”Skuggsamhället är skapat av politik och måste bekämpas med politik”Helle Klein, chefredaktör, om Dagens Arbetes granskning.

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”Författaren Kristian Lundberg läser boken ”En nyliberal ordlista” och förfasas över hur orden har förvridit vårt sätt att tänka.

Företagen som flyttar hem

Konstruktion och produktion nära varandra – produktionsteknikern Magnus Palmqvist och operatören Johan Skarfelt samarbetar när en ny produkt ska utvecklas. Närheten snabbar på förnyelsen. Foto: OLA HÅKANSON

Därför tar företagen hem jobben

Jobbflytten till utlandet har mattats av. Många företag väljer i stället att satsa på produktion i Sverige. Läs om varför Arvika är billigare än Polen. Och varför det lönar sig att tillverka nappar och disktrasor 
i Sverige i stället för i Asien.

På dessa orter har produktionen återvänt.

Klicka dig fram för att läsa mer om företagen som nu lagt produktionen i Sverige igen.

7-kinnarp
7. Kinnarp, Skillingaryd och Jönköping. Kontorsstolar från Tyskland.

flower-scrub
1. Flower Scrub, Östersund. Disktrasor från Kina.

2-smp-part
2. SMP Parts, Ilsbo. Komponerter till grävmaskiner från Baltikum.

3-ostnor
3.Ostnor, Mora. Vattenutkastare från Kina.

4-atlas-copco
4. Atlas Copco Secoroc, Fagersta. Bergborrverktyg från Sydafrika.

5-arvika
5. Thermia, Arvika. Värmepumpar från Polen.

6-esska 6. Esska, Lidköping. Nappar från Thailand.

8-husqvarna 8. Husqvarna, Huskvarna. Motorsågskedjor från Kina och USA.

9. Weimer, Eksjö. Skogsvagnar från Estland.

9-weimer

10. Gunnebo Industrier. Gunnebo Spik från Norge.

gunnebo

Hänger du med i snacket?

  • In house. Den produktion som företaget har behållit och driver i egen regi.
  •  
Kärnverksamhet. Det som företaget definierar som kärnan, det viktigaste och mest värdefulla, i verksamheten, sånt som är svårt för konkurrenter att kopiera.
  •  
Outsourcing. När ett företag anlitar en annan leverantör för att göra de jobb som företaget tidigare gjort i egen regi. Leverantören kan vara ett företag i Sverige eller i utlandet.
  •  
Insourcing. När företaget bestämmer sig för att ta tillbaka de jobb man har lagt ut på en extern leverantör.
  •  
Offshoring. När jobben flyttar utomlands.
  •  
Re-shoring. När produktionen flyttar hem. Antingen från en extern leverantör, eller från en annan fabrik inom koncernen.
  •  
Next-shoring. 
Morgondagens industri. Hur en modern industri kan utvecklas i högkostnadsländer genom ny teknik: nya smarta robotar, ökad digitalisering, 3D-skrivare.
Jobbet tillbaka när tillverkningen återvände

Johan Skarfelt är en av dem som förlorade jobbet efter att danska Danfoss tagit över värmepumpsföretaget Thermia i Arvika.

Danfoss hade redan tillverkning av värmepumpar i Polen. Dit flyttade en del av jobben från Arvika. Oron spred sig på verkstan: tänk om allt flyttas till Polen.

I dag är Johan tillbaka på Thermia. Tillbaka till ett fast jobb. Tillbaka till Thermia som tar hem jobben igen från Polen.

Visserligen är lönerna betydligt lägre i Polen. En polsk arbetarlön är bara en fjärdedel av en svensk. Men det blir ändå billigare att producera i Arvika än i den polska fabriken.

Högre produktivitet, en effektivare produktion, är en av förklaringarna. En annan har att göra med Johans nuvarande arbetsuppgifter. Om närheten mellan produktion och utveckling.

