Stora bränder härjar i Europa – så rustat är Sverige

Frankrike, Spanien och Portugal härjas av bränder, beskrivna som helt utom kontroll.

Men hur väl är svenska skogar rustade?

Klimatanpassningarna halkar efter, enligt Skogsstyrelsen.

Vi börjar med det ljusa. Enligt Myndigheten för civilt försvar är beredskapen i stort bra. Det säger Jenny Sander, som är expert på skogsbränder vid myndigheten.

– Vi är bra rustade och framför allt är vi mycket bättre rustade än vad vi var bara för några år sedan.

Beredskapen har förbättrats kraftigt sedan de stora svenska skogsbränderna 2014 och 2018, enligt henne. Räddningstjänsterna samarbetar numera i större regionala ledningssystem. Det har också byggts upp nationella förstärkningsresurser som kommunerna kan begära hjälp från.

Samtidigt väntas klimatförändringar ge både längre högriskperioder och högre brandrisk. Då ökar sannolikheten för större, mer svårsläckta bränder.

– Det finns mycket kvar att jobba med också, säger hon.

Myndigheten vill bland annat utveckla taktiken vid stora bränder. Eftersom sådana bränder är ovanliga har räddningstjänsten få tillfällen att öva på dem. Myndigheten vill också se ett större samarbete för att skapa en lägesbild över skogen. Genom djupare kommunikation kan skogsbolag och markägare bidra med information om lokala förhållanden och saker som vattentag och vägar.

– Att mer systematiskt skapa bättre kontakter mellan skogsbruket, skogsägarna och räddningstjänsten, säger hon.

Läs också

Stor brandrisk – skogsmaskiner kan tvingas stanna: ”Kostar pengar”

✓SMHI varnar ✓Extremt stor risk på flera håll

Behövs fler lövträd: ”Behöver sprida risken”

Skogsstyrelsen säger i sin tur att skogen behöver bli bättre anpassad för ett varmare klimat. I de senaste målen för klimatanpassning av Sveriges skogar slår myndigheten fast att anpassningen hittills gått ”för långsamt”.

– Klimatet förändras, så det kräver åtgärder. Det är allvarligt, säger Giuliana Zanchi, klimatspecialist på Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen pekar bland annat på att skogen utgörs till stor del av barrträd. Mer lövträd kan bromsa spridningen och minska risken för att elden går upp i trädkronorna. Myndigheten efterfrågar också större variation på trädslag, trädens ålder och vilka skötselmetoder som används.

– Vi behöver sprida risken genom att öka variationen i skogen, säger Giuliana Zanchi.

Myndigheten för civilt försvar håller med Skogsstyrelsen om saken.

– Ökad lövinblandning är den enskilt tydligaste åtgärden, säger Jenny Sander.

Många av de klimatanpassningsåtgärder som riktas till skogsägare är i dag rekommendationer och rådgivning, inte bindande krav. Samtidigt anger Skogsstyrelsens handlingsplan att myndigheten ska analysera och vid behov föreslå nya eller skärpta styrmedel.

Sett till skogsbruket kan förebyggande åtgärder och produktionsstopp kan innebära kortsiktiga kostnader. Samtidigt kan utebliven anpassning leda till betydligt större skador. Hur man ska få skogsbruket att ställa om är ”knäckfrågan”, enligt Jenny Sander.

–Det är dyrt att låta maskinerna stå stilla, och det är dyrt att anpassa, säger hon.

Samtidigt finns en tydlig ekonomisk risk:

– Det kan bli väldigt dyrt om man är den som orsakar en brand.

Edvin Bergh