Industriarbetarnas tidning

Därför tar företagen hem jobben

8 december, 2014

Skrivet av

Jobbflytten till utlandet har mattats av. Många företag väljer i stället att satsa på produktion i Sverige. Läs om varför Arvika är billigare än Polen. Och varför det lönar sig att tillverka nappar och disktrasor i Sverige i stället för i Asien.

På dessa orter har produktionen återvänt.

Klicka dig fram för att läsa mer om företagen som nu lagt produktionen i Sverige igen.

7-kinnarp
7. Kinnarp, Skillingaryd och Jönköping. Kontorsstolar från Tyskland.

flower-scrub
1. Flower Scrub, Östersund. Disktrasor från Kina.

2-smp-part
2. SMP Parts, Ilsbo. Komponerter till grävmaskiner från Baltikum.

3-ostnor
3.Ostnor, Mora. Vattenutkastare från Kina.

4-atlas-copco
4. Atlas Copco Secoroc, Fagersta. Bergborrverktyg från Sydafrika.

5-arvika
5. Thermia, Arvika. Värmepumpar från Polen.

6-esska 6. Esska, Lidköping. Nappar från Thailand.

8-husqvarna 8. Husqvarna, Huskvarna. Motorsågskedjor från Kina och USA.

9. Weimer, Eksjö. Skogsvagnar från Estland.

9-weimer

10. Gunnebo Industrier. Gunnebo Spik från Norge.

gunnebo

Hänger du med i snacket?

  • In house. Den produktion som företaget har behållit och driver i egen regi.
  •  Kärnverksamhet. Det som företaget definierar som kärnan, det viktigaste och mest värdefulla, i verksamheten, sånt som är svårt för konkurrenter att kopiera.
  •  Outsourcing. När ett företag anlitar en annan leverantör för att göra de jobb som företaget tidigare gjort i egen regi. Leverantören kan vara ett företag i Sverige eller i utlandet.
  •  Insourcing. När företaget bestämmer sig för att ta tillbaka de jobb man har lagt ut på en extern leverantör.
  •  Offshoring. När jobben flyttar utomlands.
  •  Re-shoring. När produktionen flyttar hem. Antingen från en extern leverantör, eller från en annan fabrik inom koncernen.
  •  Next-shoring. Morgondagens industri. Hur en modern industri kan utvecklas i högkostnadsländer genom ny teknik: nya smarta robotar, ökad digitalisering, 3D-skrivare.
Jobbet tillbaka när tillverkningen återvände

Johan Skarfelt är en av dem som förlorade jobbet efter att danska Danfoss tagit över värmepumpsföretaget Thermia i Arvika.

Danfoss hade redan tillverkning av värmepumpar i Polen. Dit flyttade en del av jobben från Arvika. Oron spred sig på verkstan: tänk om allt flyttas till Polen.

I dag är Johan tillbaka på Thermia. Tillbaka till ett fast jobb. Tillbaka till Thermia som tar hem jobben igen från Polen.

Visserligen är lönerna betydligt lägre i Polen. En polsk arbetarlön är bara en fjärdedel av en svensk. Men det blir ändå billigare att producera i Arvika än i den polska fabriken.

Högre produktivitet, en effektivare produktion, är en av förklaringarna. En annan har att göra med Johans nuvarande arbetsuppgifter. Om närheten mellan produktion och utveckling.

Sedan några månader befinner sig Johan mitt emellan utvecklingsavdelningen och produktionen. Han är utlånad från elriggen där han vanligtvis jobbar. Nu är han på avdelningen för produktionsteknik där nya produkter och nya produktionsprocesser testas.

– Det blir mycket provmontage. Vi provar och ser om vi kan förbättra något. Rätt kul, jobbet blir ju allt annat än enahanda.

På produktionsteknik får han jobba nära ingenjörerna från utvecklingsavdelningen.

– Då får jag chansen att säga till om jag tycker att något är fel.

Lägre löner i Polen – billigare i Arvika

Vi ska vara stolta över att vi har världens bäst utbildade arbetare. Det är en konkurrensfördel, säger Magnus Glavmo, vd på Thermia.

Utbildade arbetare som kan bidra till utvecklingsarbetet gör att företaget snabbt kan förnya produkterna.

I dag är livscykeln kort för värmepumpar, precis som för de flesta andra varor.

Företag som inte kan erbjuda kunderna nya modeller hamnar på efterkälken, oavsett om det gäller mobiltelefoner, bilar eller värmepumpar.

Förnyelsen mår bäst av närhet mellan utveckling och produktion. Det är Magnus Glavmo övertygad om.

– Den närheten är viktig, den är en styrka för oss. Det är viktigt att ha folk från produktionen med från början när en ny produkt utvecklas.

– Här är svenska modellen en stor fördel. Vi har mindre av hierarki och mer av demokratiska arbetsplatser där arbetare vågar säga att ”så här ska det vara”. På så vis går förändringsarbetet snabbare.