Sedan några månader befinner sig Johan mitt emellan utvecklingsavdelningen och produktionen. Han är utlånad från elriggen där han vanligtvis jobbar. Nu är han på avdelningen för produktionsteknik där nya produkter och nya produktionsprocesser testas.

– Det blir mycket provmontage. Vi provar och ser om vi kan förbättra något. Rätt kul, jobbet blir ju allt annat än enahanda.

På produktionsteknik får han jobba nära ingenjörerna från utvecklingsavdelningen.

– Då får jag chansen att säga till om jag tycker att något är fel.

Lägre löner i Polen – billigare i Arvika

Vi ska vara stolta över att vi har världens bäst utbildade arbetare. Det är en konkurrensfördel, säger Magnus Glavmo, vd på Thermia.

Utbildade arbetare som kan bidra till utvecklingsarbetet gör att företaget snabbt kan förnya produkterna.

I dag är livscykeln kort för värmepumpar, precis som för de flesta andra varor.

Företag som inte kan erbjuda kunderna nya modeller hamnar på efterkälken, oavsett om det gäller mobiltelefoner, bilar eller värmepumpar.

Förnyelsen mår bäst av närhet mellan utveckling och produktion. Det är Magnus Glavmo övertygad om.

– Den närheten är viktig, den är en styrka för oss. Det är viktigt att ha folk från produktionen med från början när en ny produkt utvecklas.

– Här är svenska modellen en stor fördel. Vi har mindre av hierarki och mer av demokratiska arbetsplatser där arbetare vågar säga att ”så här ska det vara”. På så vis går förändringsarbetet snabbare.

Inom industrin har trenden under de senaste decennierna annars varit den motsatta: produktion flyttas till låglöneländer medan utvecklingsarbetet stannar kvar i Sverige.

– Då tror jag man missar mycket av dynamiken som finns i att ha utveckling och produktion nära varandra. Risken är att man förlorar i tempo och kvalitet.

– Det var inget fel på tillverkningen i Polen, den höll hög klass. Men för oss är det en fördel att ha verksamheten koncentrerad till ett och samma ställe.

Varför inte flytta allt till Polen 
där allt är billigare?

– Visserligen är kostnaden per timme betydligt lägre i Polen, men det blir ändå billigare att tillverka i Sverige.

Att det blir billigare beror på den höga produktiviteten. Om effektiviteten är hög så spelar själva löneskillnaden mindre roll.

Dan Fränneby är montör på elriggen och ordförande för de 88 medlemmarna i verkstadsklubben. Han säger att det har varit mycket fokus på produktivitet under senare år.

– Hög intensitet och det har gett frukt också. Att vi är så produktiva betyder också att vi värnar jobben.

På fabriken fanns länge en oro över att jobben på sikt skulle försvinna till Polen.

– Det är ju så det brukar vara. Sånt man läser om.

Beskedet att all produktion skulle koncentreras till Arvika kom oväntat.

– Ja, det var en fantastisk känsla.

Och det hände något på arbetsplatsen efter beskedet.

– Jag tror motivationen hos oss åkte upp några snäpp. Det var ju ett kvitto på att vi lyckats med allt arbete med att förbättra produktiviteten. Ett besked att de väljer att satsa på oss. Då går det lättare att jobba.

30 av 40 jobb togs tillbaka till Arvika.  ”En fantastisk känsla”, säger Dan Fränneby, ordförande i verkstadsklubben. Motivationen åkte upp flera snäpp.

30 av 40 jobb togs tillbaka till Arvika.  ”En fantastisk känsla”, säger Dan Fränneby, ordförande i verkstadsklubben. Foto: OLA HÅKANSON

Löneskillnader inte lika viktigt

Hur gick det här till? Att industrijobben flyttar tillbaka?

Fortfarande är det fler jobb som flyttas ut ur landet än som återvänder. Men det blir allt färre jobb som flyttar ut. Återvändartrenden är däremot fortsatt stark.

