Industriarbetarnas tidning

DA rankar de svenska bruken

27 mars, 2015

Skrivet av

Något har hänt i massa- och pappersindustrin på senare tid.
– Det märks allt tydligare en uppdelning i bruk som investerar och de som inte rustar sig för framtiden, säger Pappers ekonom Christer Larsson.

Dagens Arbetes rankning:

A-bruk

Är de arbetsplatser som bedöms ha god överlevnad på längre sikt. Antingen är de prioriterade bruk inom sina respektive koncerner i förekommande fall, eller har en nischprodukt eller fått större investeringar som säkrar produktionen lång tid framöver.

B-bruk

Är stabila arbetsplatser där inga större hot föreligger i dags­läget.

C-bruk

Är arbetsplatser som möter större framtida utmaningar. Oftast handlar det om lite mindre bruk där större investeringar behövs.

 I alla kategorier har känsligheten för energipriser och råvaruförsörjningen vägts in, liksom den produkt som produceras.

I den mån betyget förändrats, återfinns den tidigare rankningen inom parentes.

För femte gången rangordnar Dagens Arbete arbetsplatserna på Pappers område utifrån en ”ABC-skala”.

  • A-bruken är de välinvesterade bruken som står väl rustade i konkurrensen.
  • B-bruken är stabila arbetsplatser som rullar på utan några dagsaktuella bekymmer.
  • C-bruken slutligen, är arbetsplatser där en eller flera faktorer kan utgöra direkta hot för en fortsatt överlevnad.

Årets rangordning bjuder inte på några sensationer. Christer Larsson menar att den ger en ganska talande bild över läget i branschen. Han noterar, som tidigare år, att stora delen av branschen är både konkurrenskraftig och välinvesterad.

Många bruk har med andra ord framtiden för sig och han nämner massa, kartong och liner som några exempel.

Därutöver finns det mindre arbetsplatser nischade mot specialprodukter som lever i allra högsta välmåga, trots att de kanske inte alla gånger får de investeringar fullt ut som behövs för långsiktighet.

Det finns också en del stora aktörer som befinner sig i fel segment. I princip har de flesta tryckpappersbruk ett trängt läge. De gångna åren har det minskade tidningsläsandet resulterat i en nedåtgående spiral i produktionen. Aktörerna har väntat ut varandra och hoppas att just de inte blir sittande med Svarte Petter.

På tryckpapperssidan kommer vedermödorna att fortsätta de kommande åren, även om nedgången för tillfället tycks ha planat ut något.
Som vanligt kastar Christer Larsson in en brasklapp för de företag som får en C-stämpel på sig.

– Överlevnadsförmågan är bättre än vad den kan ge sken av. Oftast handlar det om en hårt nischad produkt typ Svanskog (ölunderlägg) och Alstermo (resväskor) för att ta ett par exempel.

abc-faktaDagens Arbetes listning av bruken bygger på uppgifter inhämtade under december 2014.

Sedan förra listningen, 2013, har två C-listade bruk tvingats slå igen. Cascades släckte till slut ner sitt förlusttyngda bruk i Djupafors i Blekinge. Duni har tagit beslutet att flytta över produktionen från Dals Långed till Skåpafors.

Duni Dals Långed, som under 2014 slagit produktionsrekord, stänger maskinerna i oktober. Om inget oförutsett inträffar. Under de år Dagens Arbete undersökt brukens överlevnadsförmåga, är det med få undantag just bruken som C-listats, som fått kasta in handduken.

Alla bruk har genom åren rationaliserat hårt på personalsidan. Energipriset seglade i början av decenniet upp som branschens värsta fiende. Många bruk satsade därför på att spara energi och de som kunde skaffade sig inkomster genom att sälja överskottsenergin till konsument.

Totalt sett har branschen minskat sin förbrukning av el med drygt 2 TWh på senare år. En stor del av detta förklaras dock av nedläggningar av pappersmaskiner i Hylte, Kvarnsveden, Braviken och Hallstavik.