Inom industrin har trenden under de senaste decennierna annars varit den motsatta: produktion flyttas till låglöneländer medan utvecklingsarbetet stannar kvar i Sverige.

– Då tror jag man missar mycket av dynamiken som finns i att ha utveckling och produktion nära varandra. Risken är att man förlorar i tempo och kvalitet.

– Det var inget fel på tillverkningen i Polen, den höll hög klass. Men för oss är det en fördel att ha verksamheten koncentrerad till ett och samma ställe.

Varför inte flytta allt till Polen där allt är billigare?

– Visserligen är kostnaden per timme betydligt lägre i Polen, men det blir ändå billigare att tillverka i Sverige.

Att det blir billigare beror på den höga produktiviteten. Om effektiviteten är hög så spelar själva löneskillnaden mindre roll.

Dan Fränneby är montör på elriggen och ordförande för de 88 medlemmarna i verkstadsklubben. Han säger att det har varit mycket fokus på produktivitet under senare år.

– Hög intensitet och det har gett frukt också. Att vi är så produktiva betyder också att vi värnar jobben.

På fabriken fanns länge en oro över att jobben på sikt skulle försvinna till Polen.

– Det är ju så det brukar vara. Sånt man läser om.

Beskedet att all produktion skulle koncentreras till Arvika kom oväntat.

– Ja, det var en fantastisk känsla.

Och det hände något på arbetsplatsen efter beskedet.

– Jag tror motivationen hos oss åkte upp några snäpp. Det var ju ett kvitto på att vi lyckats med allt arbete med att förbättra produktiviteten. Ett besked att de väljer att satsa på oss. Då går det lättare att jobba.

30 av 40 jobb togs tillbaka till Arvika. ”En fantastisk känsla”, säger Dan Fränneby, ordförande i verkstadsklubben. Motivationen åkte upp flera snäpp.
30 av 40 jobb togs tillbaka till Arvika.  ”En fantastisk känsla”, säger Dan Fränneby, ordförande i verkstadsklubben. Foto: OLA HÅKANSON
Löneskillnader inte lika viktigt

Hur gick det här till? Att industrijobben flyttar tillbaka?

Fortfarande är det fler jobb som flyttas ut ur landet än som återvänder. Men det blir allt färre jobb som flyttar ut. Återvändartrenden är däremot fortsatt stark.

Lasse Bengtsson, professor vid Högskolan i Gävle, har länge studerat företagens flyttmotiv.

– I många fall handlar det om att logistikkostnader är viktigare än löneskillnader.

Med andra ord: produktionen måste kunna flyta utan störningar så att företaget kan leverera till kunden i rätt tid. Och med rätt kvalitet. Störningar i flödet kostar pengar.

Därför har det blivit viktigare att samla verksamheten på ett ställe.

Framtiden ligger i kunskapsintegration, säger han. Att kunna ha ett fungerande samspel mellan utveckling, produktion, inköp och distribution.

– Kunderna kräver mer av flexibilitet och snabbhet. Då håller det inte att välja produktionsort enbart utifrån lönenivåer.

Det nya modeordet

För några år sedan dök det upp, det nya modeordet.

Länge talade man om outsourcing och offshoring – att jobben läggs ut på andra leverantörer eller till andra länder.

Nu började det talas om re-shoring – att jobben flyttar tillbaka.

Efter finanskrisen gick det upp för framför allt USA att man måste bygga ekonomin på mer av tillverkning och mindre av handel med värdepapper.

Från 2010 och två och ett halvt år framåt skapades en halv miljon nya industrijobb i USA, till stor del därför att företagen tagit hem tillverkning. Ökad prouktivitet i amerikanska företag och stigande löner i kinesiska anges som två viktiga förklaringar.

En grupp industrialister startade 2010 the Re-shoring Initiative för att locka industrijobben tillbaka.

En av initiativtagarna, Henry Moser, sa i en intervju med Atlantic Monthly: ”60 procent av företagen som flyttade ut tillverkningen gjorde inte sin hemläxa ordentligt. De stirrade sig blinda på löneskillnaden och de upptäckte inte alla dolda kostnader.”

Den amerikanska re-shoring-trenden fick Svenskt Näringsliv att för ett år sedan presentera undersökningen Återflytt – en möjlig tillväxtmotor.

9 000 företag tillfrågades om drivkrafterna till att flytta ut eller flytta hem jobb. Hälften svarade. Bland dessa var det betydligt fler som flyttat ut än flyttat hem. Men bland de som flyttat hem verksamhet fanns det framför allt några skäl som var viktigare än andra.

De ville sänka kostnaderna och förbättra kvaliteten. Investeringar gjorde det lönsamt att flytta hem. De ville också koncentrera verksamheten till färre enheter.

Tyskland eller Småland?

Fördelen med att koncentrera verksamheten låg bakom kontorsmöbeltillverkaren Kinnarps beslut att flytta tillverkning till Skillingaryd och Jönköping från Tyskland.

Kunderna finns främst i Norden. Komponenter köps in från lågkostnadsländer men sluttillverkningen måste ligga nära marknaden.