Lasse Bengtsson, professor vid Högskolan i Gävle, har länge studerat företagens flyttmotiv.

– I många fall handlar det om att logistikkostnader är viktigare än löneskillnader.

Med andra ord: produktionen måste kunna flyta utan störningar så att företaget kan leverera till kunden i rätt tid. Och med rätt kvalitet. Störningar i flödet kostar pengar.

Därför har det blivit viktigare att samla verksamheten på ett ställe.

Framtiden ligger i kunskapsintegration, säger han. Att kunna ha ett fungerande samspel mellan utveckling, produktion, inköp och distribution.

– Kunderna kräver mer av flexibilitet och snabbhet. Då håller det inte att välja produktionsort enbart utifrån lönenivåer.

Det nya 
modeordet

För några år sedan dök det upp, det nya modeordet.

Länge talade man om outsourcing och offshoring – att jobben läggs ut på andra leverantörer eller till andra länder.

Nu började det talas om re-shoring – att jobben flyttar tillbaka.

Efter finanskrisen gick det upp för framför allt USA att man måste bygga ekonomin på mer av tillverkning och mindre av handel med värdepapper.

Från 2010 och två och ett halvt år framåt skapades en halv miljon nya industrijobb i USA, till stor del därför att företagen tagit hem tillverkning. Ökad prouktivitet i amerikanska företag och stigande löner i kinesiska anges som två viktiga förklaringar.

En grupp industrialister startade 2010 the Re-shoring Initiative för att locka industrijobben tillbaka.

En av initiativtagarna, Henry Moser, sa i en intervju med Atlantic Monthly: ”60 procent av företagen som flyttade ut tillverkningen gjorde inte sin hemläxa ordentligt. De stirrade sig blinda på löneskillnaden och de upptäckte inte alla dolda kostnader.”

Den amerikanska re-shoring-trenden fick Svenskt Näringsliv att för ett år sedan presentera undersökningen Återflytt – en möjlig tillväxtmotor.

9 000 företag tillfrågades om drivkrafterna till att flytta ut eller flytta hem jobb. Hälften svarade. Bland dessa var det betydligt fler som flyttat ut än flyttat hem. Men bland de som flyttat hem verksamhet fanns det framför allt några skäl som var viktigare än andra.

De ville sänka kostnaderna och förbättra kvaliteten. Investeringar gjorde det lönsamt att flytta hem. De ville också koncentrera verksamheten till färre enheter.

Tyskland eller Småland?

Fördelen med att koncentrera verksamheten låg bakom kontorsmöbeltillverkaren Kinnarps beslut att flytta tillverkning till Skillingaryd och Jönköping från Tyskland.

Kunderna finns främst i Norden. Komponenter köps in från lågkostnadsländer men sluttillverkningen måste ligga nära marknaden.

– Vi börjar inte skära tyg förrän en stol är såld. Sedan har vi sex dagar på oss innan den ska vara hos kund, säger Kinnarps vd Per-Arne Andersson.

Det hade inte gått om produktionen hade legat längre bort i ett lågkostnadsland.

– Javisst, det kan vara jättestor skillnad på lönerna. Men i en kundorderstyrd produktion är tiden ett konkurrensmedel.

Thailand 
eller Lidköping?

Investeringar är förklaringen till att napptillverkaren Esske kunde ta hem produktion från Thailand.

I tre, fyra år har Esske haft tillverkning utlagd på en thailändsk leverantör. Men napparna höll inte alltid godtagbar kvalitet. Dessutom tog det lång tid att frakta napparna från Thailand till Sverige.

I Lidköping investerades det i nya formverktyg, en ny formspruta och helautomatiska monteringsceller. Därför är det billigare att tillverka i Lidköping än i Asien.

Estland 
eller Eksjö?

Närheten till lokala samarbetspartners och högre produktivitet fick Weimer i Eksjö att börja ta hem tillverkningen från Estland.

