”Bekväma tider föder veka människor”

Det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Framtidens industri

Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Framtiden inom räckhåll.Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar och runda kartonge­r. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter.
– Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch, säger vd Karl-Henrik Sundström.

Bakom orden

Nanocellulosa får man geno­m att finfördela cellulosan genom mekanisk bearbetning under högt tryck till mikrofibriller, och kan användas för att skapa mycket hårt papper eller som ytbehandling av kartong. Tekniken provades redan för 30 år sedan, men föll på den höga energiåtgången vid finfördelningen. Nu görs den mycket effektivare.

C5 och C6: De huvudsakliga sockerarterna i cellulosa, pentoser (fem kolatomer) och hexoser (sex kolatomer).

Vd Karl-Henrik Sundström sitter i Stockholm, men drömmer ibland om Lund. Där, i det nyinvigda Max IV-labbet, finns ett slags gigantiskt röntgenmikroskop som kan se in i olika material ända ner till minsta molekyl. Världens skarpaste ljus, säger PR-makarna.

– Än i dag vet du inte exakt vad som händer i ett massakok, jag tror att vi med jätte­mikroskopet kan lära oss väldigt mycket och snabbare utveckla nya material.
Vi vill, tillsammans med resten av industrin och universiteten, ha en skogs­gemensam stråle på Max IV. Vi lobbar stenhårt hos regeringen för att få hjälp med finansiering.

Max IV passar in i Stora Enso-basens vilja att grotta ner sig i cellulosans inre, där vill han hitta nya rikedomar. Det är nog gott och väl med tidningspapper, kartong och sågade trävaror, men träet är också ren kemi som kan ge nya lönsammare produkter. De ”sidoströmmar” som uppstår på ett massabruk kan raffineras i stället för att eldas upp.

Karl Henrik Sundström pratar om en ”grön oljekälla”, ett begrepp som den luttrade reportern hört ett otal gånger genom decennierna. Men Stora Ensos vd menar allvar:

– I princip kan allt som kommer från fossila råvaror göras av skogsråvara i stället. För oss handlar det om att på kort och medel­lång sikt byta ut fossilbaserade material i olika produkter mot sådana som görs av skogsråvara.

Till exempel?

– I finska Sunila i Finland har vi byggt en anläggning där vi utvinner lignin från sulfatmassa, så kallad lignoboost. Där får vi bland annat ut en harts som vi kan ersätta fenolet med i lim. Vi tror att vi kan ha kundleveranser under andra halvåret. En av de första går till oss själva, vi tillverkar ju fruktansvärt mycket limbjälkar.

– Det här kan bli en bra affär ganska snabbt, men det intressanta blir ju när det blir standard med harts i lim.

”Vi  måste utnyttja den nordiska fördelen att kunna göra snabba teknikskiften.”

Hur lyder er biotekniska strategi?

– Det handlar om att på tio år ersätta specialkemikalier och barriärer, som ofta görs av polyeten, ett exempel är till vätskekartonger. Men vi kommer också att med så kallad nanocellulosa skapa ny wellpapp – och forma den lite som kunderna vill. Vi har ju ett problem med att kartonger är fyrkantiga …

Vad kommer ni inte att göra?

– Vi är inte så intresserade av att göra bensin och diesel.

Varför?

– Jag vågar inte det, för detta är skattedrivna marknader, som kan förändras snabbt. Vi bygger anläggningar som ska hålla i 50–70 år, då måste vi stå på fast grund. Det bruk vi bygger nu i Kina kostar 800 miljoner – euro! Det är fruktansvärt mycket pengar.

Men vad händer på typ 20 år?

– Vi vill försöka hitta de tillväxtområden som inte finns i dag, det kokar egentligen ner till att göra saker från sockerarterna C5 och C6 i cellulosan, som är grunden för det mesta i kemiindustrin. Därför har vi dragit i gång i Sickla.

Forskningscentret söder om Stockholm startade i höstas, och ska vid årets slut ha 100 anställda, driften kostar ungefär lika många miljoner per år. Här ska råda ett längre perspektiv, men man är redan i gång med här och nu:

– Det första de har tittat på där är limmet, det andra är xylitol, som används i bland annat tuggummi – jo, du får kalla det björksocker. Vi har ju köpt det amerikanska bolaget Virdia, och där bygger vi en demoanläggning, som kan utvinna 15–20 procent xylitol ur biomassan. Detta vill de stora kemiföretagen åt, för att sälja vidare till livsmedelsindustrin.

