Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Framtidens industri

Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Framtiden inom räckhåll.Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar och runda kartonge­r. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter.
– Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch, säger vd Karl-Henrik Sundström.

Bakom orden

Nanocellulosa får man geno­m att finfördela cellulosan genom mekanisk bearbetning under högt tryck till mikrofibriller, och kan användas för att skapa mycket hårt papper eller som ytbehandling av kartong. Tekniken provades redan för 30 år sedan, men föll på den höga energiåtgången vid finfördelningen. Nu görs den mycket effektivare.

C5 och C6: De huvudsakliga sockerarterna i cellulosa, pentoser (fem kolatomer) och hexoser (sex kolatomer).

Vd Karl-Henrik Sundström sitter i Stockholm, men drömmer ibland om Lund. Där, i det nyinvigda Max IV-labbet, finns ett slags gigantiskt röntgenmikroskop som kan se in i olika material ända ner till minsta molekyl. Världens skarpaste ljus, säger PR-makarna.

– Än i dag vet du inte exakt vad som händer i ett massakok, jag tror att vi med jätte­mikroskopet kan lära oss väldigt mycket och snabbare utveckla nya material.
Vi vill, tillsammans med resten av industrin och universiteten, ha en skogs­gemensam stråle på Max IV. Vi lobbar stenhårt hos regeringen för att få hjälp med finansiering.

Max IV passar in i Stora Enso-basens vilja att grotta ner sig i cellulosans inre, där vill han hitta nya rikedomar. Det är nog gott och väl med tidningspapper, kartong och sågade trävaror, men träet är också ren kemi som kan ge nya lönsammare produkter. De ”sidoströmmar” som uppstår på ett massabruk kan raffineras i stället för att eldas upp.

Karl Henrik Sundström pratar om en ”grön oljekälla”, ett begrepp som den luttrade reportern hört ett otal gånger genom decennierna. Men Stora Ensos vd menar allvar:

– I princip kan allt som kommer från fossila råvaror göras av skogsråvara i stället. För oss handlar det om att på kort och medel­lång sikt byta ut fossilbaserade material i olika produkter mot sådana som görs av skogsråvara.

Till exempel?

– I finska Sunila i Finland har vi byggt en anläggning där vi utvinner lignin från sulfatmassa, så kallad lignoboost. Där får vi bland annat ut en harts som vi kan ersätta fenolet med i lim. Vi tror att vi kan ha kundleveranser under andra halvåret. En av de första går till oss själva, vi tillverkar ju fruktansvärt mycket limbjälkar.

– Det här kan bli en bra affär ganska snabbt, men det intressanta blir ju när det blir standard med harts i lim.

”Vi  måste utnyttja den nordiska fördelen att kunna göra snabba teknikskiften.”

Hur lyder er biotekniska strategi?

– Det handlar om att på tio år ersätta specialkemikalier och barriärer, som ofta görs av polyeten, ett exempel är till vätskekartonger. Men vi kommer också att med så kallad nanocellulosa skapa ny wellpapp – och forma den lite som kunderna vill. Vi har ju ett problem med att kartonger är fyrkantiga …

Vad kommer ni inte att göra?

– Vi är inte så intresserade av att göra bensin och diesel.

Varför?

– Jag vågar inte det, för detta är skattedrivna marknader, som kan förändras snabbt. Vi bygger anläggningar som ska hålla i 50–70 år, då måste vi stå på fast grund. Det bruk vi bygger nu i Kina kostar 800 miljoner – euro! Det är fruktansvärt mycket pengar.

Men vad händer på typ 20 år?

– Vi vill försöka hitta de tillväxtområden som inte finns i dag, det kokar egentligen ner till att göra saker från sockerarterna C5 och C6 i cellulosan, som är grunden för det mesta i kemiindustrin. Därför har vi dragit i gång i Sickla.