Företaget har bara fem anställda. Genom ett nära samarbete med andra företag i regionen kan man snabbt utveckla sina produkter: skogsvagnar, gripar och vinschar.

– Visserligen är lönerna lägre där borta, men produktiviteten är mycket högre här. Då blir det billigare i slutändan att tillverka i Sverige, säger Urban Johansson, vd för Weimer.

Kina 
eller Östersund?

Malin Lilliesköld är trebarnsmamman från Östersund som tröttnade på att disktrasorna inte riktigt rådde på intorkade syltfläckar på matbordet.

I stället för disktrasan tog hon antingen nageln eller en skrubbis för att få väck matresterna.

Varför inte göra en disktrasa med inbyggd skrubbyta? Just den kombinationen fanns inte på marknaden.

Hon bestämde sig för att hoppa av jobbet som socionom och i stället designa och tillverka sin Flower scrub.

– I Kina förstås. Jag tänkte inte på annat. Det var så självklart att man skulle tillverka där.

Hon tog kontakt med det svenska Export-rådet i Kina, åkte över för att träffa tänkbara leverantörer.

Malin började med låta leverantörer i Kina tillverka disktrasan. Samtidigt funderade hon på att lägga produktionen hemma i stället.

Hon tog kontakt med några industrier på hemorten. Textilföretaget Lindevalls i Östersund kommer snart att starta tillverkningen Malins Flower Scrub.

– Visserligen blir kostnaden per ”kombiduk” något högre. Men inte så mycket som man kanske skulle kunna tro.

– Med tillverkningen på nära håll blir jag mycket mer flexibel. Slipper tidsödande transporter. Slipper beställa stora lager som jag inte vet om jag blir av med.

– Nu kan jag producera mot order i stället. Bara det gör att kostnaderna blir lägre. Dessutom kan jag ha en bättre koll på kvaliteten och ställa om produktionen om så skulle behövas.

Att jobb skapas på hemorten är också ett stort plus.

– Ja, jag trodde först inte att det var möjligt.

Facket med 
och styr i Mora

Facket kan påverka utvecklingen, säger Staffan Gryting på Ostnor i Mora. Där har tillverkningen av vattenutkastare tagits hem från Kina.

– Facket måste vara med och driva på utvecklingen och vara med i förändringsarbetet. Annars är det kört med jobben.

Verkstadsklubben på Ostnor var i högs-ta grad med när företaget slog in på lean-konceptet.

– Det gällde att börja jobba smartare. Inte fortare.

Det handlar om flexibilitet, att vara nära kunderna, att utveckla jobben, om beläggning i verkstan. Ju högre beläggning – ju mer att göra – desto bättre.

I dag är Staffan Gryting verksamhetsutvecklare inom monteringen på Ostnor. För många år sedan, när han var verkstadsklubbens ordförande, gick han en kurs i lean production som IF Metall anordnade.

Kort därefter fick företaget en ny produktionsdirektör som ville satsa på lean. Syftet var att minska slöseriet och bli effektivare.

Länge hade det funnits en diskussion om att flytta ut delar av produktionen. Men den diskussionen försvann i stort sett när lean-satsningen började bära frukt. Ostnor – en sammanslagning av Mora Armatur och FM Mattsson – påbörjade en effektiviseringsresa.

– På den färden är det viktigt att facket sätter sig i framsätet och är med och styr.

Varför? Jo, säger Staffan Gryting: ”De resurser som frigörs när man går över till lean, de resurserna ska tillföras produktionen.” Jobben ska utvecklas, investeringar göras, organisationen förbättras.

Där har facket har en nyckelroll, anser han. Ingen kan verksamheten bättre än de anställda. Då är det också de som måste få vara med att förbättra verksamheten.

– Görs inte det kan vi heller inte behålla jobben. Än mindre se jobben flytta tillbaka.

