Industriarbetarnas tidning

Vägen till rättvisa löner

5 juni, 2015

Skrivet av Anders Elghorn

Så skapas ett nytt lönesystem

På badrumstillverkaren Svedbergs i Dalstorp söder om Ulricehamn i Västergötland söker man sig fram till ett eget lönesystem för 100 kollektivanställda. Hittills har det tagit dem sju månader.
– Vi har ett lönesystem sedan 2000, men det har blivit inaktuellt, berättar Annika Lund, personalansvarig. Vår grund är ärlighet, respekt och engagemang.
GS klubbordförande Leif Dahl har gått igenom processen en gång förut, då på Metalls område.
– Det tog åtta månader den gången, säger han.

Ny grupp

Vi bildade en lönesamordningsgrupp med två från företaget och två från facket.

Sök inspiration

Studiebesök till andra företag, främst inom IF Metall.

Tydiga mål

Medarbetarsamtal med alla anställda är grunden för den personliga delen av lönen. Där sätts målen, når man inte dem blir det inga pengar ur potten.

Så här kan det bli

Tänk en pyramid. I botten grundlön, ovanpå kompetens, vad man har för befattning, högst upp varje anställds personliga kunskaper.

Vem ska bestämma din lön? Lösningen kanske heter Lönesystem. Men räkna med att det kan ta tid.

När GS-facket och dess motpart på arbetsgivarsidan, Trä- och möbelföretagen, träffas i Jönköping står lönen på dagordningen; vägen till ett nytt lönesystem.

Det finns några företag som har genomfört det, några är på gång, men de flesta inom GS område kör på i gamla spår, med centralt beslutad löneökning och en företagspott att fördela så rättvist som möjligt.

Frågorna ställs: Vad är en rättvis lön? Vad är du själv värd?
Införandet av ett lönesystem ska helst svara på de frågorna. Lätt är det inte, det visar Nicklas Nolberger på C&D Snickerier i Falköping. Han är produktionschef på företaget, för 31 välutbildade anställda som utför avancerade snickerier. Nolberger har ett förflutet som snickare i företaget med fackliga uppdrag, innan han blev chef.

– Varför ville vi skapa ett lönesystem? frågar han. Det var svårt att motivera lönerna, svarar han själv. Många upplevde att de var orättvisa.

”När jag träffade dem på C&D ser jag att det tycks fungera. Vi har aldrig någon tvist där, vi får inga samtal från missnöjda anställda.”

En arbetsgrupp med folk från företaget och facket såg över vad de ansåg vara viktigt vid lönesättningen. ”Rättvis lön” blev ett ledord. ”Tydlighet” ett annat. Lång och trogen tjänst skulle premieras och så ville man ha personal som engagerar sig och vill utveckla sig och företaget.

– Vi slängde in potten i grundlönen och sköt till extra pengar för att få systemet att fungera.

Lönesystemet på C&D Snickeri består av fyra huvudkriterier för att bedöma medarbetarna. Grundkunskap inom yrket, förstås, mån om kvalitet och utveckling av företaget, flexibilitet och så det som kliar hos de fackliga representanterna, ”personlighet och sinnelag”. Inom varje kategori finns detaljerade beskrivningar hur man kan få högre lön genom att arbeta och uppträda på ”rätt” sätt. Alla ska veta vad som gäller.

– Jag reagerade när jag såg det här först, säger Tony Berggren, ombudsman på GS. Men när jag träffade dem på C&D ser jag att det tycks fungera. Vi har aldrig någon tvist där, vi får inga samtal från missnöjda anställda.

Nicklas Nolberger
Nicklas Nolberger

– Men jag gillar inte att de ska bedöma personliga egenskaper. Vi kommer aldrig acceptera att chefen bestämmer lönen.
– Det är en gemensam värdering, svarar produktionschefen Nicklas Nolberger. Grunden är medarbetarsamtal med alla anställda. Alla bedömningar görs sedan av chefen och två fackliga förhandlingsombud.

GS vill ha lokala lönesystem. Men de ska inte stressas fram och de måste ständigt ses över, annars dör de.
– Lika viktigt som att skapa ett bra lönesystem kan vara att besluta hur man ska avsluta det, säger GS Tony Berggren. En dag kanske det sitter en ny chef på företaget. Och en ny klubb­ordförande. Med helt andra idéer.

Systemet på Svedbergs ska uppmuntra till:

1. Kompetensutveckling.
2. Mångkunnighet och flexibilitet.
3. Produktivitet och kvalitets-höjande åtgärder.
4. Gruppgemenskap och god kamratanda.
5. Grupparbetet och arbetsrotation.
6. Organisationsutveckling.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Höga löner hos de yngsta

Höga löner hos de yngsta

Nästan 37 000 kronor i månaden. Så mycket tjänar Pappers medlemmar under 30 år i snitt.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

De anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Så får du rätt pengar

Så får du rätt pengar

Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt,
synade nedläggningshotet och lyckades.

”Nu är det mer rättvist”

”Nu är det mer rättvist”

Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Bilarbetarna rasar mot chefernas lönelyft

Bilarbetarna rasar mot chefernas lönelyft

Chefstjänstemännen på Renault höjde sina löner med närmare 16 procent i fjol. Arbetarna fick nöja sig med 1,4 procent, vilket facket hävdar var en reallönesänkning. Nu kämpar man för ett rejält lyft under 2019.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.