Experter sågar lagstiftningen

Den svenska konkurslagstiftningen fungerar inte. Det är experterna Dagens Arbete och Svenska Dagbladet talat med överens om.

En utredning slog nyligen fast att systemet kan effektiviseras och föreslog en rad ändringar. Men docenten Marie Karlsson Tuula sågar förslagen och varnar för att utländska borgenärer kan tappa förtroende för det svenska rättssystemet.

Domstolsverket och Kronofogden har tillsammans utrett systemet kring hanteringen av konkurser och kommit fram till att Kronofogden bör få huvudansvaret för konkurserna. Konkursförvaltarna föreslås också få utökade befogenheter. Motivering till det är att domstolarnas roll ska renodlas och konkursprocessen snabbas upp.

Men Marie Karlsson Tuula, docent i civilrätt vid Handelshögskolan i Göteborg, är kritisk till Kronofogdens och Domstolsverkets rapport som överlämnades till regeringen i november. Hon sågar deras förslag om att minska domstolarnas roll vid konkurser.

– Detta går stick i stäv med internationella trender där man ofta har specialdomstolar som sköter konkurser. Där sitter speciellt kunniga personer och avgör i dessa ärenden och det är den typen av system jag efterlyser.

Hon förklarar att tanken med tillsynsmyndigheten är att den bland annat ska kontrollera att konkursförvaltarna följer lagen. Därför, menar hon, ska den kontrollerande myndigheten vara fristående.

Marie Karlsson Tuula tycker inte att dagens system för hantering av konkurser är optimal och lyfter fram att det idag är tingsnotarier som avgör konkursbeslut.

– Jag har själv varit tingsnotarie och jag tycker att den typen av allvarliga ingripande borde ligga på rådmän med specialistkunskap.

Hon påpekar även att det finns risk för att utländska borgenärer tappar förtroende för det svenska rättssystemet.

– De är så vana vid att ha specialdomstolar men om vi har en myndighet som ska sköta hanteringen och tillsynen samtidigt kan det bli helt fel, säger hon.

Rekonstruktionsexperten Peter Smedman sågar det nuvarande systemet helt och säger att det bäddar för ”kapitalförstöring”.

– Som det ser ut idag slutar konkurserna med en förmögen konkursförvaltare och att pengarna går till banken, det sker en oerhört stor förstöring av tillgångarna.

Han tycker att systemet är orättvist och hävdar att bankerna sitter tryggt i samband med konkurserna samtidigt som leverantörerna till det drabbade företaget blir strandsatta.

– Vi hade tidigare en lagstiftning som innebar att bankerna fick dela med sig utdelning till leverantörerna men för ett antal år sedan gjorde man ändringar efter tryck från banker.

Peter Smedman förklarar med ett exempel: om en leverantör levererat varor för
100 000 kronor till ett företag som försätts i konkurs ingår varorna i bankens säkerhetsmassa. Det är alltså banken som får ut värdet på varulagret och inte leverantören som inte fått betalt.

Ska man sätta bankerna på första parkett måste man också kunna balansera upp det annars kommer leverantörer att bli livrädda för att leverera till våra företag.

– Konkurslagstiftningen innehåller många inslag av omoral, detta är oanständigt. Där borde man hitta andra lösningar. Ska man sätta bankerna på första parkett måste man också kunna balansera upp det annars kommer leverantörer att bli livrädda för att leverera till våra företag.

För två år sedan anmälde Peter Smedman Saab Automobiles konkurs till JO. Han var starkt kritisk till hur Vänersborgs tingsrätt och Tillsynsmyndigheten för konkurser agerat. Framförallt handlade det om hur de tre konkursförvaltarna utsågs och hur jävsfrågorna har hanterats.

Idag säger Smedman att han ändå tycker att tillsynen vid konkurser i stort sett fungerar väl.

– Hanteringen av Saab-konkursen var ett klavertramp men jag tycker ändå att slutsatserna som Domstolsverket och Kronofogden kommit fram till är bra. Processen behöver effektiviseras.

Han tycker dock att konkursförvaltarna lägger alldeles för mycket tid på ekonomiska utredningar vilket i slutändan blir kostsamt.

– I Sverige bygger förvaltarnas arvodesräkningar på nedlagd tid men också till en viss del skicklighet. Skickligheten borde kanske vara mer avgörande. De som får ut mest pengar till fordringsägarna bör premieras.

Konkursexperten Rolf Åbjörnsson vill införa ”konkurskarantän”. Den som går i konkurs ska inte, som i dag, få köpa tillbaka verksamheten.

– Även om det görs rent är det inte bra. Man utgår ifrån att det finns mygel med i bilden.

Han tycker också att Sverige borde ställa högre krav på konkursförvaltarnas utbildning, och jämför med det engelska systemet. I England specialutbildas konkursförvaltare.

– I Sverige räcker det med att du är advokat. Jag anser att man dessutom bör ha en både akademisk och praktisk ekonomisk utbildning, och auktorisation. Vi bör införa ett system för hur man auktoriserar, och för hur man slänger ut folk i Östersjön. De som inte platsar får helt enkelt syssla med något annat.

Granskningen har skett i samarbete med Svenska Dagbladet. Läs deras artiklar här:

Experter sågar svensk konkurslag

Negra Efendic och Anna Tiberg