Läs mer: 10 orsaker att ta hem produktionen


hg@da.se

Läs mer på samma tema:

Allt viktigare tillverka i Sverige

Att tillverka i Sverige blir allt viktigare för industrin, enligt en ny rapport. Genom att satsa på produktion i Sverige spar företagen tid och blir mer flexibla.

 

10 orsaker 
att ta hem 
produktionen

Krångel, kvalitetsproblem och ökade kostnader.Här är tio av de vanligaste skälen till att företag flyttar tillbaka.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Så skyddar du dig mot asbest

Det finns regler för hur asbestsanering ska gå till och vilka skydd som krävs. Dagens Arbete visar hur det ska se ut – och hur det ofta ser ut i stället.

”Vi har jättemycket att lära av Norge”

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) reagerar starkt på Dagens Arbetes granskning om asbestsanering på skolor och konstaterar att grannländerna ligger före Sverige när det gäller att komma tillrätta med arbetslivskriminalitet.

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Hon tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

6

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

3

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

6

”Det ska vara ett arbete som finns”

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

7

”Ibland har lagar ett bäst före-datum”

Liberalernas talesperson i socialförsäkringsfrågor Emma Carlsson Löfdahl undrar om lagstiftningen verkligen tolkas rätt.

1

Viktigt att inte tappa kontakten med jobbet

Om rätt insatser gjordes på arbetsplatserna skulle få behöva nå 180-dagarsgränsen i sjukskrivningen, säger Irene Jensen, professor i företagshälsa på Karolinska institutet.

1

Företaget som blev förebild i jobbet mot sjukskrivningar

Lindab i nordvästra Skåne har jobbat med uppföljningar av sjukfrånvaron sedan 2008. Sjuktalen har gått ner, det lokala facket är aktivt i all rehabilitering.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

6

Efter DA:s granskning: Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

1

”Stort behov av social kompetens”

DA MÖTERVåga fråga i stället för att låtsas att du kan. Kom i tid. Ta instruktioner från kvinnor. Carl Karam jobbar på Träcentrum Nässjö och Eksjö med att rusta blivande industri­arbetare med svensk social kompetens.

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska utbildas”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Dagens Arbete nomineras till Guldspaden

Dagens Arbete nomineras till Guldspaden för sin granskning av hur Samhall blev ett bemanningsföretag och hur de anställda lider av stress och jobbar i farliga miljöer.

2

DET NYA SAMHALL

Här tog Samhall isär granaterna

DA GRANSKAR.Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.

4

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4
Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Lyssna på DA:s granskning av Samhall

Statliga Samhall ska bygga upp människor genom meningsfull sysselsättning. Dagens Arbete har i flera dagar visat upp en annan bild, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

FACKET FÖR UNGA

Vilse i den fackliga labyrinten

SNÅRIGTPåhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag - ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.

1

LO: Klart att vi hjälper varandra

För fyra år sedan kallade LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson organiseringen av osäkert anställda för ”ett jätteproblem”. Men så värst mycket verkar inte ha förändrats.

TCO: Viktigt att vi är flexibla

TCO:s ordförande Eva Nordmark menar att de som är nya på arbetsmarknaden har ett särskilt stort behov av stöd. Därför måste facken kunna anpassa sig och samarbeta.

Rätt livränta

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Livet har blivit begränsat”

Sjuk av jobbetDagens Arbete berättar gärna om arbetsplatser som blivit säkrare eller mer hälsosamma, men granskar också riskerna som finns i industrin. Ibland märks de inte förrän det är för sent. Majken Lundqvist Eriksson lider ännu av det osynliga giftet.

Färre dör men många skadas

Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.

1

Visselblåsaren som gjorde skillnad

DA GRANSKARDe Samhallanställda sorterade återvunnet papper bland farliga maskiner och giftig dieselrök. Reportaget från 2009 är ett av många under åren där DA avslöjat missförhållanden som annars förblivit dolda. Men Lars-Erik Sköngård fick betala ett pris för att han berättade om den ohälsosamma arbetsmiljön.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Arbetsförmedlingens kontroller

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.