjudit Lenin och Stalin på middag och hållit sig musikaliskt levande sedan mitten på 1950-talet. Han kallar sig Jerry Williams.

Jerry sitter grånad ihopsjunken på en barpall framför bandet. Erik Fernström, som han egentligen heter, har hunnit fylla sjuttio och förbereder just nu sitt utträde ur artistlivet med en ny, förmodligen spektakulär, show på Cirkus i Stockholm. Sen är det slut. Fan tro’t.

Mannen som greppade en blockflöjt i ettan och överlevt alla trender genom åren.
En av de där artisterna det alltid funnits utrymme för i svenska hjärtan. Han sjunker ner i läderfotöljen i anslutning till replokalen, där utrymmena utanför är lager för den svenska artistelitens musikinstrument. Någonstans i södra Stockholm.

Jerry är en välbevarad gubbe, med svällande biceps, t-shirt och träningsbrallor.
Springer, lyfter och har tillsammans med bodybuildern Uffe Bengtsson skrivit boken Det är aldrig försent för att träna.

Vad gör du i bänkpress?

– Vet inte. Jag har aldrig maxat. Gjorde fyrtiotvå och en halv panna över min egen kroppsvikt när jag vägde 70 pannor.
– Rätt ointressant. Egentligen. Ingen jävel bryr sig när man lämnat gymmet.

”Jag lirar fortfarande veteranhockey med AIK och Solna HC, men det är inte så lätt att få ihop laget.”

Men behövs det inte lite kondis och kroppsstyrka att orka stå på scenen i hög ålder? Jag tänker på de jämngamla gubbarna i Stones?

– Tjavars, säger Jerry och drar på orden. Van Morrison har väl aldrig kutat en meter, men sen gör han piss-gig mellan varven.
–Det är nog lite upp till var och en vad man trivs med.

Och Jerry trivs med att hålla kroppen i trim. I ungdomsåren blev det en hel del fotboll, tävlande på cykel och ishockey.
– Jag lirar fortfarande veteranhockey med AIK och Solna HC, men det är inte så lätt att få ihop laget. Det är många som lagt ner.

Det har gått en stund sedan förlossningen hemma i kökssoffan på Huvudstagatan 14 i Solna. Den 15 april 1942, krystade mamma Edit fram lille Sven Erik. April detta år, var en av de kallaste i mannaminne och isen klättrade på fönsterbrädet i köket.

Kriget rasade ute i Europa, ransonering gällde och pappa Sven befann sig ute på havet som sjöman. När lillebror Arvid föddes ett år senare hade farsan landat på Philipson och smorde Mercor och Dodgar i skift. Morsan jobbade som undersköterska på Karolinska.
Båda var fackligt aktiva, delade ut flygblad och sålde Ny Dag, kommunisternas tidning.
– Dom var stenröda båda två, bekräftar Jerry från skinnfåtöljen.

I Jerry – självbiografin från 1992, skildrar han livet i ett rum och kök, där badbaljan ersatte badrummet.

Ett liv i dubbelsäng med brorsan, dunkandet från morsans trampsymaskin, bondgården tvärs över gatan, cyklande knivslipare och zigenarlägret nere vid Ulvsundasjön. Det är en läsvärd uppväxtskildring av en tid då arbetarna började få ta del av det framväxande välfärdssamhället.
– Då hade man en feeling av att allt gick framåt, säger Jerry. Men knegarna fick slåss och bråka för att få vara med.
– Tjänstepension, semester, allt det där vi slagits för. Nu känns det som om borgarpacket börjat ta tillbaka.

Under 1940-talet växte de kommunala musikskolorna fram. Jerry började praktiskt taget skolan med blockflöjten i hand.
– Blockflöjt var det närmaste trumpet – som jag var jävligt impad av – man kunde komma.

Det dröjde dock inte länge förrän han i stället stod där med ”kvarpan” i hand.
– Det är jazzslang för klarinett, förtydligar Jerry och berättar om sin musiklärare som valde ut klarinetten.

