Industriarbetarnas tidning

Olagligt statsstöd: ”Regeringen måste ta det politiska ansvaret”

9 maj, 2014

Skrivet av

Arbetsförmedlingens bristande kontroller har gjort att olagligt statsstöd kan ha betalats ut till Fas 3-företag. Nu får myndigheten och svenska regeringen hård kritik från en jurist som jobbar med arbetsmarknadsprojekt i Danmark. – Regeringen måste ta det politiska ansvaret för att EU:s regler följs, säger Christina Möll, jurist och vd på Europakontoret.

Christina Möll på företaget Europakontoret jobbar bland annat med tillsyn av arbetsmarknadsprojekt i Danmark. Hennes specialområde inom juridiken är EG-rätt. Vid sidan om driver hon också en egen Fas 3-verksamhet med 30 deltagare i Ängelholm.     

Dagens Arbete har tidigare avslöjat att bidrag till Fas 3-företag kan bryta mot EU:s regler om statsstöd. Företag som tar emot personer i Fas 3, även kallat Sysselsättningsfasen, får ett bidrag på 225 kronor per arbetsdag (ca 4 500 – 5000 kronor per månad). Meningen är att bidraget ska täcka företagets kostnader.

Christina Mölls juridiska bedömning är att om företag som fått Fas 3-bidrag som är högre än bolagets kostnader så kan bidraget bryta mot EU:s statsstödsregler.

– Om det finns företag som fått en massa pengar som inte använts till uppdraget så kan det vara olagligt statsstöd, säger hon.

– Också när Fas 3-anordnare använder bidraget för att konkurrera med andra företag kan det mycket väl vara olagligt statsstöd, det hotar att snedvrida konkurrensen.

Ett av Christina Mölls uppdrag är tillsyn av arbetsmarknadsprojekt i Danmark. Där granskas företagen utifrån en åtta sidor lång checklista. Deltagare i projekten intervjuas alltid. De oseriösa aktörerna sorteras bort.

– De oseriösa har inget på marknaden att göra. Arbetsförmedlingen borde göra på liknade sätt i Sverige.

Christina Möll är kritisk till att Arbetsförmedlingen betalar ut Fas 3-bidrag till företag utan att följa upp och kontrollera att pengarna verkligen går till att täcka kostnaderna för verksamheterna.

– På central nivå är Arbetsförmedlingens uppföljningssystem totalt aningslöst. Det är inte bara bristfälligt. Det är skandalöst dåligt, säger hon.

Christina Möll slår fast att Arbetsförmedlingen, om kommissionen skulle inleda en granskning av Fas 3-bidragen, måste kunna visa att företagen haft kostnader som motsvarar bidragen. Dagens Arbete har tidigare rapporterat att Arbetsförmedlingen inte har några rutiner för att följa upp hur bidragen använts.

– Jag förstår inte varför inte myndigheten begär in kostnadsredovisningar varje kvartal från Fas 3-anordnare. Arbetsförmedlingen skriver i sina regler att bidraget ska täcka kostnader men man gör inga kontroller.

När Fas 3 infördes 2009 gjorde regeringen aldrig någon anmälan till EU-kommissionen, bedömning var att Fas 3-bidrag till företag inte var olagligt statstöd.

Borde regeringen ha låtit EU-kommissionen granska Fas 3-bidragen innan systemet infördes 2009?

– För att man ska vara på den säkra sidan ska allt som kan anses som ett ensidigt gynnande granskas.

Regeringen lägger hela ansvaret när gäller statsstödsfrågan på Arbetsförmedlingen. Hur ser du på det?

– Regeringen har lagt över ansvaret på myndigheten att se till att bidraget inte strider mot statsstödsreglerna. Men man har inte följt upp och kontrollerat Arbetsförmedlingens rutiner. Klart är att regeringen äger relationen med EU. Regeringen måste ta det politiska ansvaret för att EU:s regler följs.

– Regeringen ska inte använda tjänstemännen som framskjutet försvar, säger Christina Möll.

Hur ser du på att det finns Fas 3-företag som bryter mot reglerna?

– Det finns företag som använder arbetssökande i Fas 3 för att generera inkomster till företaget, utan att pengarna kommer deltagarna till del. De konkurrerar med andra företag och andra arbetssökanden och undantränger arbetsplatser. Det är hårresande att Arbetsförmedlingen låter det ske.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.