Brukets spill ger tomater året om

Spillvärme och restprodukter blir tomater, flygbränsle, gummi och hudkrämer. Runt om i Sverige växer det fram nya innovativa företag som tar till vara på det som blir över vid pappers- och massaproduktion. 

Frövi har länge varit synonymt med sitt pappersbruk. Men i framtiden kan orten bli lika känd för sina tomater. För här, granne med bruket, har en av Sveriges största tomatodlingar precis dragit i gång. Snart kommer var tionde tomat som äts i Sverige att komma härifrån.

Det är ett enormt växthus, stort som 20 fotbollsplaner, 500 gånger 250 meter. Här sattes i slutet av maj de första av de 250 000 tomatplantorna. När produktionen är i full gång kommer det lämna tre lastbilar om dagen med tomater. Året om. Med 8 000 ton tomater varje år är det ett av de större växthusen i Sverige. Men det som gör detta projekt unikt är att växthuset värms upp av spillvärme från Billeruds kartongbruk som ligger intill.

Industri och jordbruk i symbios

Växthuset tar vara på den låg- och mellangradiga värmen som annars skulle släppas ut i sjön. Det högtempererade vattnet går fortsatt ut som infravärme. 

Enligt Wa3rm, företaget bakom projektet, får inte bara odlingen energi från bruket utan bidrar dessutom i andra änden med svalare vatten tillbaka som kylning. Denna form av samarbete mellan industri och jordbruk finns det stor potential för och man har redan fler liknande projekt på gång.

Odlingsmetoden kallas för hydroponisk odling. Plantorna planteras i rör med en näringslösning som ger dem precis vad de behöver. Då behöver växterna inte lägga energi på att bilda stora rotsystem utan kan satsa allt på tillväxt.

Här bor också en halv miljon humlor för att pollinera och skydda mot insekts-angrepp. Tomatplantorna kommer att växa sig 15 meter höga och producera frukt i drygt 40 veckor.

Växthuset står bara tomt under tre veckor då det städas och desinficeras för att undvika skadeangrepp. 

Cirka 70 procent av det bevattningsvatten som krävs i växthuset under ett år kommer att samlas in från regn och snö som faller på byggnaden. Vattnet leds till ett vattenmagasin där det hämtas av bevattningssystemet. 

Enligt Wa3rm har projektet kostat runt 1,4 miljarder. De hyr sedan ut växthuset till odlarbolaget Foodventure och avtalet är på tio år. Avtalet med Billerud för restvärmen är på 20 år och någon risk att restvärmen inte räcker är det ingen som ser. 

Lars Karlsson, avdelningsordförande i Frövi, berättar att man inte märker av sina nya grannar på bruket. 

– Det har ju väldigt lite med oss att göra här egentligen. Vi säljer ju bara varmvatten till dem. Men som boende här i Frövi känns det ju ganska spännande att de satsar här hos oss. Jag kan följa hur det spränger för det nya från min tomt hemma.

Företaget pratar om runt 200 nya arbetstillfällen på en liten ort. Och nu bygger man ett lika stort växthus till. 

Både Coop och Ica har valt att hoppa på tåget och i augusti väntas de första tomaterna från Frövi finnas i butik.

Växthuset i Frövi i siffror:

• 100 000 kvadratmeter stort = 20 fotbollsplaner.
• 5 500 fönsterrutor.
• 250 000 tomatplantor.
• 8 000 ton tomater produceras årligen.
• Var tionde tomat som konsumeras i Sverige kommer att komma från Frövi.
• 8 680 ton i minskade CO2-utsläpp per år jämfört med andra växthusodlade tomater från Europa.
• 35 Gwh återanvänd restvärme per år.
• Årets första tomater från Frövi beräknas finnas i butik i mitten av augusti.

Andra pågående växthusprojekt

Förutom i Frövi pågår liknande projekt att ta tillvara restvärme för odling i:

Gällivare med värme från stålproduktion i Hybrit. 

Östersund som byggs ihop med en serverhall. 

Fler innovationer av restprodukter

1. Flygbränsle av tallolja
I april invigdes ett bioraffinaderi i anslutning till SCA Östrand. Målet är att producera 180 000 ton per år av förnybart flygbränsle och förnybar diesel. Råvaran kommer bland annat från tallolja, en biprodukt från SCA:s pappers- och massabruk i Östrand, Obbola och Munksund.

2. Gummi av björkbark
Bark är en restprodukt från skogsindustrin som sällan använts inom industrin. Reselo heter ett företag som skapat ett gummiliknande material med hjälp av föreningar utvunna ur björkbark. Det nya gummit kan ersätta vanligt gummi i de flesta av dagens produkter.

I genomsnitt kan koldioxidutsläppen halveras jämfört med de vanligaste gummisorterna enligt företagets tester. Reselo har även tillverkat ett par skor med sitt gröna gummi.

3. Gödsel av rester från batterier
Cinis Fertilizer heter företaget som precis dragit i gång sin produktion av miljövänligt mineralgödsel på Köpmanholmen, strax utanför Örnsköldsvik.
Genom att återvinna restströmmar från massaindustrin och batterietillverkning får de kaliumsulfat som kan användas som mineralgödsel. Tekniken kräver hälften så mycket energi som dagens produktionsmetoder och gödslet ger ett nära noll koldioxidavtryck.

4. Fossilfri bas i smink och färg
Ett cellulosapulver som kan blandas till en gelé som blir flytande när den skakas. Det har företaget Finecell utvecklat. Råvaran är cellulosa ur barrmassa och oxalsyra (som finns bland annat i rabarber). Gelen är helt biobaserad och kräver 80–90 procent mindre energi att tillverka jämfört med andra liknande produkter.
Målet är att ersätta fossilbaserade 
kemikalier i exempelvis plast, kosmetika och färg. Gelen kan även användas till plastfilm och som material 
i 3D-skrivare.

5. Renare luft med hjälp av trä
Kolet i dagens kolfilter som används för att rena luft både inom industrin och kontor består oftast av fossilt kol. Nu vill ett svenskt företag ersätta dem med ett cellulosabaserat filter från svensk skog. Adsorbi har utvecklat ett fossilfritt kolfilter baserat på cellulosa från skogsindustrin. Målet är att med tiden ersätta dagens fossila kolfilter.

Josef Molin