Mekaniken var inte kromad, men den ”lirade jävligt bra”. Pappa Sven betalade fyra hundra kronor för sonens nya instrument. En smärre förmögenhet på den tiden. Som sjöman hade han lite krigsriskpengar undanstoppade. Det var därför han hade råd. Kvarpan har han kvar och senast han spelade klarinett var i föreställningen Jerka.(2003), som belönades med den fina utmärkelsen Guldmasken.

”Jag tror att vi var första årskullen som fick läsa engelska i plugget. Jag gick ju sju år i folkplugget och ett år i yrkesplugget. Nian fanns inte då.”

En händelse ur barndomen som gjorde stort intryck på lille Jerry var ett förstamajfirande på Gärdet. Jerry satt på farsans axlar och såg Paul Robeson tala och sjunga. Amerikanen Robeson var son till en förrymd slav, stor sportstjärna i baseball och amerikansk fotboll, men också skådespelare, sångare och medborgarrättsaktivist. Robeson gjorde sin första resa till Sovjet 1934 och såg kommunismen som lösningen på rasdiskrimineringen hemmavid. Han har också gjort kanske den mest definitiva versionen av Old Man River någonsin.

En annan var när kompisen Avve slänger på en 78-varvare på vevgrammofonen och den exploderar i ett ”A-Wop-Bop-A-Loo-Bop-A-Lop-Bam-Boom”. Tutti Frutti med Little Richard. Första gången Jerry Williams hörde rockmusik. Året var 1955.
– Rock ’n’ Roll-grejen sopade bort allt, minns Jerry. Jag schasade några veckor för att få ihop ett Dual-verk, så att man kunde slänga det gamla verket som bara gick att lira 78:or på.

Kort sagt: Jerry skaffade sig en grammofon av märket Dual som kunde spela den nya tidens format, men även farsans 78:or med Röda Armén.

Som 15–16-åring började han hänga på Nalens matinéer. Särskilt när Rock-Ragge skulle spela. Denne var lite av en idol.
– Det var han för alla. Särskilt i Huvudsta. Ragge bodde inte långt från mig och han hade ett jävligt bra band.

Det blev en tid med Elvis, läderpaj och jeans och plötsligt stod han där på Lorrys scen 1957 och sjöng Teddy Bear och Be-Bop-A-Lula. En Elvis och en Gene Vincent. Rörelserna och gesterna hade han tränat på framför hallspegeln.

Hur klarade du att sjunga på engelska?
– Jag tror att vi var första årskullen som fick läsa engelska i plugget. Jag gick ju sju år i folkplugget och ett år i yrkesplugget. Nian fanns inte då.
– Men en sån som Rock-Ragge var äldre än mig och han fick hjälp att plocka ut texterna. Han hade inte gått realen precis.
Veckan efter Lorry var det talangjakt på Nalen …

Den tänkta yrkeskarriären som rörläggare bleknar bort. Det blir spelningar på raggarställen, ungdomsgårdar och institutioner av allehanda slag och plötsligt är han värvad till Violents, som haft en jättehit med Alpens ros. Jerry är 19 år. 1962 spelar de med Beatles på Star club i Hamburg.

Var det då som John Lennon nöp dig i arslet?
– Nä, muttrar Jerry. Det var i Eskilstuna året efter. När vi skulle ta en bild på oss tillsammans.

Det är ren och skär rockhistoria när Jerry berättar. Året innan hade han och grabbarna i Beatles suttit på Star Club och jämfört sina framgångar.
– Dom hade precis släppt Love Me Do, men vi hade släppt två singlar och hade sålt mer.

Nu var det oktober 1963 och Beatles på kort turné i Sverige med Jerry och de andra.
– Det var precis de veckor de brejkade hemma i England. Så när de kom tillbaka, var det 30000 som hängde på Heathrow.

Jerry Williams fortsatte turnera. Hemma och runt om i Europa.
– Första rocksvängen hade fejdat ut härhemma. Vi hamnade i ett vakuum. Sen small det till med långhårsgrejerna och vi åkte ut.

Men inte helt. Publiken i folkparkerna fanns kvar.
– Det funkade fortfarande med rock ’n’ roll på bystan.

”Det finns ju hur många kärringar som helst som är solo med ungar.”

