”Medierna försvårar saklig debatt om social­försäkringarna”

DA DebattNär socialförsäkringarna inte fungerar lägger medierna skulden på Försäkringskassan, medan ansvariga politiker slipper lindrigt undan. Endast 19 procent av den kritik som medierna förmedlar riktar sig mot den politiska nivån. Det visar en omfattande mediestudie som vi nyligen publicerat.

Studien omfattar 1 727 artiklar från sex dagstidningar och 174 radioinslag från Dagens Eko från åren 2003–2012. Syftet är att beskriva och analysera mediebilden av Försäkringskassan ur ett förtroendeperspektiv. Allmänheten har mycket lågt förtroende för Försäkringskassan – lägre än myndighetens kunder – vilket talar för att en del av förklaringen kan ligga i mediernas rapportering.

Studien visar att mediebilden av Försäkringskassan är mycket negativ. Medierna rapporterar nästan inte om något som fungerar väl inom myndigheten. I 75 procent av rapporteringen framförs kritik. Den allra största delen av kritiken riktas direkt mot Försäkringskassan och rör tillämpningen av regelverket och myndighetens allmänna kompetens. Sannolikt är den negativa rapporteringen är en viktig delförklaring till allmänhetens låga förtroende för myndigheten.

Den begränsade mängden kritik mot ansvariga politiker är särskilt anmärkningsvärd, med tanke på de omfattande systemförändringar som genomförts under perioden. Förändringarna har framför allt rört regelverket för sjukförsäkringen, men även den genomgripande omorganisation av Försäkringskassan som genomfördes 2005 – då Riksförsäkringsverket och de regionala försäkringskassorna slogs samman till en central myndighet – bör nämnas.

Mediernas rapportering har stor betydelse för hur vi som medborgare uppfattar olika samhällsfrågor. Medierna påverkar både vår uppfattning om vilka frågor som är viktiga och hur vi tänker om dessa frågor. Medierapporteringens ensidiga fokus på brister inom Försäkringskassan innebär därför en risk ur demokratisynpunkt.

Ett aktuellt exempel är tidningen Metros påståenden om att Försäkringskassan avkrävt cancersjuka intyg om dödsdatum som villkor för fortsatt sjukpenning. Många medier har okritiskt fört dessa uppgifter vidare, trots att inte ett enda dödsintyg kunnat uppvisas och trots att Försäkringskassan har dementerat att sådana intyg förekommer.

Genom sådan felaktig fokusering bidrar me-dierna till att förflytta ansvaret för de problem som finns inom social-försäkringarna, från den politiska nivån till Försäkringskassan.

Bakgrunden är en regel i Socialförsäkringsbalken som säger att sjukpenning på fortsatt 80-procentsnivå får medges efter ett års sjukskrivning, men bara om personen har en ”allvarlig sjukdom”. Riksdagen instiftade denna regel vid årsskiftet 2009/2010 och gav Socialstyrelsen i uppdrag att bestämma kriterier för allvarlig sjukdom. Ett av kriterierna är ”betydande risk för död inom fem år”.

Detta är naturligtvis inte samma sak som ett dödsintyg. Men det kan ändå vara problematiskt och har uppenbarligen lett till allvarliga missförstånd. Att det handlar om en politiskt beslutad regel som Försäkringskassan är tvingad att tillämpa har dock inte framkommit i medierapporteringen.

Genom sådan felaktig fokusering bidrar medierna till att förflytta ansvaret för de problem som finns inom socialförsäkringarna, från den politiska nivån till Försäkringskassan. Därigenom medverkar de också till att undertrycka en nödvändig politisk debatt om hur problemen ska kunna lösas.

Christina Halling och Björn Johnson
Forskare vid Malmö högskola