Industriarbetarnas tidning

Förälskade i skogen – men svårt att kräva rätt villkor

22 maj, 2014

Skrivet av VILLE HENRIK-KLEMENS

ReportageLiviu och Mihaela trivs med att jobba i skogen, men att kräva rätt lön och villkor när man kommer från Rumänien till Sverige är inte alltid så lätt. – Får man sparken är det bara att åka hem, så därför bråkar man helst inte, säger skogsröjaren Liviu Balusescu.

Det har nu gått fyra år sedan Liviu Balusescu först fick höra om möjligheten att åka till Sverige och plantera skog. Han arbetade då som kock på en restaurang i den rumänska kuststaden Constanța och hade inte en tanke på att flytta. Men några bekanta hade fått kontakt med ett utländskt bemanningsföretag som sökte skogsplanterare till ett bolag i norra Sverige.

– Inte en chans, tänkte jag först. Jag ville stanna och skaffa mig en utbildning. Men bara en timme senare ringde jag upp igen och sa att jag var på, säger han.

Ett år senare kom hans fästmö Mihaela Stratulat. I hemstaden Constanța arbetade hon som säljare.

– Jag tjänade ganska bra men jobbet var så stressigt, när Liviu ringde och frågade om jag ville komma upp till Sverige var det ett lätt beslut, säger Mihaela.

Här blev deras jobb att plantera skog för 24 öre plantan. Ungefär 2 700 plantor om dagen hann de med. Liviu berättar att de trivdes bra med själva jobbet, men att de efter ett tag förstod att lönen inte var så hög som den borde ha varit.

– Vilket jobb som helst i Sverige är bättre betalt än i Rumänien och det är svårt att veta vad man har rätt till när man är ny här och inte kan språket, säger han.

Arbetsgivaren var medlem i arbetsgivarföreningen SLA och hade kollektivavtal. Ändå låg garantilönen bara på 10 000 kronor i månaden, vilket är långt under nivån i avtalet.

– Arbetsgivaren behöver inte hota dig för att du ska vara rädd att säga ifrån. För de flesta som jobbar i skogen är det här den enda typ av jobb som går att få. Får man sparken är det bara att åka hem, så därför bråkar man helst inte, säger Liviu.

En av deras arbetskamrater kontaktade GS-facket på grund av utebliven övertidsersättning. Men ingen av de anställda vågade gå vidare med klagomålen.

Roger Johansson var den ombudsman som tog emot samtalet.

– Arbetsgivaren hade sagt att om de pratade med facket skulle de få sparken på stående fot, då skulle han se till så att de aldrig mer fick en anställning inom Sveriges gränser, säger Roger Johansson.

Liviu och Mihaela talar försiktigt om sin tidigare arbetsgivare som är en person med stort inflytande i branschen. Förra säsongen fick de ett nytt jobb som skogsröjare hos en annan, mindre firma i norra Ångermanland. Nu får de garantilön enligt kollektivavtal och behöver inte tänka på att ständigt komma upp i ackord. Dessutom föredrar de att arbeta med röjning framför det mer enformiga arbetet med att plantera skog.

– Det är ett hårt jobb men också ganska roligt. Det är skönt att jobba med kroppen, man kopplar av och tänker på annat. Vi tar med oss musik ut i skogen och eftersom man har vänner runt omkring sig blir det aldrig tråkigt, säger Mihaela.

– Man kan säga att jag har förälskat mig i skogen. Särskilt på sommaren när ljuset faller ner mellan träden.

Av den nya arbetsgivaren har de fått hyra ett hus i byn Östansjö, som ligger i ett naturskönt område några mil norr om Örnsköldsvik. Tidigare har de åkt hem under lågsäsongen men nu berättar Liviu att de funderar på att slå sig ner här mer permanent. Snart kommer arbetskamraterna från Rumänen tillbaka men under hela vintern har de haft det stora huset helt för sig själva. Byn har bara cirka 70 invånare och grannarna ser de inte speciellt mycket av. Ibland åker de in till Örnsköldsvik för att handla, men annars så träffar de nästan bara varandra. De har försökt leta efter tillfälliga jobb under vintern men inte hittat några.

– Det kryllar inte direkt av arbetstillfällen här, men ärligt talat har det varit en ganska skön semester. Vi har inte så höga omkostnader och klarar oss på lönen från förra året, säger Liviu.

Liviu och Mihaela gick med i facket först efter att de fått besök av ombudsmannen Roger Johansson och deras nya arbetsgivare har erbjudit sig att lägga avgiften ovanpå lönen.

– Det är skönt att de har folk som man kan ställa frågor till och som kan hjälpa en om det behövs. Då är man inte lika rädd att säga ifrån om det skulle behövas, säger Mihaela.

– Det vore också bra om man genom facket kunde träffa folk från andra länder men med liknande erfarenheter av att komma till Sverige och jobba, säger hon.

Mihaela tycker det vore bra om det gick att få mer information på sitt eget språk om vilka rättigheter man har som arbetare i Sverige.

– Det finns såklart fackföreningar i Rumänien också, men vi behöver lära oss mer om hur det fungerar här. De flesta skulle nog bli intresserade om de bara fick prata med någon från facket, säger Mihaela.

Läs mer:

”Oseriösa arbetsgivare hålls om ryggen”
”Många tjänar mycket på att utnyttja folk”

Du kanske också vill läsa…

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Höga löner hos de yngsta

Höga löner hos de yngsta

Nästan 37 000 kronor i månaden. Så mycket tjänar Pappers medlemmar under 30 år i snitt.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

De anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Så får du rätt pengar

Så får du rätt pengar

Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt,
synade nedläggningshotet och lyckades.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?