Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

”Det ligger i branschens natur”

LO och IF Metall ser problem med att koncerner bollar arbetskraft mellan sina bemannings- och omställningsföretag. Anders Weihe, chefsjurist och förhandlingschef på Teknikföretagen, håller inte med.

Ett bemanningsföretag säger upp. Ett omställningsföretag i samma koncern sköter coachningen av den uppsagda. Sedan anställs han eller hon på bemanningsföretaget igen. En intern TSL-rapport beskriver så kallad koncernintern omställning som principiellt tveksam, och TSL:s styrelseledamöter från LO, Byggnads och IF Metall ser tydliga problem med upplägget. Men Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe, också ledamot av styrelsen, tycker inte att det finns några belägg för att misstänka tveksamheter, även om systemet möjligen kan behöva anpassas.

Anledningen till att så många bemanningsanställda som sägs upp hamnar i koncernens omställningsföretag – och sedan snabbt återanställs igen – bottnar i bemanningsbranschens särart, konstaterar han. Bemanningsföretag säger ofta upp sina anställda, och återanställer också många igen efter en kort tid. Så fungerar det eftersom företagen har en hög omsättning på uppdrag.

– Även i våra medlemsföretag förekommer att man har lägen där man tappar kunduppdrag och det uppstår en arbetsbristsituation, och så får man i bästa fall nya kunduppdrag och kan göra återanställningar. Men i bemanningsbranschen är det här någonting som ligger i verksamhetens natur.

– På det viset så avviker bemanningsbranschens förhållanden mot hur det fungerar i andra branscher. Därför tycker jag att resonemang om att det skulle vara någonting egendomligt, eller att man misstänkliggör det här, det tycker inte jag att det finns några belägg för. Det här är en avvikelse som beror på branschens förhållanden, och därför är det vettigt att man utreder närmare. Möjligen anpassar man TSL-systemet, eftersom det här är en avvikelse som man inte hade för ögonen när man träffade TSL-avtalet.

– Nu har jag inte följt debatten i detalj, men jag tycker att delvis kan man få intrycket av att det skulle vara fråga om fusk eller liknande, och det tycker inte jag att det finns belägg för.

Finns det ett problem med att så många går från bemanningsföretaget just till koncernens eget omställningsföretag?

– Det jag menar är inte något konstigt, utan en effekt av hur branschen fungerar. Även inom teknikföretagens område kan det här uppstå. Det vill säga man tappar en stor kund, får arbetsbrist, jobbar hårt och hittar en ny kund. Skillnaden om man tittar statistiskt är att det här är väldigt vanligt inom bemanningsbranschen, utan att det är något konstigt, men den fungerar annorlunda än vad våra medlemsföretag gör. Det tycker inte jag är något konstigt, och det kan motivera särregler.

Men kan det vara ett problem att de uppsagda så ofta går till koncernens eget omställningsföretag, man kan ju lika gärna gå till ett annat omställningsföretag som inte är så tätt kopplat till det egna bemanningsföretaget?

– Ja, men frågan är, och det måste vi diskutera nu, frågan är om det över huvud taget är problemet. Grundfrågan är ju att man kan tycka att om man har en oerhört hög grad av återanställningar, vilket egentligen är helt naturligt, så fordrar det särregler. För om man inte tror att det är fusk, och det tror inte jag, då spelar det egentligen ingen roll vem som tar omställningsuppdraget. Problemet, om man nu ska kalla det för problem, det är att det i många fall inte blir någon riktig omställningssituation. Man har inte gjort så mycket arbete i själva omställningsuppdraget, och det är där problemet ligger. Då spelar det egentligen ingen roll om uppdraget går till a eller b, utan då ska man diskutera hur man ska förhålla sig till en bransch där det, av naturliga skäl, sker så mycket återanställningar.

Skulle det kunna vara ett problem att människor kan misstänka fusk?

– Det kan man ju säga. Parterna i TSL-systemet är angelägna om att det inte uppstår misstankar om oegentligheter. Om det felaktigt uppstår misstankar skulle man kunna säga att ett sätt att hantera det, är att man är tydligare i sin kommunikation om att det inte är något konstigt. Om det felaktigt uppstår uppfattningar så är en modell att informera om hur det ligger till. Vad jag menar är, att om det uppstår ogrundade uppfattningar, så är kanske inte det riktiga alternativet, normalt sett i alla fall, att omedelbart ändra reglerna.

Men kan det inte vara svårt att bevisa att det här är ogrundade misstankar, en konstruktion som överhuvudtaget väcker frågor är problematisk?

– Visst är det ett problem, det gäller i alla sammanhang, att om det är svårt att redovisa exakt hur saker och ting ligger till så är det en svårighet, och sådana svårigheter är alltid ett problem.

– Det gäller alltid att vara noggrann och inte fatta beslut på lösa grunder. Sen gäller det att ställa sig frågan: vad är själva grunden för en viss sak, och inte hoppa på något tåg om att det är oegentligheter eller tveksamheter, om man inte har oerhört goda grunder för att det är så, och det tycker inte jag att man har i det här fallet. Därför tycker jag att det är alldeles utmärkt att man ska titta närmare på detta, och ha en dialog med företagen.

Läs mer:


at@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Knarket i industrin

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

5

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.