Industriarbetarnas tidning

Så kan fack och företag utveckla glesbygden

3 november, 2016

Skrivet av

Enklare regler? Lokala sparbanker? Ökat samarbete mellan företagen? DA:s reportage om hur folkrörelserna i Värmland mobiliserar för att rädda bygden har väckt debattlusten. Men en fråga har ännu inte diskuterats.

Den bortglömda frågan handlar om den enskilda arbetsplatsens betydelse för den regionala utvecklingen och om vad fack och arbetsgivare kan göra.

Arbetsorganisationen – sättet hur vi jobbar – påverkar inte bara den enskilda arbetsplatsen. Den kan påverka hela regionen.

Det menade i alla fall de europeiska forskare som för ett tiotal år sedan deltog i forskningsprojektet New Innovative Coalitions in Europe. På ett hörn fanns svenska Arbetslivsinstitutet, LO, TCO och Saco med.

Forskarna satte arbetsplatsen i centrum för debatten om regionerna.

Utgångspunkten var ”globaliseringsparadoxen”. Globaliseringen har visserligen gjort storföretagen starkare. De kan flytta tillverkning och utveckling var de vill. Men samtidigt har storföretagen blivit alltmer beroende av miljöer med unik kunskap. Dynamiska och innovativa miljöer där både produkter och produktionsprocesser ständigt utvecklas. Kunskapsregioner.

Innovation – förnyelse av produkter och produktionsprocesser – är frukten av ett komplicerat växelspel mellan flera olika intressenter i en region. Fungerar växelspelet kan regionen hävda sig och klara globaliseringens påfrestningar, menade forskarna.

I det växelspelet har arbetsplatsen en nyckelroll.

Men då måste det vara bra arbetsplatser; bra arbetsmiljö, tillräcklig bemanning, med breda och berikande arbetsuppgifter för de anställda. Den enskilde arbetaren måste känna att hen har kontroll över arbetsuppgifterna. De ökar möjligheterna för att bidra till förnyelse av både produkter och produktionsprocesser.

Den som får tillräckliga resurser att utföra krävande arbetsuppgifter utvecklas i jobbet, den kommer också att tillföra verksamheten värdefull kunskap.

Men lärandet utvecklas inte bara i arbetsuppgifterna. Lärandet utvecklas också i samarbete med andra på företaget, i lagarbetet, i kontakterna mellan olika avdelningar på jobbet – till exempel med konstruktionsavdelningen.

Lärandet kan ta ytterligare steg om man delar sin kunskap med andra utanför det egna företaget: på andra företag, hos leverantörer, kunder och kanske till och med hos konkurrenter. Att sprida sin egen kunskap och ta del av andras i regionala nätverk skapar i sig ny kunskap och ger ytterligare fart på förnyelsearbetet, enligt forskarna.

De betonade också vikten av täta relationer inom och mellan företag, med utbildningsväsen, myndigheter och kunder. Kunskap som sitter i människor flyttas inte lika lätt som en maskinpark.

Att utveckla en region utifrån att utveckla arbetsplatserna testades på sina håll i Tyskland för tjugo år sedan med det tyska metallfacket IG Metall som pådrivare. Med blandat resultat. Att utveckla en regional strategi utifrån enskilda arbetsplatser var att trampa ny, okänd mark.

Även svenska Metall var inne på liknande tankegångar i samband med att man stöttade IUC, de industriella utvecklingscentra som fortfarande finns kvar med blandad livskraft. Även LO berörde frågan i en kongressrapport 2004.

Sedan kom en kort, het högkonjunktur och efter den finanskraschen.

Efter det har arbetsplatsens utformning knappast tillhört de hetare diskussionsämnena. Kanske kan frågan om arbetets organisering få nytt liv kopplat till den spirande diskussionen om regionernas möjlighet att utvecklas.

Rapporten från forskningsprojekt New Innovative Coalitions in Europe finns säkert att ta del av någonstans. Om inte den hamnade i samma sopcontainer som resten av Arbetslivsinstitutets bibliotek när det stängdes för tio år sedan.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.