Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Flykten från nuet borde få ett slut

2 november, 2022

Skrivet av

Krönika Jag kanske aldrig växer upp helt, men det är dags att glänta på dörren till det verkliga livet.

Carl Linnaeus är musikjournalist, författare och förläggare.

Höst. Netflix. Kvällarna fylls uteslutande av sci-fi, övernaturligheter och hårt skruvade sitcoms. Åtminstone tills min fru övertalar mig att ge det där nya verklighetsbaserade tunga relationsdramat en chans. Det dröjer en kvart innan det kryper i skinnet.

Varför vill jag ta del av någon annans ångest? Jag vill fylla mitt inre med något som inte redan finns där.

Verkligheten bor i mig. Någonstans. Den är lite svår att känna då jag hela tiden bedövar den med fluffiga små dagdrömmar.

Efter att ha skrivit inte bara en utan fem böcker om den sminkade rockorkestern Kiss så har frågan ”varför i helsicke då?” börjat hagla alltmer frekvent. Vad min fascination beror på är ett rimligt spörsmål.

Lite vagt brukar jag svara att Kiss är så mycket mer än ett band, att det är ett helhetskoncept.

Uppriktigt sagt så bottnar sig allt i ett svårt fall av eskapism.

När jag släppte in hårdrocken i mitt liv var den overklig. Fantastisk i ordets rätta bemärkelse. Det mumifierade jättemonstret Eddie stapplade hotfullt runt bland Iron Maiden-medlemmarna. Dio slogs med svärd mot den eldblåsande draken Dean. Och för att ta sig bort från livet i de engelska kolgruvorna romantiserade Saxon fortskaffningsmedel som tåg, flygplan och motorcyklar. Sedan var det då Kiss, det nästan omänskliga bandet som redan hade toppat allting som gick att toppa. Fullt ut anammade jag den verklighetsflykt som Kiss stod för tills jag så småningom insåg att det inte gick att rock and roll all nite and party every day utan att köra slut på sig själv.

Egentligen är jag inte nostalgiker. Att jag gillar att grotta ner mig i skeenden som inträffade på hedenhös tid beror helt enkelt på att de redan har hänt. Samtiden är osäker. Historien är oföränderlig. Därför känns det tryggare att leva i imperfekt. Alternativt bosätta sig i en drömbubbla.

För tio år sedan insåg jag att jag inte var ensam om att dyrka eskapism. The Night Flight Orchestra började pricksäkert tonsätta den verklighetsflykt som jag så länge hade vurmat för. Bandet plockade upp det som Saxon tidigare beskrivit – att hela tiden befinna sig i rörelse. Bortåt. Härifrån.

Även om vi inte kände varandra upplevde jag det som att jag delade något slags broderskap med låtskrivaren David Andersson. När jag pratade med honom förra sommaren mådde han inget vidare. Han berättade att han var sjukskriven på grund av depression. Det var en egendomligt dyster intervju som förblev opublicerad. Han dog nyligen i sviterna av sitt alkoholmissbruk. Jag grät.

Kommer jag någonsin att växa upp? Förmodligen inte. Men kanske är det dags att glänta lite på dörren till det verkliga livet. Sluta fly. Ta tjuren vid hornen. Leva mig in i de där jobbiga relationsdramerna som rullar på Netflix. Om jag deltar i någon annans elände kanske jag inser att mitt eget elände inte riktigt är så eländigt ändå.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.