Industriarbetarnas tidning

Han ger arbetaren en röst på vita duken

9 november, 2016

Skrivet av

Prisbelönte Ken Loach är i Sverige för att visa sin nya film. Han vaknade upp i ett snöigt Stockholm, förskräckt, men inte förvånad över Trumps seger.
– Vi har en stor arbetarklass som känner sig arg och förråd, säger Storbritanniens mest kända filmmakare.

Regissören Ken Loach, som började skildra arbetarklassen på duken redan på 60-talet, har nu hunnit fylla 80 år. I sin nya film Jag, Daniel Blake, som har Sverigepremiär på Stockholms Filmfestival i dag onsdag, skildrar han sjukskrivna och arbetslösa som fastnat i systemet och bollas fram och tillbaka mellan myndigheter.

Till Dagens Arbete ringer varje vecka människor som precis som huvudkaraktären, snickaren Daniel, slagits ut från arbetslivet och kämpar sig fram i den snåriga djungeln av regler. Precis som Dagens Arbetes reportrar fick Ken Loach och hans manusförfattaren Paul Laverty vittnesrapporter från en mängd människor som alla vittnade om samma sak.
– De förnedras och blir ännu sjukare av den byråkratiska dumheten, säger han.
Dagens Arbete har träffat den brittiska regissören två gånger under hans Sverigebesök. Dagen före presidentvalet i USA och dagen efter. Ofrånkomligen kom samtalet då att handla om Donald Trumps vinst. Ken Loach förklaring till att amerikansk folket valde honom till president:
– Du har en stor arbetarklass som känner sig arg och förrådd. När människor känner sig arga och lurade lyssnar de till enkla lösningar. Och de enkla lösningarna är: Skyll på invandrarna! Skyll på de fattiga! Skyll på de människor som är fattigare än dig själv! Det är det enkla budskapet.
Utmaningen för seriösa politiker är nu, enligt Loach, att:
– Organisera ett samhälle så att alla har en plats och alla har ett jobb, och alla behandlas med respekt och värdighet.
Läs en lång med Ken Loach i Dagens Arbete nästa månad, då också filmen Jag, Daniel Blake har biopremiär runt om i landet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.