Skuggsamhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”Att fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen”Carl-Einar Häckner om att ta emot sin ålder.

Striden om tiden

Det var hit hon ville, bilmekanikern Jenny Schöneman. Toyotas bilverkstad lockade med sina sextimmarsskift. Kortare arbetstid är populärt bland IF Metalls medlemmar. Många tycker att förkortad arbetstid på ett eller annat sätt – tidbank, kortare arbetspass, pension – är det viktigaste kravet i avtalsrörelsen. Foto: Sören Håkanlind
Toyotamodellen intresserar andra fackklubbar. Åke Stenman (i mitten) från IF Metalls klubb på Cementa i Slite är på studiebesök och lyssnar till vad Magnus Mattsson och klubbordföranden Gert Östh har att säga. Foto: Sören Håkanlind
Mattias Meister sökte sig också till Toyota på grund av arbetstiderna. ”Det verkar vara stort intresse för hur vi har det här. Men varför har inte fler tagit efter?” Foto: Sören Håkanlind
Magnus Wikström har varit med sedan sextimmarsdagen infördes i verkstan. ”Om de skulle gå tillbaka till åttatimmars slutar jag direkt.” Foto: Sören Håkanlind

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Foto: TT NYHETSBYRÅN

kortare arbetsdagarSchemat som gör succé. Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

Arbetstiden genom tiden

1889 kräver arbetarrörelsen åtta timmars arbetsdag.
Då var den normala arbetstiden elva timmar per dag, sex dagar i veckan.

1900 börjar arbetstiderna att förkortas, huvudsakligen på lördagar så att veckoarbetstiden blir knappt 60 timmar.

1905 regleras arbetstiden i det första Verkstadsavtalet (i dag Teknikavtalet) till högst 57 timmar i veckan.

1919 beslutar riksdagen att införa åttatimmarsdagen och 48-timmarsveckan.

1938 kommer lagen om två veckors semester vilket minskar årsarbetstiden ytterligare.

På 50-talet får svenskarna mer tid att åka på semester. Foto: TT

1951 införs tredje semesterveckan.

1957 beslutar riksdagen att korta arbetsveckan till 45 timmar.

1963 beslutas om en fjärde semestervecka.

1970 säger riksdagen ja till att förkorta arbetsveckan till 40 timmar.

1974 får metallarbetarna som går treskift kortare arbetstid. Även för underjordsarbetarna i gruvorna förkortas arbetstiden.

1977 införs femte semesterveckan.

1983 tas första steg-et mot kortare arbetstid för tvåskiftarna inom Metall.

Hans Mayr, Joerg Bardschinski, Hans Pleitgen och Hans Janssen.

1984 strejkar tyska metallfacket IG Metall för införandet av 35-timmarsveckan. Arbetstidsförkortningen genomförs stegvis under fem år.

1990 beslutar riksdagen att förlänga semestern med ytterligare två dagar som ett första steg mot sex veckors
semester. Reformen rivs upp 1993.

1995 beslutar dåvarande Metall att förhandla fram tidbanker med mål att förkorta arbetstiden med 100 timmar per år.

2017 kan den som jobbar dagtid, treskift och natt på Teknikavtalet ta ut 64 timmars betald ledighet ur tidbanken. Tvåskiftsarbetare har i sin tidbank 158 timmar, inklusive delar av den arbetstidsförkortning tvåskiftarna fick på 1980-talet.

För 15 år sedan var situationen ohållbar. Alla var missnöjda. Bilmekanikerna som ofta var sjukskrivna. Som försvann till andra jobb. Kunderna som klagade över korta öppettider och långa väntetider. För Toyotas bilverkstad i Mölndal gällde det att hitta en lösning som var bra för alla.

Lösningen var rätt enkel. Längre öppettider – tolv timmar i stället för åtta. Från klockan 6 på morgonen till 18 på kvällen. Det skulle kunderna gilla. De tolv timmarna bemannades med två sex-timmarsskift. Bilmekanikerna och plåtslagarna gick ner i tid, från åtta till sex timmar. Men lönen var densamma.

Dagens Arbete var på plats när allt började. Sedan dess har Martin Banck, vd för Toyota Center i Mölndal, tagit emot en ström av studiebesök och frågvisa journalister från flera kontinenter. I femton år har berättelsen om sextimmarsdagen på bilverkstaden rullat ut över världen.

– Nu har vi egentligen sagt stopp för alla besök. Vi har inte tid att ta emot alla som skulle vilja hit.

”En bilmekaniker som jobbar åtta timmar är inte särskilt effektiv de sista timmarna”

Martin Banck matar fram power point-bilderna medan han berättar. De utökade öppettiderna gav fler kunder, ökad försäljning, bättre lönsamhet och pengar över till att bygga ännu en anläggning.

– Det vi förr sålde på fem veckor drar vi nu in på en och en halv.