Som 24-åring och efter ett antal uppskov gjorde Jerry lumpen på I1 i Stockholm. Och när han väl muckade från skyttesluskandet skedde det i värsta popvågen.
– Rocken var helt väck, säger Jerry.

Men då kom genidraget. Soul med Dynamite Brass. Förebilder som Otis Redding och James Brown.
– Jag fick samma kick av dom som av Chuck Berry och Little Richard tio år tidigare.

Rocksångaren blev soulsångaren och en av de riktigt stora överlevarna i svenskt musikliv.

”Jag torskade på James Brown väldigt tidigt. Jag gick aldrig riktigt i mål på Liptonvägen, de där Liverpoolbanden.” Foto: Bo Schreiber

”Jag torskade på James Brown väldigt tidigt. Jag gick aldrig riktigt i mål på Liptonvägen, de där Liverpoolbanden.” Foto: Bo Schreiber

Med andras låtar. Aldrig 
något eget?
– Jag har skrivit tre låtar på femtio bast och ingen är särskilt bra. Alla kan skriva pisslåtar, men man vill ju lira bra låtar, inte en massa skit för att man gjort dom själv.

Jerry Williams vägrade att bli en artist som sakta fasades ut ur det allmänna medvetandet. Nu vid 70 års ålder är han i stället något av en folkkär ikon i svenskt musikliv. I rörelse både på scen och vid sidan om.

Han har genom åren gjort film, allt från Åsa-Nisse till Lilla Jönssonligan. Otaliga krogshower. Turnerat med ”Rhapsody in Rock” och körat bakom Tina Turner på Grönan. Spelat rock på Kuba, haft egna tv-shower, fått LO:s kulturstipendium, hamnat på frimärke vid två tillfällen. Som många andra i rocksvängen har han blivit blåst på pengar av sin ekonomiske rådgivare.

”Jag tjackade en blandras för 25 spänn när vi flyttat in till Söder. Man var ju inte så gammal, men det blev inte hundjäveln heller.”

Han har varit med i Julkalendern, medverkat i kokbok, kammat hem Grammis, spelat katten Rum Tum Tugger i musikalen Cats och mycket, mycket mer. En hojälskare som i någon intervju hävdat att ”musiklivet är en förebild för ett multikulturellt samhälle”. Detta sagt med udden riktad mot dagens mörkerkrafter. En sak har han hållit utanför rampljuset. Sina tre barn och tre barnbarn. Liksom privatlivet.

– Man är en jävla bonntjyv om man sitter och lämnar ut sånt som sägs hemma vid köksbordet, säger Jerry.

Det faktum att han själv var ensamstående pappa med äldste sonen – precis som hans egen far lämnades med två smågrabbar, när mamma Edit gick bort i leukemi när Jerry bara var tolv – tycker han heller inte är särskilt märkvärdigt.
– Det finns ju hur många kärringar som helst som är solo med ungar.

Då pratar han hellre hund.
– Jycken läser inga blaskor, säger Jerry och berättar att han är stolt ägare till en ”Malle”, en belgisk vallhund av rasen Malnois.
Tidigare har han hållt sig med schäfrar.
– Men det var lättare att hitta en bra malle än en schäfer nu senast.

På frågan om han är uppväxt med hund, funderar han kort.
– Mja, jag tjackade en blandras för 25 spänn när vi flyttat in till Söder. Man var ju inte så gammal, men det blev inte hundjäveln heller. Det var en korsning av tax och drever och hamnade till slut hos en polare till farsan.

1987 såg han sin dåvarande schäfer Rocky bli spårchampion. I memoarerna skrev Jerry, att om han då varit tio år yngre, hade han skiftat bana till hundförare.
– Jag kan inte spåra, men jag kan få en jycke att göra det. Och när man ser tioöringen ramla ner och att jycken förstår … Det är en jävla kick.

Jerry har lagt mycket tid på sina hundar genom åren, han tävlar och gillar fälten uppe i Brottby. Ibland är han på brukshundsklubben i Täby. Han bor i ”Reinfeldt-land” sedan många år tillbaka.

