Industriarbetarnas tidning

Skogsarbetarna får rätt – men inga pengar

30 december, 2016

Skrivet av

Bakgrund:

2010 fick mannen, och sex andra från Kamerun, ett anställningserbjudande om skogsarbete i Sverige. Där angavs en månadslön på 18 500 kronor plus traktamente på 200 kronor om dagen.

När de väl började arbeta säsongen 2011 fick de ackordslön i stället för månadslön, och ska ha beordrats att jobba från klockan 06 på morgonen till runt klockan 22 på kvällen, samt även på lördagar och söndagar.

Trots detta fick de inte den lön de hade förväntat sig och inte heller någon övertidsersättning eller traktamente. Den lön som betalades ut ska inte heller ha kommit i tid.

GS medlem erbjöds att stanna kvar och arbeta för bolagets ägare även mellan säsongerna till en månadslön på 15 000 kronor. Medlemmen uppger att han inte har fått någon lön alls för den här perioden, men att han trots det stannat kvar.

– Han lovade mig hela tiden att jag skulle få pengarna. Jag litade på honom och hoppades länge att han talade sanning, har han tidigare berättat för Dagens Arbete.

Det blir inga pengar för den GS-medlem från Kamerun som tillsammans med sex landsmän stämt skogsbolaget Skogsnicke – trots att tingsrätten slår fast att de har rätt till ersättning.

– Om arbetsgivaren inte kan hållas personligt ansvarig när den bedrar folk är det naturligtvis ett problem, säger GS ombudsman Magnus Lindberg.

Enligt tingsrätten är skogsarbetarnas ekonomiska krav rimliga, men då företaget, som drevs som ett aktiebolag, har försatts i konkurs kan inga pengar betalas ut. För att det ska kunna ske måste det gå att bevisa att ägaren handlat så pass fel eller brottsligt att han kan ställas personligen ansvarig, och där menar tingsrätten att det inte lagts fram tillräckliga bevis.

– Det är både en besvikelse och en upprättelse. Domstolen slår fast att vår medlem och de övriga blev lurade. I huvudsak går de helt på det vi lagt fram. Domstolen slår också fast att en arbetsgivare ska stå vid det anställningserbjudande som upprättas från början, säger Magnus Lindberg.

Att tingsrätten kommit fram till att bolagets ägare inte kan hållas personligt ansvarig sätter fingret på ett problem som borde korrigeras i lag, enligt Magnus Lindberg.

– Det är naturligtvis illa, och blir någonting vi får ha med oss in i debatten kring hur arbetstillstånden används. Det är inte helt otänkbart att det föranleder oss att överklaga, säger han.

Eftersom kamerunierna har förlorat sina mål ska de också betala rättshjälpskostnaderna för Skogsnickes ägare, på strax under en miljon kronor.

5 kommentarer till “Skogsarbetarna får rätt – men inga pengar

  • Man skulle kanske göra något åt denna skevhet i försäkringarna då? Men vågar man?
    Som det är nu så är det bara fina ord och ingen verkstad.
    Detta väcker oro och ytterligare förskt mot facket självt, ty man hjälper inte den svaga, här. Varför gör man ingenting åt detta enorma problem?

  • Om ingen kan hållas personligt ansvarig vem är det då som är ansvarig? Det här företaget eller rättare sagt ägarna borde ha näringsförbud. Det är helt orimligt att begära att kamerunierna ska stå för kostnaderna, facket får ta det om inte ett eventuellt överklagande ändrar på det.

  • Det var Niklasson som var stämd, Skogsnickes talan var återkallad se tredskodom i Göteborgstingsrätt vilket det hänvisas till i domen

    georg carlde
    fd Timmermansbas

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

Sju kamerunska skogsarbetare kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor i skadestånd från ägaren till bolaget Skogsnicke AB. Ärendet har pågått i flera år. Den här veckan läggs de sista orden i tingsrätten.

”Alla varningsklockor ringde”

GS-facket varnade både Migrationsverket och kunden Holmen Skog för det konkursade bolaget.

GS stämmer Skogsnicke för bedrägeri

Historien om skogsarbetarna från Kamerun fortsätter. Nu stämmer fackförbundet GS företaget Skogsnicke för bedrägeri. Facket kräver drygt 400 000 kronor i utebliven lön och traktamente för en medlems räkning.

Skogsarbetsgivare backade inför AD

Arbetsgivaren hade varken betalat ob-tillägg eller övertidsersättning till den rumänske skogsarbetaren, och stämdes av GS-facket inför Arbetsdomstolen. Efter förlikning får han ut all lön plus skadestånd.

Skogsarbetarna får inget skadestånd

Att lova en lön men betala en annan är inte brottsligt, enligt en dom i hovrätten. Skogsarbetarna har visserligen rätt till mer lön, men det finns ingen som är skyldig att betala.

Hovrätten prövar Skogsnickefallet

Sju skogsarbetere från Kamerun fick inte ut sina löner från företaget Skogsnicke. Nu ska fallet tas upp i hovrätten.

Hur får man fler medlemmar i skogen?

Hur får man fler medlemmar i skogen?

Organisationsgraden bland skogsarbetare är en ständig huvudvärk för GS. DA frågade några kongressdeltagare vad man kan göra åt saken.

GS betalar kambodjaners rättshjälp

GS-facket har nu beslutat att hjälpa de säsongsanställda kambodjanska skogsarbetare som fick sin lönegaranti indragen och hamnade i tingsrätten. GS riktar samtidigt hård kritik mot de storbolag som anlitade den konkursmässiga arbetsgivaren.

Skogsnicke i konkurs

Skogsentreprenören Skogsnicke AB har gått i konkurs. Det innebär att veckans förhandlingar om utebliven semesterersättning i Göteborgs tingsrätt ställs in. Däremot fortsätter flera processer som rör bedrägeri i Umeå tingsrätt.

Deromes husfabrik i Skellefteå läggs ner

Det är anläggningen i Renholmen som i augusti kommer att upphöra. De 30 anställda på golvet har varslats om uppsägning.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.