Saabs kamp mot klockan

AnalysEn kamp mot klockan – igen. Inga pengar från delägarna i Kina och Saabfabriken i Trollhättan går en ny kvalfylld sommar till mötes. Nu står hoppet till indiska Mahindra eller möjligen andra kinesiska ägare. Men det är bråttom.

Nevs – National Electric Vehicle Sweden – tog över konkursboet efter Victor Muller för ganska precis två år sedan. Maktskiftet över fabriken på Stallbacka markerade en ny tid. Inga yviga löften, inga stora ord, bara en vision om framtidens bil och en försäkran om pengar från Kina.

Visionen om framtidens elbil finns kvar, men pengarna från den kinesiska delägaren, mångmiljonstaden Qingdao, har plötsligt frusit inne. Nevs gjorde vad Victor Muller inte gjorde: omedelbart stoppa produktionen. Underleverantörerna, som återigen lovat att ställa upp med leveranser till Trollhättefabriken, skulle inte plågas i onödan den här gången.

Nu säger Nevs att produktionen ska stå till efter semestrarna. Men det kräver att pengarna finns på bordet redan nu. Underleverantörerna kräver att betalningen lämnas samtidigt med ordern.

Det är i det perspektivet som Nevs nu skyndsamt försöker hitta en ny ägarkonstruktion när Qingdao sviktar. Enligt företaget förhandlar man med fyra intressenter, två biltillverkare och två investerare, att gå in som nya delägare.

Biltillverkarna är dels indiska Mahindra, dels kinesiska Dongfeng. Bägge har tagit små, trevande steg in i elbilsvärlden.

Mahindra uppges vara det hetaste alternativet. Med Saab skulle de få tillgång till ett premiummärke att komplettare sitt sortiment som annars består av stadsjeepar, skolbussar och lättare lastbilar. För fyra år sedan köpte man in det indiska elbilsföretaget Reva som tillverkar cirka 4 000 elbilar om året.

Den andra intressenten, Dongfeng har redan svenska kopplingar. I fjol tecknade Dongfeng och AB Volvo ett samarbetsavtal om tillverkning och försäljning av lastbilar i Kina. Dongfeng är Kinas näst största bilföretag, statligt och med goda relationer till de myndigheter som styr mycket av industripolitiken i landet.

Dongfeng tillverkar redan personbilar och presenterade för några år sedan en elbil på bilmässan i Peking.

Så, varför skulle Mahindra och Dongfeng vara intresserade över att bli delägare i Nevs och en bilfabrik i Trollhättan?

Svaret är: kunskapen och plattformen. Det industriella kunnande som finns på orten, kring bilfabriken, var Saabs livlina under alla de stormiga åren med General Motors. En av Europas få kompletta bilfabriker med allt från utveckling, konstruktion, marknadsföring, press, måleri och montering under i stort sett samma tak. Hade fabriken varit en enkel sammansättningsenhet skulle den ha varit nedlagd för årtionden sedan.

Därutöver, äger Nevs rätten till den tekniska godbit som heter Phoenix, den plattform som nästa generation bilar ska byggas på.

Att utveckla en ny plattform är extremt dyrt och resurskrävande. Det tar tid, kräver spetskompetens och slukar stora mängder pengar. Phoenix-plattformen finns färdig att använda.

Men det finns även annat som slukar pengar för att en bilfabrik ska kunna rulla. Underleverantörerna måste betalas. Annars kommer inga komponenter fram till monteringslinan. Nevs har ännu inte fått igång någon större försäljning av sin Saab och har därför heller inga intäkter. De har varit helt beroende av pengarna från delägaren i Kina.

Enligt Svenska Dagbladet har Nevs tvingats ta korta dyra lån med hög ränta för att betala de mest akuta utgifterna. Dessutom måste de skaka fram miljardbelopp för att betala underleverantörerna.  Utan deras leveranser – ingen tillverkning. Och: utan nya delägare – inga pengar att betala med.

För Nevs förhandlare väntar knappast någon semester. För de 600 som jobbar på fabriker väntar en sommar som plågsamt påminner om gångna somrar med ovisshet, rykten och otålig väntan.

Harald Gatu