Känns det som du hamnat i fel kommun?
– Alla kommuner är fel i så fall. Ska man hamna rätt får man flytta till Havanna! Täby är en kommun som sålt ut plugg och allt, säger han kritiskt och glider in på politiken igen.

– Jag gillar inte när man börjar tulla på det vi en gång fightat till oss.

Och när arbetslösheten kommer på tal är hans lösning enkel:
– Behåll lönen och sänk arbetstiden till sex timmar om dagen. Det skulle man gjort för länge sen.

Han känner väl till cykelhandlaren i Roslags Näsby, som varje första maj hissade den röda fanan på sin skorsten.
– Själv hade jag både hammaren och skäran och Che Guevara i julgranen, säger han lätt upprymd.

I tv-programmet Gokväll bjöd han in Lenin och Stalin som gäster. Ett val han fick kritik för.

Hur i hela friden kom du på att bjuda in dem?
– Jag tänkte att Lenin skulle få pumpa Stalin på varför det blev som det blev. Sen hade jag också bjudit min polare Peder som är politiskt vaken. Programledaren höll på att skita på sig, säger Jerry förtjust.

Sen reser han sig och ursäktar snuset som börjat rinna. Snart sitter han där på pallen framför bandet. Redo för en ny musikalisk resa. För än är inte sista ordet skrivet i historien om mannen som startade sin karriär som sopran i Sveriges radios gosskör 1953.

Mannen som till slut blev hela landets ”Jerka”.

 

Från Erik till Jerry

  • 1942 Mamma Edit krystar fram Erik 15 april i Huvudsta, Solna.
  • 1950 Börjar spela blockflöjt och klarinett.
  • 
1953 Sopran i Sveriges 
Radios gosskör
  • 1954 Mamma Edit dör 
i cancer
  • 1955 Vinner klarinetttävling på sommarläger i Polen.
  • 1955 Little Richard skakar om med Tutti Frutti.
  •  1957 Debuterar på Lorry och Nalen som rocksångare.
  • 1959 Bildar första egna gruppen.
  • 1961 Blir sångare med Violents.
  • 1962 Skivdebut med Darling Nelly Grey. 
Uppträder med Beatles på Star Club i Hamburg.
  • 1963 Turnerar med Beatles i Sverige. Första lp:n Jerry 21. Medverkar i Åsa-Nisse-
filmen Åsa-Nisse i popform. Europaturné.
  • 1964 Släpper lp-skivorna Mr Dynamite och More Dynamite plus liveplattan Live at The Star Club.
  • 1965 Ny skiva: Mr Dynamite Explodes Again.
  • 1966 Gör lumpen på I1 i Stockholm. Lp:n Action.
  • 1967 Inleder samarbetet med Dynamite Brass och börjar sjunga soul.
  • 1968 Släpper singeln Keep On, den åttonde mest framgångsrika singeln på Tio-i-Topp. Köper sin första mc. Lp-skivorna Power of Soul och Rock & Roll Time släpps.1969 Första skivan med Dynamite Brass; Dr Williams & Mr Dynamite.
  • 1970 Gör en spelning på Kuba. Släpper Leader of The Pack.
  • 1972 Avslutar samarbetet med Dynamite Brass. Släpper Money.
  • 1974 Lp:n Sweet Little Rock & Roller.
  • 1976 Börjar turnera med Roadwork. Släpper Kick Down.
  • 1977 Ny skiva: To Fast To Live, Too Young To Die.
  • 1978 Får egen show i tv.
  • 1979 Släpper singeln I Can Jive och lp:n med samma namn.
  • 1980 Englandsinspelade Hot Rock ’n’ Roll Band släpps.
  • 1981 Gör Rockrullen i tv och lp:n No Creases.
  • 1982 Uppträder på King Creole och medverkar i filmen G. Lp:n God Bless Rock ’n’ Roll.
  • 1984 Gör debut på Börsen, spelar in Lennons Working Class Hero. Upplöser Roadwork. Släpper skivorna Live från Börsen och Working Class Hero.
  • 1985 Får LO:s kulturstipendium.
  • 1986 Schäfern Rocky blir champion.
  • 1987 Lp:n One and One.
  • 1988 Jerrys mest sålda singel Did I Tell You släpps.
  • 1989 Lp:n JW släpps.
  • 1990 Grammis för albumet JW. Jerry Williams Live På Börsen släpps. Pappa Sven dör.
  • 1991 Blir frimärke.
  • 1992 Självbiografin Jerry utkommer.
  • 1993 Uppträder på Börsen igen. Släpper Jerry Williams.
  • 1996 Blir blåst på en större summa pengar av sin ekonomiske rådgivare. Spelar Vanhedens farsa i Lilla Jönssonligan och Cornflakes-kuppen. Släpper Keep on Rolling.
  • 1998 Live and Jive krogshow i Malmö. Kung i blodet släpps.
  • 1999 Live and Jive på Börsen i Stockholm. Skadar sig vid roadracing.
  • 2000 Släpper Can’t Slow Down. Live and Jive spelas i Göteborg.
  • 2001 Sjunger nationalsången på VM-finalen i speedway.
  •  2002  Medverkar i Rapsody in rock. Släpper Sweet Sixty.
  •  2003  Får en Guldmask för Jerka – en show om Jerrys liv och karriär med Sara Sommerfeld, Marika Lagercrantz (bilden), Ulf Larsson och Tomas Bolme i huvudroller.  Medverkar även i Julkalendern.
  • 2004  Turné med Boppers och Refreshments. Blir frimärke för andra gången.
  • 2005  Ringside på Scalateatern i Stockholm.
  • 2006  Showen Ringside på Lorensbergsteatern i Göteborg. Sjunger en jullåt på Moneybrothers Pengabrorsan.
  • 2007 Fyller 65 år.
  •  2009  Bjuder Lenin och Stalin på middag i Gokväll. Sommarvärd i P1.
  • 2010 Konstnären Frida Franker inlemmar Jerry Williams i ett projekt om speciella musikupplevelsers värde och inflytande. Visas på Valand och Göteborgs konstmuseum.
  • 2011  Nytt album: Allright.
  • 2012 Ger ut boken Det är aldrig för sent för att träna med bodybuildern Uffe Bengtsson.
  • 2013  Farewell Show på Cirkus i Stockholm.


