Industriarbetarnas tidning

”Den här gången finns ett politiskt tryck”

27 november, 2015

Skrivet av

Teknisk utveckling i framkant, kärnkraft eller hållbart skogsbruk. De svenska industrifacken lyfter upp olika bidrag för att rädda klimatet. Men ska världen lyckas krävs något mer – social rättvisa.

Fakta Parismötet

Representanter från närmare 200 länder samlas i Paris för att komma överens om ett nytt globalt klimatavtal. Toppmötet pågår från 30 november till 11 december. Det nya avtalet ska ersätta Kyotoprotokollet när det löper ut år 2020.

Kyotoprotokollet förhandlades fram 1997 och trädde i kraft 2008. Det var det första bindande globala klimatavtalet, där flera länder tog på sig att minska sina utsläpp.

FN:s klimatkonvention antogs vid det allra första klimattoppmötet i Rio de Janeiro i Brasilien 1992. Klimatkonventionen innebär att alla länder erkänner att växthusgaser ligger bakom klimatproblemen och att man tillsammans måste göra något åt det.

Vid klimatmötet i Köpenhamn 2009 bildades den Gröna Klimatfonden. Sverige bidrar med 4 miljarder kronor under 2015-2018 och ger därmed mest per capita av alla länder. Fondens syfte är att ge bidrag och förmånliga lån till investeringar i åtgärder för att minska utsläpp, men också för anpassningar till ett redan förändrat klimat.

Sverige släppte ut 54,4 miljoner ton växthusgaser 2014. Sedan 1990 är det en minskning med 24 procent. Men räknas de ökade utsläppen som vår konsumtion bidrar till utomlands är vårt totala utsläpp oförändrat de senaste 20 åren.

Förväntningarna är höga när världens ledare samlas i Paris. Misslyckandet i Köpenhamn ska inte upprepas, ett nytt globalt klimatavtal ska tecknas. Förutom politiska ledare, förhandlare och experter kommer många andra människor att vara på plats i Paris. Det talas om runt 50 000 personer, däribland många som vill påverka genom olika organisationer.

GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö kommer att vara på plats några dagar under mötets första vecka. Som ordförande för det globala bygg- och träarbetarfacket deltar han i aktiviteter som samordnas med andra globala fackliga organisationer.

Vilka förväntningar har du på mötet?

– Jag utgår ifrån att det kommer att bli ett avtal som tar ett tydligt avstamp mot att begränsa temperaturhöjningarna till två grader. Förutsättningarna är bättre än i Köpenhamn. Den här gången finns ett politiskt tryck och den skepsis som funnits kring människans påverkan av klimatet är borta.

Vilken roll spelar fackförbunden i klimatfrågan?

– Den fackliga ingången är en rättvis omställning. När vi måste anpassa oss och ställa om till en mer grön produktion kommer vissa jobb att försvinna medan andra tillkommer. Det handlar om stora skiften och det går lättare om de människor som berörs känner att det finns en trygghet i förändringen. Det måste finna system så att de får den tryggheten och möjligheten att ställa om.

Vad gör GS för klimatfrågan?

– I Sverige har vi en fantastisk skogsråvara. Vi jobbar för att den ska användas till exempel för att bygga fler bostäder av trä. Det sänker klimatutsläppen samtidigt som det skapar jobb. Vårt globala fack BTI har hela byggsektorn och där finns stora möjligheter för energieffektivisering och minskad energianvändning.

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kommer inte själv att vara på plats i Paris, men menar att svensk industri har mycket kunskap att bidra med.

– Svensk teknik kan vara en del av lösningen. Vi ligger i framkant och det är en kraftfull hjälp för att ställa om till grönare ekonomi. Vi har företag i världsklass i fordonsindustri, kraftindustri och en stålindustri som är den renaste i världen. Vi kan visa att det går att producera på ett sätt som är bättre för klimatet. Vi är oerhört duktiga på vattenkraft och har en väl utvecklad teknik för biomassa. Sverige var tidigare ett föregångsland när det gällde att utveckla säker kärnkraft. I stället för ett forskningsförbud på atomenergi skulle vi kunna bistå andra länder.

Kommer terrorattacken att påverka klimatmötet?

– Allt sker i ett sammanhang. Terrorattacken visar hur sårbara våra samhällen är. Det är jätteviktigt att vi ser att en av grunderna för extremism är fattigdom och en känsla av exkludering. Den sociala dimensionen är oerhört viktigt, även i klimatfrågan. Klimatomställning är inte lätt, framför allt inte i länder där man har problem med utbredd fattigdom. Därför måste man koppla samman social rättvisa med viljan att göra något för klimatet.

Pappers förste vice ordförande Mikael Lilja tycker att besluten, som bland annat Sverige och Tyskland tagit, om att avveckla kärnkraften är ett steg bakåt i klimatfrågan. Det är dessutom ett hot mot svensk basindustri, menar han.

– Om koldioxid är det största hotet, är det underligt att ersätta kärnkraften med fossil energi som nu sker i Tyskland. De gröna energislagen kommer inte att kunna ersätta kärnkraften och priset på den energin kommer att bli högt. Svensk basindustri riskerar att gå under. Efter 2020 har vi ingen aning om vilket pris vi får på elen.

Vilka förväntningar har du på mötet?

– Jag hoppas att det fattas beslut på vetenskapliga grunder, inte på politiska ståndpunkter eller känslor. Man kan säga att kärnkraft är farligt, ja. Men vad ska vi ha i stället? Vi behöver teknisk utveckling – då menar jag inte à la Volkswagen – men man måste också ha verkligheten för ögonen när man tar olika beslut. Att straffbeskatta lastbilstransporter, när vi inte har järnväg i stora delar av landet, slår ut svensk skogsindustri.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Så kan las ändras – detta säger parterna

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

Så fungerar de nya reglerna

Så fungerar de nya reglerna

Under coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Färre industri­arbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

Vad kan ni göra bättre?

Vad kan ni göra bättre?

20-årsfirande DA låter företrädare för våra tre ägare reflektera bakåt och önska framåt.

”Klimatfrågan är en ödesfråga för mänskligheten”

”Klimatfrågan är en ödesfråga för mänskligheten”

Ordförande Per-Olof Sjöös inledningstal vid kongressen handlade om klimatet, facklig sammanhållning och tolerans:

– Vår uppgift är att motverka rädslan, inte göda den.

Vad är egentligen en OpO?

Vad är egentligen en OpO?

Strejk, medling, avtal. Så får du grepp om avtalsrörelsen – på två minuter.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.