– Vi börjar inte skära tyg förrän en stol är såld. Sedan har vi sex dagar på oss innan den ska vara hos kund, säger Kinnarps vd Per-Arne Andersson.

Det hade inte gått om produktionen hade legat längre bort i ett lågkostnadsland.

– Javisst, det kan vara jättestor skillnad på lönerna. Men i en kundorderstyrd produktion är tiden ett konkurrensmedel.

Thailand eller Lidköping?

Investeringar är förklaringen till att napptillverkaren Esske kunde ta hem produktion från Thailand.

I tre, fyra år har Esske haft tillverkning utlagd på en thailändsk leverantör. Men napparna höll inte alltid godtagbar kvalitet. Dessutom tog det lång tid att frakta napparna från Thailand till Sverige.

I Lidköping investerades det i nya formverktyg, en ny formspruta och helautomatiska monteringsceller. Därför är det billigare att tillverka i Lidköping än i Asien.

Estland eller Eksjö?

Närheten till lokala samarbetspartners och högre produktivitet fick Weimer i Eksjö att börja ta hem tillverkningen från Estland.

Företaget har bara fem anställda. Genom ett nära samarbete med andra företag i regionen kan man snabbt utveckla sina produkter: skogsvagnar, gripar och vinschar.

– Visserligen är lönerna lägre där borta, men produktiviteten är mycket högre här. Då blir det billigare i slutändan att tillverka i Sverige, säger Urban Johansson, vd för Weimer.

Kina eller Östersund?

Malin Lilliesköld är trebarnsmamman från Östersund som tröttnade på att disktrasorna inte riktigt rådde på intorkade syltfläckar på matbordet.

I stället för disktrasan tog hon antingen nageln eller en skrubbis för att få väck matresterna.

Varför inte göra en disktrasa med inbyggd skrubbyta? Just den kombinationen fanns inte på marknaden.

Hon bestämde sig för att hoppa av jobbet som socionom och i stället designa och tillverka sin Flower scrub.

– I Kina förstås. Jag tänkte inte på annat. Det var så självklart att man skulle tillverka där.

Hon tog kontakt med det svenska Export-rådet i Kina, åkte över för att träffa tänkbara leverantörer.

Malin började med låta leverantörer i Kina tillverka disktrasan. Samtidigt funderade hon på att lägga produktionen hemma i stället.

Hon tog kontakt med några industrier på hemorten. Textilföretaget Lindevalls i Östersund kommer snart att starta tillverkningen Malins Flower Scrub.

– Visserligen blir kostnaden per ”kombiduk” något högre. Men inte så mycket som man kanske skulle kunna tro.

– Med tillverkningen på nära håll blir jag mycket mer flexibel. Slipper tidsödande transporter. Slipper beställa stora lager som jag inte vet om jag blir av med.

– Nu kan jag producera mot order i stället. Bara det gör att kostnaderna blir lägre. Dessutom kan jag ha en bättre koll på kvaliteten och ställa om produktionen om så skulle behövas.

Att jobb skapas på hemorten är också ett stort plus.

– Ja, jag trodde först inte att det var möjligt.

Facket med och styr i Mora

Facket kan påverka utvecklingen, säger Staffan Gryting på Ostnor i Mora. Där har tillverkningen av vattenutkastare tagits hem från Kina.

– Facket måste vara med och driva på utvecklingen och vara med i förändringsarbetet. Annars är det kört med jobben.

Verkstadsklubben på Ostnor var i högs-ta grad med när företaget slog in på lean-konceptet.

– Det gällde att börja jobba smartare. Inte fortare.

Det handlar om flexibilitet, att vara nära kunderna, att utveckla jobben, om beläggning i verkstan. Ju högre beläggning – ju mer att göra – desto bättre.

I dag är Staffan Gryting verksamhetsutvecklare inom monteringen på Ostnor. För många år sedan, när han var verkstadsklubbens ordförande, gick han en kurs i lean production som IF Metall anordnade.

Kort därefter fick företaget en ny produktionsdirektör som ville satsa på lean. Syftet var att minska slöseriet och bli effektivare.

Länge hade det funnits en diskussion om att flytta ut delar av produktionen. Men den diskussionen försvann i stort sett när lean-satsningen började bära frukt. Ostnor – en sammanslagning av Mora Armatur och FM Mattsson – påbörjade en effektiviseringsresa.

– På den färden är det viktigt att facket sätter sig i framsätet och är med och styr.

Varför? Jo, säger Staffan Gryting: ”De resurser som frigörs när man går över till lean, de resurserna ska tillföras produktionen.” Jobben ska utvecklas, investeringar göras, organisationen förbättras.

Där har facket har en nyckelroll, anser han. Ingen kan verksamheten bättre än de anställda. Då är det också de som måste få vara med att förbättra verksamheten.

– Görs inte det kan vi heller inte behålla jobben. Än mindre se jobben flytta tillbaka.

Läs mer: 10 orsaker att ta hem produktionen

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.