Industriarbetarnas tidning

”Höj de lägsta lönerna”

17 november, 2016

Skrivet av

Avtal 2017 I dag samlas IF Metalls avtalsråd. 170 ombud från hela landet och från olika branscher har kommit till Stockholm för att ta ställning till avtalskraven.

IF Metall har redan sagt ja till LO:s samordning och till den plattform som Facken inom industrin enats om. Men förbundets ja är bara preliminärt. Först ska avtalskraven diskuteras i avtalsrådet med 170 ledamöter från olika branscher och avtalsområden. Efter det spikas avtalskraven slutgiltigt i förbundsstyrelsen.

För IF Metall är det sammanlagt 41 avtal som ska omförhandlas med start efter nyår. Vilket avtalskrav är viktigast? Dagens Arbete frågade några av ombuden:

stefanStefan Pedersen, Gnutti Carlo, Alvesta (Teknikavtalet)
– Jag vurmar för arbetsmiljön. Alla ska kunna komma hem i samma skick som man var när man gick till jobbet. Gillar skrivningarna vi fick in i det senaste avtalet, att arbetsgivare och facken tillsamman ska ta tag i arbetsmiljön. Kanske vi kan hitta något nytt i avtalsförhandlingarna som ytterligare kan detta arbete.

 

jacobJacob Dranvik, Euromaster, Tvååker (Motorbranschavtalet)
– Jag vill ha en vettig lösning på individgarantin och de lägsta lönerna. Vi måste få garantier så att de lägst avlönade får upp lönerna. Kanske genom att formulera kraven i kronor, det där är ju en diskussion som det finns olika synpunkter på. Om man ska ha kronor eller procent. Men vi borde ha en stupstocksregel i avtalet som gör att vi kan få upp de lägst avlönade även om vi inte kommer överens med arbetsgivarna.

saraSara Karlsson, Filpro, Getinge (Sinf-avtalet)
– De lägsta lönerna måste upp. Absolut den viktigaste frågan. Det är problem med lönenivåerna på så många företag och många vill ta strid för att få upp dem.

 

 

johanJohan Ahlberg, Safeteam, Göteborg (Svemek-avtalet)
– Jag vill se ordentliga låglönesatsningar. Vi har väl hyfsade löner på mitt jobb, men jag ser ju hur många andra har det. Många släpar efter i löneutvecklingen.

 

 

marcusMarkus Hallén, Cramo, Göteborg (Svemek-avtalet)
– Det gäller att stå emot alla försök från arbetsgivarna att driva igenom försämringar i avtalen. De har gång på gång försökt att försämra reglerna kring beredskap. Som det nu är krävs lokal överenskommelse mellan arbetsgivare och fack. Det vill motparten ta bort och göra det fritt fram att ta ut folk till beredskap. Vi vill inte ha sådana försämringar.

 

beatriceBeatrice Agerlind Ingman, Clifton Mining, Svappavaara (Gruvavtalet)
– Vi måste ro hem de 2,8 procent som vi har krävt. Vi är beredda att slåss för den lönehöjningen. Innan jag åkte ner till Stockholm sa folk hemma att ”nu jäklar måste vi lyckas”.

 

simon-rydal

Simon Ryndal, Ludvig Svenssons, Kinna (Tekoavtalet)
– Vi måste få mer makt över vår fritid. Omvänt: vi måste få lättare att neka övertid. På min avdelning har vi jobbat varje lördag varannan vecka under hela hösten. Sånt sliter.

En kommentar till “Höj de lägsta lönerna

  • Var är kravet på en bättre arbetsskadeförsäkring? LAF är ju inte rättsäker eller rättstrygg. Vidare så borde den som skadar sig få en jurist/advokat som företräder hen vid dessa komplicerade juridiska turer för att få sin rätt tillgodosedd.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.

Så fungerar låglöne­satsningen

Så fungerar låglöne­satsningen

LO-förbundens krav på låglönesatsning var en av de tuffaste punkterna i årets industriavtal. Men den klubbades igenom. DA:s Harald Gatu reder ut hur den ska fungera ute på företagen.

”Avtalet som bröt ett tabu”

”Avtalet som bröt ett tabu”

I det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal ”banbrytande”. Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en ”för hög, men ändå rimlig nivå”.

Operation rädda Industriavtalet

Operation rädda Industriavtalet

”Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

Maktstriden om din tid

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

”Oerhört provocerande”

”Oerhört provocerande”

IF Metalls ordförande Anders Ferbe reagerar starkt på arbetsgivarnas hållning i avtalsrörelsen. Det gäller kraven på utökat helg- och övertidsarbete men också det som kallas ”kostnadsneutrala löneökningar”.

Avtalsrådet sa ja till kraven

IF Metalls avtalsråd sade i dag ja till LO-samordningen och den plattform som Facken inom industrin enats om. Men det finns också flera röster som vill skärpa kampen mot de ökande löneklyftorna.

DA reder ut varför avtalsrörelsen kärvar

Avtalsrörelsen står och stampar, just nu verkar det vara svårt att nå ett nytt avtal på de tio dagar som är kvar. DA:s Harald Gatu förklarar vad det är som kärvar och vad som händer om parterna inte kan enas.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.