”Höj de lägsta lönerna”

Avtal 2017 I dag samlas IF Metalls avtalsråd. 170 ombud från hela landet och från olika branscher har kommit till Stockholm för att ta ställning till avtalskraven.

IF Metall har redan sagt ja till LO:s samordning och till den plattform som Facken inom industrin enats om. Men förbundets ja är bara preliminärt. Först ska avtalskraven diskuteras i avtalsrådet med 170 ledamöter från olika branscher och avtalsområden. Efter det spikas avtalskraven slutgiltigt i förbundsstyrelsen.

För IF Metall är det sammanlagt 41 avtal som ska omförhandlas med start efter nyår. Vilket avtalskrav är viktigast? Dagens Arbete frågade några av ombuden:

Stefan Pedersen, Gnutti Carlo, Alvesta (Teknikavtalet)
– Jag vurmar för arbetsmiljön. Alla ska kunna komma hem i samma skick som man var när man gick till jobbet. Gillar skrivningarna vi fick in i det senaste avtalet, att arbetsgivare och facken tillsamman ska ta tag i arbetsmiljön. Kanske vi kan hitta något nytt i avtalsförhandlingarna som ytterligare kan detta arbete.

Jacob Dranvik, Euromaster, Tvååker (Motorbranschavtalet)
– Jag vill ha en vettig lösning på individgarantin och de lägsta lönerna. Vi måste få garantier så att de lägst avlönade får upp lönerna. Kanske genom att formulera kraven i kronor, det där är ju en diskussion som det finns olika synpunkter på. Om man ska ha kronor eller procent. Men vi borde ha en stupstocksregel i avtalet som gör att vi kan få upp de lägst avlönade även om vi inte kommer överens med arbetsgivarna.

Sara Karlsson, Filpro, Getinge (Sinf-avtalet)
– De lägsta lönerna måste upp. Absolut den viktigaste frågan. Det är problem med lönenivåerna på så många företag och många vill ta strid för att få upp dem.

Johan Ahlberg, Safeteam, Göteborg (Svemek-avtalet)
– Jag vill se ordentliga låglönesatsningar. Vi har väl hyfsade löner på mitt jobb, men jag ser ju hur många andra har det. Många släpar efter i löneutvecklingen.

Markus Hallén, Cramo, Göteborg (Svemek-avtalet)
– Det gäller att stå emot alla försök från arbetsgivarna att driva igenom försämringar i avtalen. De har gång på gång försökt att försämra reglerna kring beredskap. Som det nu är krävs lokal överenskommelse mellan arbetsgivare och fack. Det vill motparten ta bort och göra det fritt fram att ta ut folk till beredskap. Vi vill inte ha sådana försämringar.

Beatrice Agerlind Ingman, Clifton Mining, Svappavaara (Gruvavtalet)
– Vi måste ro hem de 2,8 procent som vi har krävt. Vi är beredda att slåss för den lönehöjningen. Innan jag åkte ner till Stockholm sa folk hemma att ”nu jäklar måste vi lyckas”.

Simon Ryndal, Ludvig Svenssons, Kinna (Tekoavtalet)
– Vi måste få mer makt över vår fritid. Omvänt: vi måste få lättare att neka övertid. På min avdelning har vi jobbat varje lördag varannan vecka under hela hösten. Sånt sliter.