16 bilmekaniker och bilplåtslagare har blivit 36. Längre öppettider har gett kortare köer. Förr tvingades kunderna vänta fem–sex veckor för en service, ett par månader för en plåtskada. Nu kan man få service efter några dagar och ett plåtjobb fixat på några veckor.
Allt flyter bättre, säger han.

– En bilmekaniker som jobbar åtta timmar är inte särskilt effektiv de sista timmarna efter en hård arbetsdag. Det här är ett tufft jobb.

En åttatimmarsdag är ineffektiv även av andra skäl. Alla dessa omstarter. Så här kunde det se ut:

Klockan 7 hade alla kommit till verkstan.
Först 7.15 var man i gång med jobbet.
8.55. Dags att tvätta händerna inför frukostrasten.
9.27. Arbetet i gång igen.
11. Kort kafferast.
11.55. Handtvätt inför lunchrasten.
12 till 12.40. Lunch.
12.47 började arbetet i verkstan igen.
15. Tempot sackar och nu börjar man titta på klockan innan hemgång.
15.55 tvättade alla händerna.
16 var det tomt på verkstan.

Men hur är det nu då?
– Kör man i sex timmar behövs inte så många stopp. Man orkar mera. Är piggare. Effektivare. Jag lovar: Man presterar 20–30 procent mer på sex timmar än på åtta.
Sextimmarsskiften gav bara vinnare, säger Martin Banck. Nöjda kunder som kan lämna och hämta bilen utanför kontorstid. Och framför allt: Anställda som mår bättre.

Hur vet ni det?
– Vår låga personalomsättning får nog ses som ett kvitto på att man trivs här. Tekniker och bilplåtslagare är extrema bristyrken och hett eftertraktade i storstadsområdena. Många byter jobb ofta för att höja sina löner och för att man inte trivs. Men vi får behålla våra.

Vi går ner i verkstan. Där återser vi fem av sex som vi träffade för femton år sedan. Den sjätte lockades till ett tjänstemannajobb på ett annat företag.

– Varför skulle vi byta, undrar Magnus Wikström.

Han var en som för femton år sedan gissade att sextimmarsdagen skulle få honom att jobba effektivare. Nu tittar man aldrig på klockan, säger han. Högre tempo, inte lika många raster, bara att köra på.

Om Toyota skulle återinföra åttatimmarsdagen?

– Då sticker jag direkt.

Det är just arbetstiderna som håller honom kvar och som lockat hit Jenny Schöneman och Pontus Sjöalt. De tillhör de yngre i verkstaden men har ändå hunnit med några år. Den här dagen jobbar de eftermiddag och har kommit till jobbet i god tid innan skiftbytet klockan tolv. Det känns, säger de, som om man har rätt bra med fritid.

– I början kändes det nästan helt förvirrat, säger Jenny som kom från reservdelslagret där arbetstiderna är åtta timmar.

Nu fick man så mycket mer tid.

Med skiftbytet gör sig Magnus Wikström redo för att åka hem, gå på gymmet, kanske ta en promenad. Inga köer, ingen rusningstrafik oavsett när skiftet börjar eller slutar.
Gert Östh skjuter in och säger att ”det där gör att vi äntligen kan tala om att vi nått arbetarrörelsens gamla klassiska mål som våra förfäder satte upp. ”Åtta timmars vila. Åtta timmars fritid. Åtta timmars arbete. Inklusive den tid det tar att resa.

Det blev ju som han trodde för 15 år sedan, Magnus Wikström. Han skulle jobba effektivare på sex timmar än på åtta. Men hur mår kroppen då?

– Helt okej. Eller ja. Det är ju ett ansträngande jobb. Inget snack om det.

Mattias Meister sökte sig också till Toyota på grund av arbetstiderna. ”Det verkar vara stort intresse för hur vi har det här. Men varför har inte fler tagit efter?” Foto: Sören Håkanlind

Längre ner i verkstan är Mattias Meister fullt upptagen med en Prius. Nej, han har inte tid egentligen. Bilen han skiftar hjul på ska vara klar före skiftbytet.

– Du, senast jag pratade med en journalist så var det en från New York Times. Det verkar vara ett jäkla intresse för hur vi jobbar.

När han började på Toyota för tio år sedan hade han inga småbarn. Nu har han tre. Då är det praktiskt att sluta tolv och kunna hämta de minsta på förskolan tidigt på eftermiddagen.

Vi tar Gert Östh åt sidan, veteranen som också är ordförande för IF Metall-klubben. Han berättar om lönesystemet som till del är baserat på prestation. Ersättningen ligger på mellan 26 000 och 30 000 i månaden beroende på hur hårt man jobbar.

Klubben gjorde en eftergift när sextimmarsskiften infördes. Ersättningen för obekväm arbetstid – i dag motsvarande 634 kronor i månaden – slopades när de tolv timmarna mellan klockan 6 och 18 blev normalarbetstid. Men efter klockan 18 gäller OB. Övertidsersättning betalas ut så fort man jobbat mer än sex timmar.