Stora Enso

Har fem divisioner: Consumer Board, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products och Paper. Kunderna finns i förpackningsindustrin, bygg- och snickeriföretag, förlag, tryckerier och pappershandlare.
Omsättning (2015): 10 miljarder euro.
Nettovinst (2015): 783 miljoner euro.
Antalet anställda: 26 000 i 35 länder.
Varav i Sverige: 5 000.

Och så jobbar ni med det hajpade modeföretaget Filippa K?

– Ja, för att få till en renare viskosproduktion. Det här är bara ett prov, men vi tror att det blir bra – Filippa K skulle hemskt gärna vilja kunna sälja närproducerade och ännu mer miljövänliga kläder om några år.

För ett år sedan lanserade Stora Enso en ”smart” kartong, avsedd för dyra prylar – allt från datorer till reservdelar för industrin. Med hjälp av ett chip från halvledartillverkaren NXP, där Sundström kom från, och en antenn kan man spåra paketet och ha koll på att det inte öppnats. Kartongen är gjord av MFC, en specialcellulosa som ökar hållfastheten men inte vikten. Själva elektroniken kostar en tia per låda ungefär.

– Vi är ju jättestora på kartong, och när internethandeln ökar växer också behovet av att ha koll på att försändelserna är ”äkta”, ett av de stora områdena är att hålla koll på piratkopior, säger Karl-Henrik Sundström.

Men ni har ju inte sålt någon låda än?
– Nej, men vi har några affärer på gång och ett tiotal demos, bland annat i Sverige. Det är ingen stor besvikelse, vi skrev ju kontrakt för bara ett år sedan. Vi tror på det här.

Stora Enso har fördubblat sin omsättning på tio år, trots att pappersproduktionen nästan halverats. Så det går ju hyfsat utan nysatsningar och special­kemikalier?

– Papper kommer aldrig att försvinna tror jag, men samtidigt kommer det att fortsätta att ramla ett par år till. Vi har en mycket stor kompetens inom pappersdivisionen och nu gäller det att använda den till att göra nya saker och växa inom nya områden.

– Ta Hylte till exempel, de har börjat titta på kompositmaterial, där man blandar massa med antingen biopolymer eller plastpolymer och gör nya saker. Kan bli väldigt intressant.

Det duger inte att sitta still i båten?

– Nej, av flera skäl. Det här företaget har sedan år 1288 förändring i sitt DNA, och den som inte gör något blir en ”sitting duck” för konkurrenterna. Vi måste utnyttja den nordiska fördelen att kunna göra snabba teknikskiften – vi vinner på att vara smartast, aldrig på att vara billigast. Det är fullständigt klart att vi jobbar i en framtidsbransch – det märker vi inte minst på hur lätt det är att rekrytera.

Men nu måste ni konkurrera med kemiföretag också?

– Ja, det är tuffare på sitt sätt, men också en möjlighet att förbättra våra traditionella produkter och lägga på ett lager till av något, som gör oss unika – och utnyttja våra jätteanläggningar. Vi kan göra storskaliga försök, vi har utbildat folk, en bra infrastruktur och en ordnad kraftlösning. Det är konkurrenskraftigt.

Hur stort kan ert biokemiska ben bli?

– Det kan bli en egen ny division på 10–20 år. Inte av papprets storlek, men runt en miljard euro. Det är ansenligt.

”Så det kan bli tuggummi­råvaruproduktion här – eller så hittar vi något annat.”

Läser man era kvartalsrapporter handlar det mycket om nya satsningar i Kina, Finland och USA. Ska biotekniken frodas utomlands?

– Stora Enso är ett finskt företag och vi har väldigt stor andel av våra anställda i Finland och Sverige. Vi har också valt att lägga våra innovationscentrum här – det är Sickla och så ett i Finland där man jobbar mer tillämpat med bland annat intelligenta förpackningar.

Men den hajpade ”sockerfabriken” ligger i USA?

– Ja men det är en demoanläggning, och tanken är att när vi vet hur man gör så plockar vi hem tekniken till vår industriella bas i Norden. Så det kan bli tuggummi­råvaruproduktion här – eller så hittar vi något annat.

Vilken typ av jobb innebär biotekniken – nya eller mest ersättning för sådana som kan försvinna?

– Du ska se det så här: pappret vet inte jag vart det är på väg, där får man planera efterhand. Däremot för de andra enheterna investerar vi för en långsiktig konkurrenskraft och då måste jag som vd göra investeringarna där de är lönsammast och bäst för tillväxten.

– Men jag tror att en hel del av den framtida spjutspetskompetensen kommer att ligga i Sverige och Finland.

Varför det?

– Därför att det är här vi har kompetensen, det är här som utbildningen finns och det är här som våra stora anläggningar ligger.

