Industriarbetarnas tidning

Han ger arbetaren en röst på vita duken

9 november, 2016

Skrivet av

Prisbelönte Ken Loach är i Sverige för att visa sin nya film. Han vaknade upp i ett snöigt Stockholm, förskräckt, men inte förvånad över Trumps seger.
– Vi har en stor arbetarklass som känner sig arg och förråd, säger Storbritanniens mest kända filmmakare.

Regissören Ken Loach, som började skildra arbetarklassen på duken redan på 60-talet, har nu hunnit fylla 80 år. I sin nya film Jag, Daniel Blake, som har Sverigepremiär på Stockholms Filmfestival i dag onsdag, skildrar han sjukskrivna och arbetslösa som fastnat i systemet och bollas fram och tillbaka mellan myndigheter.

Till Dagens Arbete ringer varje vecka människor som precis som huvudkaraktären, snickaren Daniel, slagits ut från arbetslivet och kämpar sig fram i den snåriga djungeln av regler. Precis som Dagens Arbetes reportrar fick Ken Loach och hans manusförfattaren Paul Laverty vittnesrapporter från en mängd människor som alla vittnade om samma sak.
– De förnedras och blir ännu sjukare av den byråkratiska dumheten, säger han.
Dagens Arbete har träffat den brittiska regissören två gånger under hans Sverigebesök. Dagen före presidentvalet i USA och dagen efter. Ofrånkomligen kom samtalet då att handla om Donald Trumps vinst. Ken Loach förklaring till att amerikansk folket valde honom till president:
– Du har en stor arbetarklass som känner sig arg och förrådd. När människor känner sig arga och lurade lyssnar de till enkla lösningar. Och de enkla lösningarna är: Skyll på invandrarna! Skyll på de fattiga! Skyll på de människor som är fattigare än dig själv! Det är det enkla budskapet.
Utmaningen för seriösa politiker är nu, enligt Loach, att:
– Organisera ett samhälle så att alla har en plats och alla har ett jobb, och alla behandlas med respekt och värdighet.
Läs en lång med Ken Loach i Dagens Arbete nästa månad, då också filmen Jag, Daniel Blake har biopremiär runt om i landet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.