Bruk med egna sodapannor klarar sig därför bäst och här ligger av naturliga skäl massabruken i topp, där Södrakoncernens tre bruk i Mönsterås, Mörrum och Värö är några lysande exempel.

Bruken har även haft ökade priser på virke, kemikalier och returfibrer att brottas med. Under året som varit har dock priserna på insatsvarorna pressats och med fallande energipriser har branschen – trots en svag konjunktur – lämnat ett gott år bakom sig.
Men det finns hotbilder som ännu inte hunnit sätta sig. Långa transporter ligger en del arbetsplatser i fatet och kilometerskatten och de skärpta kraven på svavelutsläpp i Östersjön lägger ny börda på många företag, särskilt i de norra delarn­a av lande­t.

Samtidigt kan man på årets lista konstatera att investeringarna verkligen skjutit fart.
Billerud Korsnäs pumpar in stora pengar i Frövi och Rockhammar och Södra Skogsägarna investerar stort i Mörrum men framför allt Värö.

Ja det vimlar av goda exempel; Iggesund, Mariestad, Munksund, Obbola, Piteå, Ställdalen, Fitesa. Skåpafors. Listan kan göras lång.
Några större omkastningar på listan har det dock inte skett sedan sist. Lilla Alstermo med sina resväskor flyttades upp till ett B-bruk och gick sedan i konkurs, när ägarna inte kom överens. Nu har bruket fallit till C-gruppen igen.
Jämfört med den förra listan har Bäckhammmar, Skåpafors, Fitesa, Swedish Tissue, Rottneros, Munksjö Paper Jönköping och Svenska Pappersbruket stärkt sina positioner för framtiden.

Däremot känns läget darrigare för Mondi Örebro, tvillingbruken Nyboholm och Pauliström.

Ett varningens finger bör också höjas för Karlsborg, Hylte och Skutskär, tre stora koncernbruk som ständigt blir utan större och behövliga framtidsinvesteringar.

laget-pa-pappersbruken

A-bruk – goda framtidsutsikter

A.T.A Timber

Vaggeryd: Ett välinvesterat och modernt bruk. Har investerat i ett nytt ”tvättsteg” som gör att de kan producera en ljusare massa med färre kemirtkalier.

BillerudKorsnäs

Frövifors: Ett antal flaskhalsar ska byggas bort när produktionen ska utökas från 400 000 till 550 000 årston. Bland annat byggs kartongmaskinen om. Totalt satsar ägarna 900 miljoner kronor på Frövi respektive underleverantören Rockhammar. Investeringarna tryggar jobben för många år framöver.

Korsnäs: Stort, välinvesterat och en trygg arbetsplats i det stora hela.

Rockhammar: Har tagit över Utansjös gamla CTMP-linje från Rottneros plus att man får en ny flingtork. Ska utöka produktionen till 150 000 årston. Investeringarna här ingår i den jättesatsning på 900 miljoner som ägarna gör i Frövi och Rockhammar.

Skärblacka: Har fått investeringar i storleksordningen 800 miljoner kronor under perioden 2012–2013. Nu väntar nya satsningar på säckmaskinen och en uppgradering av PM9 på totalt 260 miljoner.

Holmen AB

Braviken: Inga marknadsanpassade stopp under 2014 och går över budget. Ombyggnad av PM53 på cirka 300 miljoner kronor öppnar för bättre kvaliteter och möjlighet att bredda sortimentet. Tufft marknadssegment (tryckpapper) dock.

Hallstavik: Har putsats med stålborste och genomgått en total renovering. Börjar bli en vinnande fabrik igen som lagt ett mycket bra ekonomiskt 2014 bakom sig. Bra övergång från tidningspapper till andra produkter.

Iggesund: Investeringar i ny sodapanna och turbin för 2,3 miljarder följs upp med en satsning på ökad torkkapacitet (530 miljoner) som ger ökad massaproduktion och i slutänden ökad kartongproduktion.