gw@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Musik räddar liv

Krönika”Varje gång som jag sänker skivnålen på mitt knastriga vinylexemplar av Vol. 4 är det som att Black Sabbath bara finns till för mig”, skriver Carl Linnaeus.

Tolv tips för dina lurar

SommarljudLigger du i hängmattan? Koppla av med en spännande deckare – som någon annan läser åt dig. Kvar på jobbet? Tryck i gång en intressant radiodokumentär eller hitta din nya favoritpodd.

Volvomontören blev megakändis

Superhit305 583 407 spelningar har låten The Ocean hittills spelats på Spotify. För Volvomontören Mikael Persson har ett fritidsprojekt kastat om hela hans liv.

Gå ner till floden

MusikThe River handlar om floden som symbol för hoppet om en bättre tillvaro. Berättaren Bruce Springsteen besöker Sverige två gånger i sommar.

Musik som spolar kröken

AlkoholMusiken har problem med spriten. Det finns betydligt fler förskönande fylleskildringar än låtar om att nyktra till.

Anne Feeney

"Jag ville ut på gatorna och föra liv"

Levande KampsångMöt sångaren och aktivisten Anne Feeney. Inspiration hittar hon bland vanligt folk, sin farfar - och Joe Hill. I dagarna är det 100 år sedan arbetargrabben från Gävle avrättades i USA.

Sånger från en hjälte

ÅrsdagDen 19 november för 100 år sedan avrättades Gävlebon Joel Hägglund i USA . Men Joe Hills sånger lever än och har inspirerat Joan Baez, Bob Dylan, Woody Guthrie, Fred Åkerström - och Stephen King, skriver DA:s Harald Gatu.

Anne Feeney

Anne Feeney sjunger Joe Hill

FilmLyssna på Anne Feeney när hon sjunger "I dreamed I saw Joe Hill last night" för Dagens Arbetes läsare.

