Teslakonflikten långt från längst – här är sex stycken rekordstrejker
Vägbyggnadsstrejken i Ingelstad toppar listan Följ med DA ner i arkiven
Publicerad 2026-10-03, 04:00 Uppdaterad 2026-10-02, 13:39
Vägarbetarna i Ingelstad höll ut i nästan sju år, kyrkvaktmästaren Gustaf Nilsson strejkade hela vägen in i döden, och elva kommunalarbetare i Borgholm kämpade för kollektivavtal i fyra och ett halvt år.
Minnena från några av Sveriges längsta strejker har långsamt tynat bort.
Samtidigt blir det allt viktigare att minnas arbetarrörelsens historia.
Det menar Kjersti Bosdotter, ordförande för Arbetarnas kulturhistoriska sällskap.
I sökandet efter Sveriges längsta strejk har Dagens Arbete hittat flera exempel på konflikter som pågått i flera år. Vissa strejker, som den nästan sju år långa vägarbetarstrejken i Ingelstad utanför Växjö, blev flitigt omskrivna i dåtidens tidningar.
Andra arbetskonflikter omnämns nästan bara i fackens egna handlingar, som Kommunals strejk i Borgholm 1930. Den som vill veta mer om de elva strejkande kommunalarbetarna på Öland måste därför ta sig till Arbetarrörelsens arkiv i Flemingsberg utanför Stockholm.
Men de flesta långa strejker har ändå en sak gemensamt: Att de med tiden har glömts bort. De senaste åren är det bara den drygt fem år långa Skyllbergsstrejken som har uppmärksammats i svenska tidningar.
Kjersti Bosdotter, ordförande för Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, är inte förvånad över att många av strejkerna har fallit i glömska.
– Det är som att vi har tappat en del av vår historia i Sverige. Vi är väl de enda i det industrialiserade Europa som inte har ett ansvarsmuseum som berättar om tiden från industrialismens genombrott ur arbetarnas och arbetarrörelsens synpunkt. För mig är det fullständigt obegripligt, säger hon.
Redan för ett sekel sedan var delar arbetarrörelsen orolig för att dess historia var på väg att glömmas bort. Därför samlades ett tiotal personer nära fackföreningsrörelsen för att bilda Arbetarnas kulturhistoriska sällskap. Föreningen, som firar 100-årsjubileum i år, hade som uttalat syfte att sprida kunskap om arbetarnas historia och se till att den inte gick förlorad.
Enligt Kjersti Bosdotter är uppdraget lika viktigt idag som för hundra år sedan.
– Annars riskerar vi att tro, som många ungdomar gör, att semesterrätten är inskriven i grundlagen. Att det inte har varit någon kamp om någonting – när det i själva verket har varit kamp och strid om varenda utveckling som har gynnat dem som har haft det sämst, säger hon och lägger till:
– Därför är det här viktigt. Inte för att historien upprepar sig exakt, för det gör den ju inte. Men man kan ändå lära sig mycket av den. Annars riskerar vi att göra om samma misstag igen.
Samtidigt har ju de här konflikterna uppenbarligen glömts bort. Är det någon som bryr sig?
– Jo, det är det. Framförallt märker man det hos de unga. De vill gärna veta mer. Sen är det ju så att man inte får de här kunskaperna i skolan längre, samtidigt som vi har haft en period med rätt få strejker. Då försvinner lätt kunskaperna. Och då är det lätt att tro att unga människor inte är intresserade. Men det upplever inte jag.
Åklagaren bekräftar ”Finns en anmälan”