Metsä Board

Husum: Ny turbin och uppgraderade pannor. Sen small det till. De finska ägarna pumpar in 1,5 miljarder kronor på att stänga ner de två pappersmaskinerna och i stället investera i en ny kartongmaskin. Framöver kommer bruket att ha två kartongmaskiner och en bestrykare. Byter till en bättre produkt.

Metsä-Tissue

Mariestad: Har begåvats med en ny tissue-linje som stärker bruket och säkrar jobben för många år framöver.

SCA

Lilla Edet: Nyinvestering på maskinsidan väntar. Annars tuffar man på som vanligt. Stabilt bruk med stabila produkter.

Munksund: Med ny mesaugn (500 milj), uppgradering av pappersmaskinen (400 milj) och ombyggd sodapanna (400 milj) kan bruket se framtiden an.

Obbola: Efter ny sodapanna och indunstning satsas nu på en kontinuerlig kokare, en investering på cirka 500 miljoner kronor. Möter ökad konkurrens när Stora Enso-bruket Varkaus i Finland konverteras till linerbruk.

Ortviken: Har byggt om PM5 för bättre papperskvalitet (350 milj) och levererar energi till Sundsvalls kommun efter mångmiljoninvesteringar i pannor och anläggning för träpellets (380 milj). Lever tämligen ohotat, men i en pressad bransch (tidningspapper).

Östrand: Efter ny mesaugn (500 milj) och anslutning till fjärrvärmenätet, ryktas nu om en rejäl kapacitetsutbyggnad. Starkt bruk oavsett.

Smurfit Kappa

Piteå: Toppbruk med kraftlinerproduktion som nu fått 200 miljoner till en renserilinje. Med den tidigare investeringen i en ny fastbränslepanna (800 milj) och satsningen på svartlut står bruket väl rustat.

Stora Enso

Kvarnsveden: Ägarna satsar trots det besvärliga marknadsläget för tidningspapper. Nu senast en ombyggnad av PM10. Svängigt orderläge dock.

Skoghall: Miljardinvesteringen följs upp med en satsning på 270 miljoner i den egna massaproduktionen som i slutänden möjliggör en ytterligare ökning av kartongproduktionen.

Fors: Stark produkt (kartong) och en stabil marknad. Väntar fortfarande på investeringar i form av en ny CTMP-linje och panna. Ett svagt A.

Södra

Mönsterås: Ett välinvesterat massabruk där produktionen bara rullar på.

Mörrum: Har fått 700 miljoner kronor beviljade att investera i nytt renseri och ny brunmassatvätt. Därefter väntar investeringar i indunstningen. Satsningen på textilmassan en succé – även om prisbilden släpar.

Värö: Ett redan välinvesterat bruk får nu ytterligare investeringar i flermiljardklassen som också innebär en kapacitetsutbyggnad från 425 000 till 700 000 årston massa och nyanställningar.

B-bruk – inga direkta hotbilder

ABB

Figeholm: Produktionen rullar på och investeringar är på gång. Stora oljeförbrukare. Tämligen ohotat och stabilt.

AbsorBest

Kisa: 2014 var ett jättebra år med omsättningsrekord. Välmående och starkt företag som vuxit och fortsätter växa. Har nu 17 anställda och fem korttidare. Ett mycket starkt B-bruk.

Ahlstrom

Ställdalen: Gjorde bästa resultatet i brukets historia under fjolåret. Har investerat i en ny packlinje och huvudprodukten våtservetter är en hit. Nyanställer hela tiden.

Arctic Paper

Grycksbo: Inga investeringar att skriva hem om. Haft några svåra år och går möjligtvis mot lite bättre tider. Ett svagt B i nuläget.

Munkedal: Reinvestering på pappersmaskinerna för 20 miljoner kronor. I övrigt rullar allt på som det ska.

Billerud-Korsnäs

Gruvön: Har uppgraderat PM6:an för ökad produktion och bättre kvalitet. Stabilt läge i stort.

Karlsborg: Hoppas på investeringar framöver, men ingenting är bestämt. Trimmar fabriken då man hoppas kunna höja produktionen. Det geografiska läget med fördyrade transporter stör. Ett ”B” med vissa frågetecken.

