Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

En historielektion i försiktighet

6 mars, 2014

Skrivet av Björn Kumm

Björn KummMed stor tacksamhet har Sveriges borgerliga försvarsvänner noterat den senaste månadens händelseutveckling i Ukraina. Plötsligt verkade kalla kriget vara tillbaka, och nu skulle Sverige kanske kunna avstå från fortsatt nedrustning som kunde bli ödesdiger.

Björn Kumm

  • Björn Kumm är journalist och författare. Har tidigare under många år medverkat i DA med utrikestexter som finns samlade i Kumms klot.

Reportage: Mitt kusliga möte med CHE GUEVARA (pdf)

Inför Putins hotfulla ord om att skydda den ryskspråkiga majoriteten på Krim-halvön beslöt svenska flygvapnet att stationera några plan av nyaste JAS-modellen på Gotland.

Riskerar då den ukrainska situationen att eskalera och få konsekvenser utanför närområdet?

Låt oss se lite närmare på Ukrainas plågade historia. Regionen ses inte för inte som ett urhem för den ryska nationen. Men Ukraina behandlades hårdhänt, inte minst under Josef Stalins tid. Kollektiviseringen av det sovjetiska jordbruket drabbade ”kulakerna”, Ukrainas självägande bönder, och ett resultat blev massvält.

Av Stalin rycktes krimtatarerna i Ukraina liksom invånarna i den ryska grannrepubliken Tjetjen-Ingush upp från sin hembygd och skickades av Stalin till långvarig exil i Sibirien. Därifrån tilläts de först efter ett kvartssekel år 1957 av Stalins efterföljare Nikita Chrusjtjov att återvända hem.

Av förklarliga skäl var det inte bara Stalin som såg på Ukraina med misstänksamhet. Under andra världskriget samarbetade ukrainska nationalister mycket nära med den nazityska ockupationsmakten. Nationalisterna hjälpte entusiastiskt till att utrota judar och andra minoriteter. Vid Babij Jar ställdes år 1941 35 000 judar nakna inför  exekutionspatrullerna och sköts ned.

Det är dessa ukrainska nationalisters efterföljare som i dag har antagit namnet Svoboda (vilket betyder ”frihet”) och ingår som besvärande medlemmar av den ukrainska oppositionen som gärna vill uppfattas som demokratisk. Som demokrater vill också Ukrainas storkapitalister räknas. De vill delta i frigörelsen från ryskt inflytande. De har skaffat sig stor makt i det nya Ukraina.

Liksom i övriga delar av den upplösta Sovjetunionen var det i Ukraina en rad företagsamma politiker och affärsmän som snabbt övertog herrelösa statliga företag. En framträdande representant är den sköna Julia Timosjenko, ”Gasprinsessan”. Hennes affärsidé bestod i att till specialpris för Ukraina importera rysk gas som hon senare med god förtjänst sålde till västerländska intressenter.

Det fria Ukrainas förre premiärminister Pavlo Lazarenko sitter numera i amerikanskt fängelse i Kalifornien för att ha ”tvättat” pengar, motsvarande 200 miljoner dollar, som han tillgripit ur Ukrainas statskassa.

Rikast i Ukraina är ”oligarken” Rinat Ahmetov. Han äger eller kontrollerar åtminstone hälften av landets kol-, stål och kraftindustri, och han förklarar blygsamt att hans företag, som går under samlingsnamnet SCM-gruppen, sysselsätter 300 000 ukrainare och finns i hela Ukraina, ”från väst till öst och från norr till söder”. Ahemetov säger att han vill göra ”allt” för att vidmakthålla Ukrainas integritet.

Två andra rika män, miljardärerna Igor Kolomojskij och Sergej Taruta, har accepterat erbjudande från den demokratiska oppositionen att ingå i ledningen för ett par av Ukrainas regioner. Igor Kolomojskij, som själv ingår i Ukrainas judiska minoritet, ska leda regionsregeringen i Dnjepropetrovsk i östra Ukraina där han kontrollerar en stor del av industrin.

Sergej Taruta har utnämnts till guvernör över Donetsk-regionen, också den i östra Ukraina, där han är stor industriägare. På Internet har han som rysktalande ukrainare och som han säger ”med ryskt och ukrainskt blod” manat till sammanhållning inför de ryska påtryckningarna.

När Vladimir Putin säger sig att han vill skydda ryssarna på Krim – de utgör faktiskt folkmajoriteten – gör han exakt detsamma som USA:s dåvarande president Ronald Reagan gjorde år 1983 beträffande grannlandet Grenada, med hänvisning till att det på denna lilla ö i Karibiska sjön fanns amerikanska studenter som hotades av Grenadas revolutionära regering under Maurice Bishop.

I själva verket var det revolutionären Bishop som just då mördats på initiativ av en konkurrent, möjligen lierad med USA, och inget hot förelåg mot de amerikanska studenterna. Men för Reagan blev händelserna en utomordentlig ursäkt för att ingripa och dessutom hans möjlighet att ta revansch efter att USA just på ett förödmjukande sätt tvingats lämna Libanon efter att 241 amerikanska soldater sprängts i luften av en självmordsbombare.

Blivande amerikanska presidentkandidaten Hillary Clinton har liksom Carl Bildt sett en annan parallell. Adolf Hitler, förklarade hon, ville på sin tid skydda alla tyskar som befann sig utanför Tredje riket, i Tjeckoslovakien, Rumänien och andra länder. Det blev Nazitysklands ursäkt för angrepp.

Clinton fick omedelbart kritik från mer kunniga amerikaner, bland dem en tidigare amerikansk ambassadör i Moskva. Att jämföra ryssarna med nazister och Putin med Hitler var bara korkat, tyckte ambassadören och varnade för att hetsa upp den ryska opinionen.

– Vi måste vara försiktiga med historiska analogier, sade en annan kritiker. De gör mer skada än nytta.

Björn Kumm, 6 mars 2014.

I reportaget Mormors hemlighet kan du läsa om ett barnbarnet som bestämmer sig för resa 150 mil från Malmö till Ukraina för att få svar på frågan: Hur gör man upp med Stalin?

Du kanske också vill läsa…

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Tillsammans och med nytänkande tar vi oss an de utmaningar vi står inför, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.