Industriarbetarnas tidning

Så kan fack och företag utveckla glesbygden

3 november, 2016

Skrivet av

Enklare regler? Lokala sparbanker? Ökat samarbete mellan företagen? DA:s reportage om hur folkrörelserna i Värmland mobiliserar för att rädda bygden har väckt debattlusten. Men en fråga har ännu inte diskuterats.

Den bortglömda frågan handlar om den enskilda arbetsplatsens betydelse för den regionala utvecklingen och om vad fack och arbetsgivare kan göra.

Arbetsorganisationen – sättet hur vi jobbar – påverkar inte bara den enskilda arbetsplatsen. Den kan påverka hela regionen.

Det menade i alla fall de europeiska forskare som för ett tiotal år sedan deltog i forskningsprojektet New Innovative Coalitions in Europe. På ett hörn fanns svenska Arbetslivsinstitutet, LO, TCO och Saco med.

Forskarna satte arbetsplatsen i centrum för debatten om regionerna.

Utgångspunkten var ”globaliseringsparadoxen”. Globaliseringen har visserligen gjort storföretagen starkare. De kan flytta tillverkning och utveckling var de vill. Men samtidigt har storföretagen blivit alltmer beroende av miljöer med unik kunskap. Dynamiska och innovativa miljöer där både produkter och produktionsprocesser ständigt utvecklas. Kunskapsregioner.

Innovation – förnyelse av produkter och produktionsprocesser – är frukten av ett komplicerat växelspel mellan flera olika intressenter i en region. Fungerar växelspelet kan regionen hävda sig och klara globaliseringens påfrestningar, menade forskarna.

I det växelspelet har arbetsplatsen en nyckelroll.

Men då måste det vara bra arbetsplatser; bra arbetsmiljö, tillräcklig bemanning, med breda och berikande arbetsuppgifter för de anställda. Den enskilde arbetaren måste känna att hen har kontroll över arbetsuppgifterna. De ökar möjligheterna för att bidra till förnyelse av både produkter och produktionsprocesser.

Den som får tillräckliga resurser att utföra krävande arbetsuppgifter utvecklas i jobbet, den kommer också att tillföra verksamheten värdefull kunskap.

Men lärandet utvecklas inte bara i arbetsuppgifterna. Lärandet utvecklas också i samarbete med andra på företaget, i lagarbetet, i kontakterna mellan olika avdelningar på jobbet – till exempel med konstruktionsavdelningen.

Lärandet kan ta ytterligare steg om man delar sin kunskap med andra utanför det egna företaget: på andra företag, hos leverantörer, kunder och kanske till och med hos konkurrenter. Att sprida sin egen kunskap och ta del av andras i regionala nätverk skapar i sig ny kunskap och ger ytterligare fart på förnyelsearbetet, enligt forskarna.

De betonade också vikten av täta relationer inom och mellan företag, med utbildningsväsen, myndigheter och kunder. Kunskap som sitter i människor flyttas inte lika lätt som en maskinpark.

Att utveckla en region utifrån att utveckla arbetsplatserna testades på sina håll i Tyskland för tjugo år sedan med det tyska metallfacket IG Metall som pådrivare. Med blandat resultat. Att utveckla en regional strategi utifrån enskilda arbetsplatser var att trampa ny, okänd mark.

Även svenska Metall var inne på liknande tankegångar i samband med att man stöttade IUC, de industriella utvecklingscentra som fortfarande finns kvar med blandad livskraft. Även LO berörde frågan i en kongressrapport 2004.

Sedan kom en kort, het högkonjunktur och efter den finanskraschen.

Efter det har arbetsplatsens utformning knappast tillhört de hetare diskussionsämnena. Kanske kan frågan om arbetets organisering få nytt liv kopplat till den spirande diskussionen om regionernas möjlighet att utvecklas.

Rapporten från forskningsprojekt New Innovative Coalitions in Europe finns säkert att ta del av någonstans. Om inte den hamnade i samma sopcontainer som resten av Arbetslivsinstitutets bibliotek när det stängdes för tio år sedan.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.