Fiskeby Board

Fiskeby: Efter halvmiljardsatsningen i en ny fastbränslepanna, har bruket nu också fått till förbättringar på kartongmaskinen. Liksom investeringar i it-teknik och vattenrening. Produktionen ska utökas från 170 000 till 200 000 årston. Bruket står också inför ett ägarbyte.

Domsjö Fabriker

Domsjö: Prispressad produkt (viskos) men stabil produktion och avsättning. Välinvesterat bruk som rullar på.

Duni

Skåpafors: Investeringar på nya pressar i 100-miljonersklassen plus att man tar över produktionen från Dals-Ed. Stillad framtidsoro.

Finess Hygiene

Kisa: Försöker hitta nya produkter, utöver nonvowen-servetter till vården, och har investerat i en ”tvättlappsmaskin”. Lider av långa upphandlingstider gentemot landstingen. Gick nätt och jämnt ihop 2014.

Fitesa AB

(f d Fiberweb) Överfulla orderböcker och en rad plötsliga investeringar i ökad magasinyta, ny rullmaskin och ny, tredje produktionslinje, som tas i bruk under 2015. Nyanställer dessutom cirka 30 personer.

Holmen AB

Strömsbruk: Jobbar i symbios med och plastbelägger kartong åt Iggesund. Upplever sig själva som ett ”prioriterat” bruk, men har svårt att få investeringar.

Metsä-Tissue

Nyboholm: Har fått stänga ner en rullmaskin till förmån för Mariestad som startat en ny linje. Den interna konkurrensen har därmed ökat för både Nyboholm och Pauliström. Starkt varumärke i ”Lambi”. Inga investeringar i maskinparken dock.

Pauliström: Största problemet är den interna konkurrensen med välinvesterade Mariestad. Styrkan ligger i produkten (se ovan).

Mondi Group

Väja: Säck och kraftpapper är paradprodukterna som lett till ett bra 2014. Då fick man också en ny mesaugn. Man har också fått loss pengar till att förbättra driftsäkerheten på sin PM6:a. Ett B-bruk med mersmak.

Örebro: Oförändrat läge. Plastbeläggning av papper fortsätter liksom jakten på kunder. Godkänd miljöcertifiering har stärkt företaget. Svajig produktion dock.

Munksjö Paper

Aspa: Investeringar i en ny flishugg och underhållsinvesteringar i övrigt. Brukets massa hittar sina kunder.

Billingsfors: Har ökat massaproduktionen upp till 70 000 årston. Nyanställer. Allt rullar på som det ska.

Nordic Paper

Bäckhammar: Kör så det ryker. All time high under 2014. Stabilt och välinvesterat.

Säffle: Smärre re-investeringar. Fortfarande ohotade på nischprodukten bakplåtspapper.

Åmotfors: Ny panna för några år sedan, men fortfarande gamla maskiner. Rullar på med bra lönsamhet.

Oppboga bruk

Oppboga: Stabil arbetsplats med nischad produkt (laminerad kartong). Har övertagit Nordemballage i Ystad och ägarna räknar med att det ska generera mer kartongförsäljning.

Rottneros

Vallvik: Ägarna putsar stjärnan i koncernen med smärre investeringar för att få bort flaskhalsar i produktionen. Priskänslig men stabil produktion.

Rottneros: Har det vänt för bruket? 2014 blev ett bra år ekonomiskt och den nya tissue-kvaliteten lovar gott. Har gått från att vara uträknade till en bra comeback.

SCA Mölnlycke: Ingår i SCA Hygiene Products. Har precis förnyat hyresavtalet i tio år och ägarna vill både öka antalet skift och öka produktionen.

Smurfit Kappa: Ny kund i Unicef och med den kunden en investering i en Timsfors inmatningsrobot på drygt ett par miljoner. Dessutom har en begagnad fyrfärgstryckpress inhandlats. Rullar på bra.

Stora-Enso

Hyltebruk: Lever i svallvågorna efter några tuffa år med neddragning både i produktion och antal anställda. Bruket kör vidare med sina två pappersmaskiner medan investeringarna lyser med sin frånvaro. Ett svagt B-bruk i en bransch med stora strukturella problem.