Forskningscentret söder om Stockholm startade i höstas, och ska vid årets slut ha 100 anställda, driften kostar ungefär lika många miljoner per år. Här ska råda ett längre perspektiv, men man är redan i gång med här och nu:

– Det första de har tittat på där är limmet, det andra är xylitol, som används i bland annat tuggummi – jo, du får kalla det björksocker. Vi har ju köpt det amerikanska bolaget Virdia, och där bygger vi en demoanläggning, som kan utvinna 15–20 procent xylitol ur biomassan. Detta vill de stora kemiföretagen åt, för att sälja vidare till livsmedelsindustrin.

Stora Enso

Har fem divisioner: Consumer Board, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products och Paper. Kunderna finns i förpackningsindustrin, bygg- och snickeriföretag, förlag, tryckerier och pappershandlare.
Omsättning (2015): 10 miljarder euro.
Nettovinst (2015): 783 miljoner euro.
Antalet anställda: 26 000 i 35 länder.
Varav i Sverige: 5 000.

Och så jobbar ni med det hajpade modeföretaget Filippa K?

– Ja, för att få till en renare viskosproduktion. Det här är bara ett prov, men vi tror att det blir bra – Filippa K skulle hemskt gärna vilja kunna sälja närproducerade och ännu mer miljövänliga kläder om några år.

För ett år sedan lanserade Stora Enso en ”smart” kartong, avsedd för dyra prylar – allt från datorer till reservdelar för industrin. Med hjälp av ett chip från halvledartillverkaren NXP, där Sundström kom från, och en antenn kan man spåra paketet och ha koll på att det inte öppnats. Kartongen är gjord av MFC, en specialcellulosa som ökar hållfastheten men inte vikten. Själva elektroniken kostar en tia per låda ungefär.

– Vi är ju jättestora på kartong, och när internethandeln ökar växer också behovet av att ha koll på att försändelserna är ”äkta”, ett av de stora områdena är att hålla koll på piratkopior, säger Karl-Henrik Sundström.

Men ni har ju inte sålt någon låda än?
– Nej, men vi har några affärer på gång och ett tiotal demos, bland annat i Sverige. Det är ingen stor besvikelse, vi skrev ju kontrakt för bara ett år sedan. Vi tror på det här.

Stora Enso har fördubblat sin omsättning på tio år, trots att pappersproduktionen nästan halverats. Så det går ju hyfsat utan nysatsningar och special­kemikalier?

– Papper kommer aldrig att försvinna tror jag, men samtidigt kommer det att fortsätta att ramla ett par år till. Vi har en mycket stor kompetens inom pappersdivisionen och nu gäller det att använda den till att göra nya saker och växa inom nya områden.

– Ta Hylte till exempel, de har börjat titta på kompositmaterial, där man blandar massa med antingen biopolymer eller plastpolymer och gör nya saker. Kan bli väldigt intressant.

Det duger inte att sitta still i båten?

– Nej, av flera skäl. Det här företaget har sedan år 1288 förändring i sitt DNA, och den som inte gör något blir en ”sitting duck” för konkurrenterna. Vi måste utnyttja den nordiska fördelen att kunna göra snabba teknikskiften – vi vinner på att vara smartast, aldrig på att vara billigast. Det är fullständigt klart att vi jobbar i en framtidsbransch – det märker vi inte minst på hur lätt det är att rekrytera.

Men nu måste ni konkurrera med kemiföretag också?

– Ja, det är tuffare på sitt sätt, men också en möjlighet att förbättra våra traditionella produkter och lägga på ett lager till av något, som gör oss unika – och utnyttja våra jätteanläggningar. Vi kan göra storskaliga försök, vi har utbildat folk, en bra infrastruktur och en ordnad kraftlösning. Det är konkurrenskraftigt.

Hur stort kan ert biokemiska ben bli?

– Det kan bli en egen ny division på 10–20 år. Inte av papprets storlek, men runt en miljard euro. Det är ansenligt.

”Så det kan bli tuggummi­råvaruproduktion här – eller så hittar vi något annat.”

Läser man era kvartalsrapporter handlar det mycket om nya satsningar i Kina, Finland och USA. Ska biotekniken frodas utomlands?

– Stora Enso är ett finskt företag och vi har väldigt stor andel av våra anställda i Finland och Sverige. Vi har också valt att lägga våra innovationscentrum här – det är Sickla och så ett i Finland där man jobbar mer tillämpat med bland annat intelligenta förpackningar.