Traditionellt svenskt firande i Malmö. FOTO: PATRICK PERSSON/TT NYHETSBYRÅN

 Lustiga att se ...

MidsommardansNi kanske tror att ni hoppar runt och leker groda i enlighet med gammal svensk tradition? I själva verket gör ni narr av fransmän.

Gyllene musik. Systrarna Johanna och Klara Söderberg vann fyra grammisar förra året. I juni släpper de albumet Stay Gold. Neil Young och Nina Simone har också gjort musik kring den ädla metallen.  Foto: TT NYHETSBYRÅN

Musik av högt värde

Denna gyllengula, extremt sällsynta och ojämnt fördelade ädelmetall. Denna lättarbetade smyckesmetall, denna värdemätare, denna maktsymbol.

Rapparen Linda Pira och Nadezhda Tolokonnikova i Pussy Riot nöjde sig inte med att bara sitta i replokalen och titta på. I stället utmanar de strukturer, både i musikens värld och resten av samhället. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Tar ton i männens värld

En konstig föreställning lever kvar i musikens värld. Föreställningen om att vad en person har mellan benen avgör hens musikaliska färdigheter. Oh bondage, up yours! skrek den numer bortgångna Poly Styrene i X-Ray Spex som svar på det.

Under ledning av J Edgar Hoover (bilden t.v) ägnade den 
federala polismyndigheten FBI mycket möda 
åt att försöka stoppa spridningen av Louie Louie. I mitten The Kingsmen. Iggy Pop till höger.

Låten som inte kunde stoppas

En morgon, i dagarna femtio år sedan, låg ett brev på skrivbordet som tillhörde Matthew Welsh, guvernör i den amerikanska delstaten Indiana. Brevet var från en tonåring som ville varna guvernören för en låt som spelades på radio och skoldanser. Texten var snuskig, hävdade brevskrivaren. Guvernören måste göra något åt saken.

.

Längtan efter något annat

Februari – den tyngsta månaden. Det är länge sedan höstlöven föll och outhärdligt långt tills nya späda spricker ut. 

Till höger ett porträtt från 1955. Bilden t.v. visar en 88-årig Peter Seeger från Clearwater festivalen 2007. Foto: Anthony Pepitone

Från tystnad till triumf

Det var triumfens dag för Pete Seeger, en kylslagen januaridag för precis fem år sedan. Tillsammans med Bruce Springsteen sjöng han vid installationen av USA:s förste svarte president.

Foto: TT NYHETSBYRÅN

Vackert eko från gruvan

Månadens musikIke Everly var några år över de tjugo och redan trött på att jobba som gruvarbetare. Dagligen slet han i en av kolgruvorna utanför Brownie i Kentucky. Mitt i det väldiga gruvområdet som breder ut sig i bergskedjan Appalacherna.

Älskar du snö? Eller är det kanske det värsta du vet? Oavsett läggning finns det låtar som är på din sida. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Musik att snöa in på

Förr eller senare faller den. Snön alltså. Alldeles oavsett om vi vill det eller inte anländer vintern alltjämt varje år.

Matiga bitar. Vad har Hans Alfredson gemensamt med Lemmy Kilmister i Motörhead och Dizzy Gillespie? Alla sjunger om hur man kan äta. Foto: TT

Musik som vill mätta dig

Men du kan väl för tusan inte ha timjan i svampsåsen? Hur i helvete kan du föredra Black Sabbath efter Ozzy? Få saker kan väcka så mycket känslor som musik och mat. 

Neko Case – som beskrivits som en blandning av gamla countrydrottningen Patsy Cline och Velvet Underground-sångerskan Nico – gläntar på dörren till barndomen på ett ett av höstens starkaste album. Foto: JUREK HOLZER

Med blicken mot det som var

Plötsligt skymtar barndomen förbi. En mamma uppmuntrar sitt barn: du kan bli vad du vill. ”Hey little girl, would you like to be the king’s pet or the king?” Kungens kelgris eller till och med kung själv.

7 retroboxar att lägga under granen

En ståtlig låda med ett ogenomträngligt innehåll man bara storknar inför? Eller lyxbiljetten in i en spännande musikvärld? De bästa cd-boxarna har en tanke, ett tema. DA:s Harald Gatu guidar dig till sju pärlor.

