Industriarbetarnas tidning

När din arbetskamrat blir slagen

3 oktober, 2016

Våld i relationen Din kollega kan aldrig följa med på aktiviteter efter jobbet. När arbetspasset slutar väntar sambon alltid utanför och du börjar misstänka att någonting är fel. Kanske har du till och med sett blåmärken, så vad gör du?

Kvinnofridslinjen

Kvinnofridslinje­n, 020-50 50 50, är Sveriges nationell­a stödtelefon för kvinno­r som utsatt­s för hot, våld elle­r sexuella övergrepp. Även an­höriga och vänner är välkomn­a att ringa. Stöd­telefonen är öppen dygne­t runt, året runt. Samtalet är gratis och syns inte på telefon­räkningen.

1 av 5 svenskar har någon gång utsatts för brott i en nära relation, enligt Brå. Under 2015 polisanmäldes omkring 17 000 misshandelsbrott där gärningsmannen var i nära relationer
med offret.

”Sluta inte att bjuda kollegan”

Åsa Witkowski, enhetschef på Nationellt centrum för kvinnofrid.

”Det bästa är att ta upp frågan direkt med din kollega när ni är ensamma. Det är bra att du innan tänker igenom hur du kan hjälpa, så att du är redo. Var också beredd på att du kan bli avvisad. Det är inte säkert att din kollega vill prata, men det betyder ändå mycket att du visar att du bryr dig. Fortsätt att signalera att det går att prata med dig. Sluta inte att fråga om kollegan vill med på afterwork, även om svaret alltid är nej.

Att någon alltid blir lämnad och hämtad på jobbet av sin partner, eller aldrig kan hitta på någonting efter arbetstid, är ett varningstecken. Ett kontrollerande beteende kan uppfattas som omsorg, så ibland kan det vara svårt att se mönstret.”

”Arbetsplatsen betyder mycket”

Anna Frenzel, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå).

”Det här handlar om en av de mest privata delarna av en människas liv, så det är inte konstigt att det är svårt att ta upp frågan. Men just att det känns så privat gör också att det är svårt för den som utsätts att be om hjälp. Det kan vara skönt att någon annan tar upp det. Det första du ska göra är att uttrycka din oro och visa att du finns. Hur ni går vidare beror på vart ditt initiativ leder. Den som är utsatt måste själv vilja förändra sin situation.

Jag tror att arbetsplatsen betyder mycket för den som är drabbad. På jobbet får man chans att komma hem-ifrån och verka i en annan miljö, där man får ett annat värde än hemma.”

”Inte enkelt för arbetsgivaren”

Ulrich Stoetzer, sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

”Våld i nära relationer är ett utbrett problem och mycket sker dolt. Vi behöver ha arbetsplatser där vi ser och stöttar varandra. Den som utsätts behöver hjälp, men vems är ansvaret? Det är en svår fråga.
Arbetsgivarna har inga direkta skyldigheter mer än att de ska anpassa arbetsuppgifterna för en anställd som visar tecken på ohälsa. Att få en lättnad på jobbet kan vara till hjälp för den som är utsatt, men det löser inte problemen i hemmet. Om hoten kommer in på arbetsplatsen blir det en annan fråga. Om partnern dyker upp i jobbsammanhang och det blir en hotfull situation ska arbetsgivaren anmäla det.”

”Man är rädd att det ska bli fel”

Som förtroendevald elle­r kollega kan man göra mycket för en jobbarkompis som är utsatt för hot elle­r våld hemma, tror Adrian Avdullahu.

– Bara att ställa frågan kan göra skillnad mellan liv och död, säger han.

Det kan låta enkelt och självklart, men när du väl står där och har chansen att ta upp frågan kommer kanske inte orden.

– Det är jättesvårt, det tycker nog alla. Man är rädd att det ska bli fel och vill inte göra sin jobbarkompis obekväm, säger Adrian Avdullahu.

Han jobbar som montör på Volvo Torslanda och sitter i jämställdhets- och mångfaldskommittén på IF Metall i Göteborg. De har uppmärksammat frågan om våld i nära relationer genom en utbildningsdag för sina medlemmar.

– Jag kände själv att jag ville veta mer om hur jag kan hjälpa, säger Adrian Avdullahu.

För många som utsätts för hot eller våld hemma fungerar arbetsplatsen som ventil. Det kan vara det enda stället där man har möjlighet att prata om sin situation.

Vissa arbetsplatser har tagit fram handlingsplaner för hur chefer ska gå vidare om en medarbetare är utsatt, men det finns inget krav på att arbetsgivaren ska göra någonting, så länge våldet inte påverkar arbetsmiljön.

Genom att visa sin kollega att man finns och vill hjälpa kan man göra stor skillnad, tror Adrian Avdullahu. Han tror att det är bra att välja öppna frågor.

– Det är bättre att fråga ”hur har du det?” än ”blir du slagen?” säger han.

Han tror också att det är viktigt att vara medveten om sina begränsningar och inse att den som utsätts för våld behöver professionellt stöd.

– Jag som förtroendevald är ingen expert. Jag kan inte lösa situationen, men jag ska ha verktygen så att jag kan hänvisa vidare, säger han.

En kommentar till “När din arbetskamrat blir slagen

  • Har själv varit med om detta, men i mitt fall var det en kollega som ansåg att jag skulle slås på käften. I vanlig ordning så vände jag mig till arbetsledningen och vd:n för att få dem att agera. Inget hände utan de konstaterade att jag varit irriterande så därför ..? Ett mycket märkligt uttalande men inte förvånande för mig och den arbetsmiljö som existerade på företaget, tyvärr! Det som måste ske är en förändring av inställningen och respekten för arbetsmiljölagen, för som det ser ut idag så är det ofta upp till den enskilde fackliga företrädaren. Istället skulle det behöva arbetas utifrån vad arbetsmiljölagen säger i de olika sammanhangen, annars blir du bemött olika beroende på var i landet du befinner dig och vilken personlighet du träffar, med andra ord följ och respektera den rådande lagstiftningen!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.