Men den hajpade ”sockerfabriken” ligger i USA?

– Ja men det är en demoanläggning, och tanken är att när vi vet hur man gör så plockar vi hem tekniken till vår industriella bas i Norden. Så det kan bli tuggummi­råvaruproduktion här – eller så hittar vi något annat.

Vilken typ av jobb innebär biotekniken – nya eller mest ersättning för sådana som kan försvinna?

– Du ska se det så här: pappret vet inte jag vart det är på väg, där får man planera efterhand. Däremot för de andra enheterna investerar vi för en långsiktig konkurrenskraft och då måste jag som vd göra investeringarna där de är lönsammast och bäst för tillväxten.

– Men jag tror att en hel del av den framtida spjutspetskompetensen kommer att ligga i Sverige och Finland.

Varför det?

– Därför att det är här vi har kompetensen, det är här som utbildningen finns och det är här som våra stora anläggningar ligger.

 

Sundströms sju megatrender

Stora Ensos vd säger att han verkar i en ”verklig framtidsbransch”. Här är hans bevis, som han vill trumma in hos både anställda och aktieägare.

nya-skogsindustrin-gubbar2Befolknings­ökning
”Kräver resurseffektiva lösningar, då är det inte så dumt med en råvara som är både återanvändningsbar och förnybar. För varje träd som huggs ner planteras två nya. Skogen ökar i Sverige, vad de än säger i Stockholm.”

nya-skogsindustrin-husUrbanisering
”Kräver effektivare, hållbarare och snabbare bostadsbyggen, då är trä mycket bra.”

nya-skogsindustrin-dollarÖkadeinkomster
”Medelklassen i tillväxtländerna växer, då behövs mer förpackningar för att kunna förvara varor utan kylkedja.”

nya-skogsindustrin-atervinn2Ökad miljö­medvetenhet
 ”Allt fler konsumenter bryr sig om hur de saker de köper har tillverkats. Här måste, och kan, vi bli bättre på att visa att kartong är bättre och mer miljövänligt än plast.”

nya-skogsindustrin-kartong4Människorsnya livsstil
”Människor i dag är mer på språng och köper till exempel mer färdigförpackad mat. Den traditionella kärnfamiljen har också förändrats och exempelvis fler singelhushåll ställer krav på nya typer av förpackningar.”

nya-skogsindustrin-ljudDigitalutveckling
”Å ena sidan har den ju lett till minskad pappersproduktion, men den driver också kartongtillväxten – allt fler handlar på nätet.”

nya-skogsindustrin-glob2Globaluppvärmning
”Skogsindustrin är inte hela lösningen, men en stor pusselbit genom fiberbaserade förpackningar och träbyggnader, för då kan koldioxiden ’bindas’ i mer än 200 år.”

Läs mer:

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Alla slåss om skogen

VägvalSkogen är vårt gröna guld. Den ska ge oss jobb, klimatsmarta produkter och öka våra exportintäkter. Men den ska också vara natur, ett skydd för hotade arter och känsliga ekosystem. I en gransumpskog utanför Bräcke blir konflikten tydlig. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Framtidens pussel går inte ihop

DA Reder utDen svenska skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det blir en dragkamp. DA lät representanter för olika intressen säga hur de vill använda skogen.

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Korta vägen mellan forskning och produktion"

DebattDet krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

"Skogen måste användas smart"

LedareSkogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin... Så vill massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

Karls kasse klarar kylan

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

"Morgondagens biokemiska fabriker"

JättechansDen svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men det kräver intensiv forskning och att ”etanolmänniskorna” håller sig i skinnet.

1
Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

1
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsgivarna verkar bo på en annan planet

KRÖNIKAJag har funderat mycket på hur olika vi och arbetsgivarna ser på saker. När vi läser rapporter och hör uttalanden från olika arbetsgivarföreningar verkar vi inte bo i samma land, eller ens på samma planet.

2

"Pappersindustrin är en framtidsbransch"

LedareFramtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

3

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.