Sånger från andra sidan

DA:s Pontus Ohlin tipsar om tre jul- och nyårslåtar med stjärnor som slocknat.

”Man vill bara gunga med”

TipsetNi vet hur det är. Plötsligt är alla listor trista. Man behöver inspriration. Vi har frågat runt på arbetsplatserna Vad lyssnar du mycket på just nu?

Magisk stund i sommarkvällen

Minnet av sommaren förbleknar. Men något fortlever i minnet. Som den där spelningen. På festivalen, på arenan eller i folkparken. En magisk kväll då musiken hedrade sommaren.

Kollage: DA  Foto: SCANPIX

Med hopp och rädsla framåt!

Skolavslutningarna har varit och glädjerusiga tonåringar har hörts Sjunga om Studentens Lyckliga Dag och den ljusnande framtid som är deras. För visst är det väl så man helst vill tänka på den tid som ska komma. Härifrån ska det bara gå uppåt och framåt.

Bob Dylan, Lars Winnerbäck och Boney M har alla besjungit floden i någon form.     Foto: SCANPIX

Genom floder av musik

Flera av de första civilisationerna uppstod där, vid stranden av någon stor flod.

Emmylou drömmer om drömmarna med dig, Bibelns Josef har sanndrömmar om vad som snart ska ske. 
I konst, religion och musik är drömmarna många Foto:  SCANPIX och WIKIMEDIA COMMONS (montage)

Dröm – innan det är försent

Roy Orbison påstod att han kom på sina låtar i drömmen. En av de mest kända, In Dreams, skrev han ner på tjugo minuter så fort han hade vaknat.

Soluppgång. Många artister hänvisar till ljuset som platsen för lycka. Nina Simone och de fyra Beatlesmännen hyllar att solen kommer fram, och Keith Richards och Mick Jagger hoppas att Gud låter den skina på den som har det tufft. Bilden är ett montage. Foto: LARS FALKDALEN LINDAHL och SCANPIX

Hej hopp och frälsning!

Än så länge räknar jag minuter. Några minuter mer av dig varje dag. Så får man pussla så orken sträcker sig ända fram. Snart är du här på allvar. Efter en infrusen vinter är vi alla bleka och arma. Tömda på glans och d-vitamin kisar vi mot öster. Och något kommer där borta.

Foto: OLA HÅKANSSON

Alkohol, rock, respekt, glädje

Finlandsfärjan klyver Östersjöns vågor. I salonger och hytter syns slingrande tungor och gnuggande höfter. När nattens tema är hårdrock vågar även männen smeka varandra.

Livets träd. Antony Hegarty, Povel Ramel och Amanda Jensen hittar tillsamman med många andra artister inspriation i någon av de vedväxter som går under benämningen träd. Foto: SCANPIX (montage).

Kronan som berör oss alla

Enligt Nationalencyklopedin är det en ”vedväxt som har en huvudstam och som vanligen når en höjd av minst 5 m.” Men det är mycket mer än så.

När Woody Guthrie skrev en politisk text till gospeln When the World’s on Fire kunde han knappast ana att namn som Bruce Springsteen, Bob Dylan, Johnny Cash och Neil Young senare skulle ge This Land is your Land en miljonpublik. Foto: SCANPIX

DET HÄR ÄR VÅRT LAND

Gubben på uteserveringen glor ögonen ur sig när vi passerar förbi. Fotbollssupportern börjar mumla om al-Qaida med tydlig adress till oss som sitter mittemot i tunnelbanan. Och för en del småbarnsmammor är det inte alls självklart att min dotter ska få vara med i lekparken – tills de förstår att hon är adopterad, inte invandrare eller flykting. Då kommer saken plötsligt i ett annat läge.

Foto: SCANPIX

Från progg till punk till allsång

Han är mannen som plötsligt – under en promenad till 
jobbet – kom på att den staten och kapitalet sitter 
i samma båt. Leif Nylén, 73 år, konstkritiker och en gång trummis i legendariska Blå Tåget.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.