 

Sundströms sju megatrender

Stora Ensos vd säger att han verkar i en ”verklig framtidsbransch”. Här är hans bevis, som han vill trumma in hos både anställda och aktieägare.

nya-skogsindustrin-gubbar2Befolknings­ökning
”Kräver resurseffektiva lösningar, då är det inte så dumt med en råvara som är både återanvändningsbar och förnybar. För varje träd som huggs ner planteras två nya. Skogen ökar i Sverige, vad de än säger i Stockholm.”

nya-skogsindustrin-husUrbanisering
”Kräver effektivare, hållbarare och snabbare bostadsbyggen, då är trä mycket bra.”

nya-skogsindustrin-dollarÖkadeinkomster
”Medelklassen i tillväxtländerna växer, då behövs mer förpackningar för att kunna förvara varor utan kylkedja.”

nya-skogsindustrin-atervinn2Ökad miljö­medvetenhet
 ”Allt fler konsumenter bryr sig om hur de saker de köper har tillverkats. Här måste, och kan, vi bli bättre på att visa att kartong är bättre och mer miljövänligt än plast.”

nya-skogsindustrin-kartong4Människorsnya livsstil
”Människor i dag är mer på språng och köper till exempel mer färdigförpackad mat. Den traditionella kärnfamiljen har också förändrats och exempelvis fler singelhushåll ställer krav på nya typer av förpackningar.”

nya-skogsindustrin-ljudDigitalutveckling
”Å ena sidan har den ju lett till minskad pappersproduktion, men den driver också kartongtillväxten – allt fler handlar på nätet.”

nya-skogsindustrin-glob2Globaluppvärmning
”Skogsindustrin är inte hela lösningen, men en stor pusselbit genom fiberbaserade förpackningar och träbyggnader, för då kan koldioxiden ’bindas’ i mer än 200 år.”

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Alla slåss om skogen

VägvalSkogen är vårt gröna guld. Den ska ge oss jobb, klimatsmarta produkter och öka våra exportintäkter. Men den ska också vara natur, ett skydd för hotade arter och känsliga ekosystem. I en gransumpskog utanför Bräcke blir konflikten tydlig. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Framtidens pussel går inte ihop

DA Reder utDen svenska skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det blir en dragkamp. DA lät representanter för olika intressen säga hur de vill använda skogen.

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Korta vägen mellan forskning och produktion"

DebattDet krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

"Skogen måste användas smart"

LedareSkogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin... Så vill massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

Karls kasse klarar kylan

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

"Morgondagens biokemiska fabriker"

JättechansDen svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men det kräver intensiv forskning och att ”etanolmänniskorna” håller sig i skinnet.

1
Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

1
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsgivarna verkar bo på en annan planet

KRÖNIKAJag har funderat mycket på hur olika vi och arbetsgivarna ser på saker. När vi läser rapporter och hör uttalanden från olika arbetsgivarföreningar verkar vi inte bo i samma land, eller ens på samma planet.

2

"Pappersindustrin är en framtidsbransch"

LedareFramtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Läs mer från Dagens Arbete:

Industrin och klimatet

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

2

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKA | INDUSTRIN OCH KLIMATETSe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Avtal 2020

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2
Marcus Bolin

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Ny ansvarigFyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

100 får gå från Lindbäcks

VarselTrähusproducenten Lindbäcks Bygg i Piteå drar ner kapaciteten tillfälligt. Men redan 2021 räknar vd Stefan Lindbäck med att behöva anställa igen.

”Det är ungefär som att fiska”

PROFILENMikael Rönnvall hade aldrig kört motorsåg tidigare. Men för tre år sedan bestämde han sig för att testa motorsågskonst.

Ring of fire

ÖGONBLICKET  Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

DA MÖTERUnder sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

Peder har full koll på papperen

BESKYDDARENHan har startat pappersbruk, jobbat för polisen och räddat mängder av saker till eftervärlden. Möt Peder Werner, papperskonservator.

Ovisst igen för Berg o Berg

Det senaste året har personalen på Berg o Berg först fått ett nedläggningsbesked, för att sedan räddas i sista stund. Nu ska företaget vräkas från lokalerna.

Delpension

Arbetsgivare missar betala in pensionspengar

Har du koll på att du får pengar till den nya delpensionen? Anställda kan förlora tusenlappar när arbetsgivare missar att betala in premien. Vi visar hur du kollar ditt pensionsbesked.

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

Sugen på att jobba mindre när du blir äldre? Möjligheten finns, men det är svårt för de flesta att få det att gå runt ekonomiskt. I stålindustrin, däremot, har man sparat extra till pensionen länge.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.