Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Medierna försvårar saklig debatt om social­försäkringarna”

21 mars, 2014

DA DebattNär socialförsäkringarna inte fungerar lägger medierna skulden på Försäkringskassan, medan ansvariga politiker slipper lindrigt undan. Endast 19 procent av den kritik som medierna förmedlar riktar sig mot den politiska nivån. Det visar en omfattande mediestudie som vi nyligen publicerat.

Om debattörerna:

  • Christina Halling och Björn Johnson är forskare vid Malmö högskola.

Studien omfattar 1 727 artiklar från sex dagstidningar och 174 radioinslag från Dagens Eko från åren 2003–2012. Syftet är att beskriva och analysera mediebilden av Försäkringskassan ur ett förtroendeperspektiv. Allmänheten har mycket lågt förtroende för Försäkringskassan – lägre än myndighetens kunder – vilket talar för att en del av förklaringen kan ligga i mediernas rapportering.

Studien visar att mediebilden av Försäkringskassan är mycket negativ. Medierna rapporterar nästan inte om något som fungerar väl inom myndigheten. I 75 procent av rapporteringen framförs kritik. Den allra största delen av kritiken riktas direkt mot Försäkringskassan och rör tillämpningen av regelverket och myndighetens allmänna kompetens. Sannolikt är den negativa rapporteringen är en viktig delförklaring till allmänhetens låga förtroende för myndigheten.

Den begränsade mängden kritik mot ansvariga politiker är särskilt anmärkningsvärd, med tanke på de omfattande systemförändringar som genomförts under perioden. Förändringarna har framför allt rört regelverket för sjukförsäkringen, men även den genomgripande omorganisation av Försäkringskassan som genomfördes 2005 – då Riksförsäkringsverket och de regionala försäkringskassorna slogs samman till en central myndighet – bör nämnas.

Mediernas rapportering har stor betydelse för hur vi som medborgare uppfattar olika samhällsfrågor. Medierna påverkar både vår uppfattning om vilka frågor som är viktiga och hur vi tänker om dessa frågor. Medierapporteringens ensidiga fokus på brister inom Försäkringskassan innebär därför en risk ur demokratisynpunkt.

Ett aktuellt exempel är tidningen Metros påståenden om att Försäkringskassan avkrävt cancersjuka intyg om dödsdatum som villkor för fortsatt sjukpenning. Många medier har okritiskt fört dessa uppgifter vidare, trots att inte ett enda dödsintyg kunnat uppvisas och trots att Försäkringskassan har dementerat att sådana intyg förekommer.

Genom sådan felaktig fokusering bidrar me-dierna till att förflytta ansvaret för de problem som finns inom social-försäkringarna, från den politiska nivån till Försäkringskassan.

Bakgrunden är en regel i Socialförsäkringsbalken som säger att sjukpenning på fortsatt 80-procentsnivå får medges efter ett års sjukskrivning, men bara om personen har en ”allvarlig sjukdom”. Riksdagen instiftade denna regel vid årsskiftet 2009/2010 och gav Socialstyrelsen i uppdrag att bestämma kriterier för allvarlig sjukdom. Ett av kriterierna är ”betydande risk för död inom fem år”.

Detta är naturligtvis inte samma sak som ett dödsintyg. Men det kan ändå vara problematiskt och har uppenbarligen lett till allvarliga missförstånd. Att det handlar om en politiskt beslutad regel som Försäkringskassan är tvingad att tillämpa har dock inte framkommit i medierapporteringen.

Genom sådan felaktig fokusering bidrar medierna till att förflytta ansvaret för de problem som finns inom socialförsäkringarna, från den politiska nivån till Försäkringskassan. Därigenom medverkar de också till att undertrycka en nödvändig politisk debatt om hur problemen ska kunna lösas.

Christina Halling och Björn Johnson
Forskare vid Malmö högskola

En kommentar till “Medierna försvårar saklig debatt om social­försäkringarna

  • Legitimiteten hos själva socialförsäkringssystemet möter specifika krav som genomlysning, transparens, rättssäkerhet, opartiskhet, men även av övergripande principer om bärande regler, grundlag, förhållande till överordnade instanser, avgränsning av inflytande, kompetens, kunnande, likformighet, förtroende hos befolkningen.

    Sverige har blivit ett samhälle som värnar system i stället för medborgare. Människor flyttas från en myndighet till en annan. Ingen tar helhetsansvaret och försöker hålla ihop samhället och människorna i det. Det är bara att fråga ala dem som har arbetsskador.

Vad tycker du? Diskutera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer åsiktsmaterial

”Inte konstigt att vi är rädda – vi är ju människor”

”Inte konstigt att vi är rädda – vi är ju människor”

Kanske kan våra inre känslostormar peka oss i en ny riktning, skriver Daniel Mathisen.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Livets gång syns bara från sidan

Livets gång syns bara från sidan

Det är hjärtat som visar oss vägen. Och hundar, skriver Carl-Einar Häckner.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Du kanske också vill läsa…

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Inte konstigt att vi är rädda – vi är ju människor”

Kanske kan våra inre känslostormar peka oss i en ny riktning, skriver Daniel Mathisen.

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Tillsammans och med nytänkande tar vi oss an de utmaningar vi står inför, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.