Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Leif Dahl, klubbordförande, Monica Hulander, löner och Annika Lund personalansvarig arbetar på Svedbergs som tillverkar badrumsskåp, handfat och allt som hör badrummet till. Nu ser de fram emot ett lokalt lönesystem på företaget. Foto: Lars Andersson
Ombudsman Tony Berggren på GS vill att fler företag skapar egna lönesystem. ”Vi kommer aldrig acceptera att chefen bestämmer lönen. Det ska parterna göra. Grunden ska vara hög, men lämna utrymme för utveckling i arbetet.” Foto: Lars Andersson

Vägen till rättvisa löner

Så skapas ett nytt lönesystem

På badrumstillverkaren Svedbergs i Dalstorp söder om Ulricehamn i Västergötland söker man sig fram till ett eget lönesystem för 100 kollektivanställda. Hittills har det tagit dem sju månader.
– Vi har ett lönesystem sedan 2000, men det har blivit inaktuellt, berättar Annika Lund, personalansvarig. Vår grund är ärlighet, respekt och engagemang.
GS klubbordförande Leif Dahl har gått igenom processen en gång förut, då på Metalls område.
– Det tog åtta månader den gången, säger han.

Ny grupp

Vi bildade en lönesamordningsgrupp med två från företaget och två från facket.

Sök inspiration

Studiebesök till andra företag, främst inom IF Metall.

Tydiga mål

Medarbetarsamtal med alla anställda är grunden för den personliga delen av lönen. Där sätts målen, når man inte dem blir det inga pengar ur potten.

Så här kan det bli

Tänk en pyramid. I botten grundlön, ovanpå kompetens, vad man har för befattning, högst upp varje anställds personliga kunskaper.

Vem ska bestämma din lön? Lösningen kanske heter Lönesystem. Men räkna med att det kan ta tid.

När GS-facket och dess motpart på arbetsgivarsidan, Trä- och möbelföretagen, träffas i Jönköping står lönen på dagordningen; vägen till ett nytt lönesystem.

Det finns några företag som har genomfört det, några är på gång, men de flesta inom GS område kör på i gamla spår, med centralt beslutad löneökning och en företagspott att fördela så rättvist som möjligt.

Frågorna ställs: Vad är en rättvis lön? Vad är du själv värd?
Införandet av ett lönesystem ska helst svara på de frågorna. Lätt är det inte, det visar Nicklas Nolberger på C&D Snickerier i Falköping. Han är produktionschef på företaget, för 31 välutbildade anställda som utför avancerade snickerier. Nolberger har ett förflutet som snickare i företaget med fackliga uppdrag, innan han blev chef.

– Varför ville vi skapa ett lönesystem? frågar han. Det var svårt att motivera lönerna, svarar han själv. Många upplevde att de var orättvisa.

”När jag träffade dem på C&D ser jag att det tycks fungera. Vi har aldrig någon tvist där, vi får inga samtal från missnöjda anställda.”

En arbetsgrupp med folk från företaget och facket såg över vad de ansåg vara viktigt vid lönesättningen. ”Rättvis lön” blev ett ledord. ”Tydlighet” ett annat. Lång och trogen tjänst skulle premieras och så ville man ha personal som engagerar sig och vill utveckla sig och företaget.

– Vi slängde in potten i grundlönen och sköt till extra pengar för att få systemet att fungera.

Lönesystemet på C&D Snickeri består av fyra huvudkriterier för att bedöma medarbetarna. Grundkunskap inom yrket, förstås, mån om kvalitet och utveckling av företaget, flexibilitet och så det som kliar hos de fackliga representanterna, ”personlighet och sinnelag”. Inom varje kategori finns detaljerade beskrivningar hur man kan få högre lön genom att arbeta och uppträda på ”rätt” sätt. Alla ska veta vad som gäller.

– Jag reagerade när jag såg det här först, säger Tony Berggren, ombudsman på GS. Men när jag träffade dem på C&D ser jag att det tycks fungera. Vi har aldrig någon tvist där, vi får inga samtal från missnöjda anställda.

Nicklas Nolberger

Nicklas Nolberger

– Men jag gillar inte att de ska bedöma personliga egenskaper. Vi kommer aldrig acceptera att chefen bestämmer lönen.
– Det är en gemensam värdering, svarar produktionschefen Nicklas Nolberger. Grunden är medarbetarsamtal med alla anställda. Alla bedömningar görs sedan av chefen och två fackliga förhandlingsombud.

GS vill ha lokala lönesystem. Men de ska inte stressas fram och de måste ständigt ses över, annars dör de.
– Lika viktigt som att skapa ett bra lönesystem kan vara att besluta hur man ska avsluta det, säger GS Tony Berggren. En dag kanske det sitter en ny chef på företaget. Och en ny klubb­ordförande. Med helt andra idéer.

Systemet på Svedbergs ska uppmuntra till:

1. Kompetensutveckling.
2. Mångkunnighet och flexibilitet.
3. Produktivitet och kvalitets-höjande åtgärder.
4. Gruppgemenskap och god kamratanda.
5. Grupparbetet och arbetsrotation.
6. Organisationsutveckling.

Läs mer: DA-experter | Lön

Anders Elghorn

2Kommentarer

Arne Johansson:

Hej!
Kan nån förklara för mig vad arbetsgivarna menar när dom vill ha ordet flexibilitet med i en lönetrappa?

Janna Ayres:

Hej Arne
Det bästa är att ta den frågan direkt med ditt fackförbund, så du kan få med alla detaljer. Återkom gärna till oss och berätta om hur det gått! /Janna Ayres, webbredaktör.

Kommentera här

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Ställ din fråga till våra experter här

Juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi, psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi och Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar.

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

När kan jag gå i pension?

FRÅGA OM JOBBET | NYA REGLER Det talas om en ny pensionsålder men jag kan inte räkna ut om jag påverkas. Det verkar som om det är flera åldrar som diskuteras. Jag är född 1962 och vill veta vad som gäller.

1

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

6

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.