Industriarbetarnas tidning

”Vårt uppdrag bygger på att vi hittar vägen mot ett nytt arbete”

21 november, 2013

Skrivet av

Vi ville gärna intervjua Lernias vd Helena Skåntorp om rundgången av arbetskraft mellan koncernens bemannings- och omställningsföretag, så kallad koncernintern omställning. Helena Skåntorp har varit väldigt upptagen de senaste dagarna, men kommenterar till slut våra frågor per e-post.

Vad är din syn på koncernintern omställning?

Valet av omställningsföretag sker alltid efter lokal förhandling mellan fack och arbetsgivare. Valet baserar sig på de båda parternas bedömning om vilket omställningsföretag som bäst svarar mot de behov individen har. Det är alltså inte möjligt för arbetsgivaren att ensidigt bestämma detta. Min uppfattning är att detta system säkerställer att valet av omställningsföretag alltid sker utifrån individens bästa.

Lernia har högst andel koncernintern omställning av de stora omställnings/bemanningskoncernerna. Varför är det så?

Den koncerninterna omställningen är endast en liten del av Lernias omställningsverksamhet över tid. Som tidigare nämnts sker en lokal förhandling mellan fack och företag inför valet av omställningsleverantör. Koncernintern omställning inom Lernia speglar framför allt förändringstakten och de stora svängningarna inom svensk industri under de senaste åren.

Det är vanligt att den koncerninterna omställningen slutar med att man går tillbaka till ett jobb på bemanningsföretaget. Hur ser du på det?

Beroende på den ovan beskrivna situationen med snabba och kraftiga svängningar i industrins behov av arbetskraft, så kan detta uppstå. Vårt uppdrag som omställningsleverantör innebär att med olika insatser matcha individen till ett nytt jobb och ibland är en väg tillbaka i arbete en återanställning hos tidigare arbetsgivare som ibland är ett bemanningsföretag. Det vanligaste är dock att Lernias koncerninterna omställning resulterar i ett jobb hos en ny arbetsgivare, snarare än att individen erbjuds en återanställning på bemanningsföretaget. Då individen väljer att gå tillbaka till ett jobb på bemanningsföretaget kan ett nytt behov ha uppstått på samma företag som tidigare, eller uppkommit på ett nytt företag som matchar individens kompetens, vilja och yrkesmål.

Lernias bemanningsverksamhet verkar framför allt inom den svenska exportindustrin, med en tyngdpunkt inom fordonsindustrin. Våra kunder har under ett antal år haft en ovanligt kort framförhållning i fråga om att planera behov av personalresurser och produktionsresurser. Vi har exempel på hur våra kunders behov varierat mellan 400 till noll, tillbaka till 400 för att sedan minska med 300 – allt under loppet av 1,5 år. Detta är branscher som fluktuerat starkt under den ekonomiska situation vi haft under de senaste åren, med många uppsägningar inom just de branscher där Lernia verkar.

Koncernintern omställning innebär att koncernen tjänar pengar på att bemanningsföretaget säger upp. Hur ser du på det?

Kostnaderna i samband med en uppsägning och uteblivna intäkter från uthyrningsverksamheten är betydligt högre än ersättningen för en omställning. Ur ett koncernperspektiv stämmer det inte att man på något sätt skulle tjäna på en uppsägning.

Koncernintern omställning som leder till återanställning innebär att bemanningsföretaget hjälper omställningsföretaget att förbättra statistiken för deltagare som omställts till nytt jobb, hur ser du på det?

Vårt uppdrag bygger på att vi hittar vägen mot ett nytt arbete för varje individ vi möter i omställning. Ett bemanningsföretags verksamhet bygger på förmågan att hela tiden vara exakt både i tid och i kompetensprofil i matchningen, och anställningar som bara sker för att förbättra statistiken i en omställningsverksamhet skulle vara ekonomiskt omöjliga.

Kritiker menar att koncernintern omställning leder till ett system som inte är anpassat efter individen, utan efter bemanningsföretagens behov. Vad tänker du om det?

Omställningsprogrammet är en individuellt utformad aktivitet och vårt uppdrag är att få människor i arbete. Det innebär att coachen och individen gemensamt kommer fram till den bästa vägen till ett nytt jobb. Ibland innebär det en återanställning hos samma arbetsgivare, ibland en ny arbetsgivare. Oavsett återanställning eller nyanställning så finns det bland dessa även bemanningsföretag, både Lernia och andra. Det är alltid individen som väljer sin arbetsgivare. Lernia erbjuder dessutom ett unikt trygghetsavtal där individen under en tid efter ny anställning, alltid kan komma tillbaka till Lernias omställningsverksamhet för ett kompletterande stöd om man skulle bli uppsagd av den nya arbetsgivaren. Allt detta är som sagt individuellt utformade lösningar med målet att få människor i arbete. Den höga andelen individer som Lernia hjälper till jobb visar också att vi är framgångsrika i vårt omställningsarbete.

Kritiker uttrycker också att bland andra Lernia som bemanningsföretag, använder omställningsförsäkringen till sin egen verksamhet. Kommentar?

Frågan är inte tydlig. Ett svar kan vara att det för Lernia är viktigt att våra bemanningsanställda har en hög grad av trygghet, och därför är det naturligtvis positivt att våra tillsvidareanställda medarbetare omfattas av TSL.

Ett annat svar är att målet för omställningsförsäkringen är att få människor i arbete, och framför allt inom branscher med snabb förändringstakt är bemanningsföretagen en både stor och viktig arbetsgivare, och av den anledningen en naturlig potentiell arbetsgivare i ett omställningsarbete.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?