Nymölla: Inga större investeringar i sikte. Bruket kommer under 2015–2016 att ta över produktion ifrån finska Varkaus. Hänger med hyfsat trots att man jobbar i en svår sektor som finpappersbruk.

Skutskär: Större investeringar uteblir och brukets B-placering blir något svagare för varje år som går. Svarta siffror och stabil produktion dock.

Swedish Tissue

Kisa: Ska bygga ny konvertering under våren. Har nyanställt 18 personer. Har utökat sortimentet med mjukpapper, blöj-tissue och servetter med toa- och hushållspapper. Mycket kunder och ett stabilt läge.

C-bruk – hotade bruk

Alstermo bruk

Alstermo: Har rest sig efter konkursen och kommit igen starkt. Har ökat personalen från tre till fyra personer. Nya satsningar på den internationella marknaden väntar för paradprodukten resväskor i papp.

Dals Långed Coating

Långed: Har gått ner från fem- till treskift för bättre beläggning och budget. Plastbelägger åt Billingsfors och exporterar resten till främst Tyskland.

Duni

Dals Långed: Trots rekordår 2014 sjunger bruket på sista versen. Produktionen ska flyttas över till kollegorna i Skåpafors och den 31 oktober stoppas produktionen för alltid – som det nu ser ut.

Lessebo bruk

Lessebo: Har stoppat satsningen på viskos och gör numera bara finpapper. Kör två av tre pappersmaskiner med gott resultat. Gjorde under fjolåret bästa vinsten på tio år.

Munksjö Paper

Jönköping: Isolerpapper för sjökablar är fortfarande en ytterst gångbar produkt. Har investerat i en ny elpanna (20 miljoner) och en ny kräppmaskin tas i bruk i år (15 miljoner). Därtill fyra-fem nyanställningar.

Svenska Panier

Svanskog: Marknaden för ölunderlägg stabil. Det låga elpriset bidrar till ett bra resultat under 2014. Inga investeringar på gång.

Svenska Pappersbruket

Klippan: Kreditvärdigheten på topp. Investeringar i nytt pressparti som ger bättre kvalitet och mer tonnage. Stor orderingång och ett vinstrikt 2014.

Ut från listan:

Det C-listade Blekingebruket Cascades i Djupafors fick släcka ner under året. De kanadensiska ägarna tröttnade till sist på de ständigt röda siffrorna. Ett annat bruk som fortfarande finns med på listan ovan är Duni Dals Långed. De läggs dock ner i oktober då produktionen flyttas över till näraliggande Skåpafors.

Vad tycker du? Diskutera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Framtidstro på bruken

Framtidstro på bruken

”En bättre utveckling än vad jag trodde för ett par år sedan”, säger Pappers förbunds­ekonom Christer Larsson om läget inom den svenska massa- och pappersindustrin.

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

Den svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

Så är dagsformen på pappersbruken

Så är dagsformen på pappersbruken

2015 – ljusning på Pappers horisont

2015 – ljusning på Pappers horisont

2014 gick pappers-och massaindustrins väg. Kronfall, låga el- och råvarukostnader och ett år fyllt av investeringar.

Ny panna ska rädda Frövi

Ny panna ska rädda Frövi

Ibland tycker processoperatören Pär Frankesson att det är extra skoj att kolla ­aktiekurserna.

24 sägs upp på Hylte bruk

24 sägs upp på Hylte bruk

”Man lider med dem som får gå hem”, säger Pappers avdelningsordförande Esa Huttu.

Vem äger ditt bruk?

Vem äger ditt bruk?

Över hälften av företagen på
Pappers område är numera utlandsägda, visar DA:s undersökning.

Här sköljs oron bort

Här sköljs oron bort

Rädslan för att bli uppsagd. Coronapandemin. Den grå vardagen. Alla tankar på sådant löses upp och försvinner så fort Roger Broman kliver ner i det iskalla vattnet.

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.