Industriarbetarnas tidning

Någonstans i Sverige

20 april, 2022

Skrivet av

1942 

… var också året då kommunala bostadsförmedlingar lanserades i Sverige, när arbetsmarknadens parter kom överens om lönestopp, samt när stjärnidrottaren Gunder Hägg kutade hem det ena världsrekordet efter det andra.

Är inte det…?

Japp, textraden ”Någonstans i Sverige” är hämtad ur Ulla Billquists schlagerhit Min soldat, en singel som ofta gick varm under beredskapsåren. Många gick också och nynnade på melodin trettio år senare, när den användes som signatur i den populära tv-serien Någonstans i Sverige

Arkivbilden. Vad hon heter vet vi inte. Inte heller exakt var bilden är tagen. I arkivet står det bara kort att ”en kvinnlig fabriksarbetare borrar i aluminiumplåt” vid flygplanstillverkningen på Saab. På antingen verkstaden i Linköping eller i Trollhättan. Datum och år anges dock: 10 feb­ruari 1942.

En tisdag alltså. En tisdag på jobbet mitt under brinnande världskrig och med förintelse tätt inpå de svenska gränserna. Skulle tyskarna anfalla även oss? Från Norge? Rykten cirkulerar som aldrig förr, och redan om några dagar – i mitten på februari – kommer därför regeringen att be­ordra största möjliga beredskap.

Samtidigt, på Saab, pågår nu ett intensivt arbete med att få fram alla bomb- och spaningsplan som Flygvapnet har beställt. Saab 17, som modellen heter, ska tillverkas i 332 exemplar innan kriget är över. Kanhända är det monteringen av ett av de planen som kvinnan här är högst delaktig i.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Passar som gjutet

Passar som gjutet

Hett arbete. Hackås, Jämtland, en juli­dag 1983. Det är sommar. Om det är varmt ute förtäljer inte bilden, men inn­e på Hackås Precisionsgjuteri – i gjuteriet­s hjärta – torde det vara det. Där står i alla fall Bert Olsson och häller flera hundra grader hett och smält aluminium i gipsformar medan kollegan Mikael Eriksson hämtar […]

När kungen gjorde finpapper i Lessebo

När kungen gjorde finpapper i Lessebo

Lessebo, Småland, en tidig aprildag 1978. Sveriges kung, 31-årige Carl XVI Gustaf, får lära sig konsten att göra papper på traditionellt gammalt vis.

Ger järnet för järnet

Ger järnet för järnet

För gruvarbetarna som borrar efter järn ner­e i Tuolluvaara gruva utanför Kirun­a innebär ju tiden på dygnet ingen egentli­g skillnad.

Tick tack, tick tack …

Tick tack, tick tack …

Vi tar oss tillbaka till när en klocka var något att hala upp från västfickan och visa att man hade koll på både tiden och det senaste i statusväg.

Hatten av för hatten!

Hatten av för hatten!

Lindbergs hattfabrik var en gång i tiden en av de större arbetsplatserna i Örebro. En fabrik med en speciell doft, minns Anita König.

Det dagas på Orrefors

Det dagas på Orrefors

Orrefors glasbruk var nära att gå i konkurs en gång. Men då kom plötsligt en mångmiljonorder – från diktatorn Saddam Hussein.

Frimärken på rull i miljonupplaga

Frimärken på rull i miljonupplaga

Klippans pappersbruk i Skåne har tillverkat allsköns saker genom åren. Som den här 4 000 meter långa pappersrullen – specialtillverkad och redo att härmed bli frimärken.

Ovan jord på äldre dar

Ovan jord på äldre dar

Tretton arbetskamrater vid Bersbo koppargruva poserar framför en kamera för troligtvis första gången. Och kanske sista.

Kaross för en hel busslast

Kaross för en hel busslast

Höglunds förstod i tid att bussen hade ljusare framtid än häst och vagn.

Varde juleljus

Varde juleljus

Liljeholmens stearinfabrik i Danvikstull på Södermalm i Stockholm, 1926. De största julljusen måste hängas upp då de ska poleras.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.