Den här dagen är Dagens Arbete inte de enda besökarna. Åke Stenman, IF Metalls klubbordförande från cementfabriken Cementa i Slite, är på plats. Men vad kan en processindustri som går dygnet runt lära av en bilverkstad?

– Allting går om man vill, svarar Åke Stenman. I första hand har vi väl tänkt på alla som går dag hos oss. Vi får väl se. Men det här är jättespännande.

Vi går in till Magnus Mattsson i plåtverkstan som vi träffade för 15 år sedan. Då hoppades han att sextimmarsdagen skulle ge honom mer tid till jakt och fiske. Så blev det. I alla fall mer av fiske. Och av naturupplevelser.

– Den ljusa tiden är helt underbar att jobba sex timmar. Dagarna blir långa. Och nu under den mörka årstiden är det också en stor fördel. Man får ju ändå lite dagsljus när skiftbytet ligger mitt på dagen.

Annars tänker han inte så mycket på sextimmarsdagen. Man vänjer sig. I början var allt nytt och spännande, alla kompisar som tyckte att han jobbade deltid. ”Men det ska jag bara säga, man kör rätt hårt på sex timmar. Lägger på en rem.” Därför måste man, säger han, vara vaksam på planeringen, att det inte läggs på för mycket jobb.

– Arbetsuppgifterna är ju desamma. Liksom risken att få vita fingrar av alla luftverktyg. Sånt förändras ju inte bara för att man jobbar sex timmar.

För 15 år sedan trodde många att Toyotaverkstan i Mölndal skulle locka fler att införa sextimmarsskift, inte minst inom bilverkstäderna. Alla dessa studiebesök, alla tv-inslag, alla tidningsreportage världen över. Intresset har inte gått att ta miste på, inte minst på grund av de synliga positiva resultaten. Så varför har inte fler följt efter? Vd Martin Banck tar sats.

– Jag är så trött på den där frågan. Mitt enkla svar är: Jag begriper inte. Oförklarligt.


hg@da.se

2Kommentarer

Hans Johansson:

Ett självklart krav från arbetarrörelsen sida med 6-timmars arbetsdag. Produktiviteten har mer än 10-dubblats sedan 8-timmars arbetsdag genomfördes 1919. Ökad livskvatitet för det stora majoriteten av de arbetande är också i längden en vinst för samhällsekonomin. Det är kapitalisterna som vill ha kvar den långa arbetstiden. De har interesset att kortsiktigt exploatera maximalt samt att tillse att arbetslösheten är så hög att den fungerar som lönedumpare

Bernt A:

Håller med Hans Johansson ovan.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

1

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Vem ska äga din tid?

Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dagens Arbete har tillsammans med 10 andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.

2
Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

"Är det 60-tal igen?"

Ökad anpassning till produktionen står mot rätten att bestämma över det egna livet. Läs eller lyssna på DA:s tidsresa vintern 2017.

Är du flexibel lille vän?

LedareArbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pusslet alla har en åsikt om

Hur gick det med det nya skift­schemat på Södra Cell i Mönsterås? Blev det bättre? Dagens Arbete åkte dit, steg in genom grindarna och steg ut med femtioelva olika svar.

Bättre flöde utan dyra fikaraster

Toyotas grannföretag Aros Electronics införde också sextimmarsdag. Men här förkortades i stället drifttiden från 16 till 12 timmar. På köpet fick de jämnare flöde i produktionen.

Mer bunden – mer betalt

En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten när som helst. Ett av flera exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

GästkrönikaSara Flink på Toyota i Mjölby.

”Långa ledigheter anses väldigt värdefullt”

Enligt Torbjörn Åkerstedt, som länge forskat kring orsaker till stress och störd sömn, finns det bara skiftscheman som är mer eller mindre dåliga.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Ring of fire

ÖGONBLICKET  Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

DA MÖTERUnder sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Tidslinje: Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Delpension

Arbetsgivare missar betala in pensionspengar

Har du koll på att du får pengar till den nya delpensionen? Anställda kan förlora tusenlappar när arbetsgivare missar att betala in premien. Vi visar hur du kollar ditt pensionsbesked.

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

Sugen på att jobba mindre när du blir äldre? Möjligheten finns, men det är svårt för de flesta att få det att gå runt ekonomiskt. I stålindustrin, däremot, har man sparat extra till pensionen länge.

”Skulle gärna vara mer med barnbarnen”

På Svenska Fönster i Edsbyn är det inte ovanligt att gå ner i tid när pensionsåldern närmar sig. En riktig långhelg varannan vecka kan göra de sista yrkesåren lite lättare.

Läs allt om avtal 2020 här

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2
Motorer i Volvo Cars fabrik i Skövde.

Skövdefacket försiktigt positivt till nya motorbolaget

Facket på Volvo Cars motorfabrik i Skövde är försiktigt positivt till Geelys planer på att lägga tillverkningen av förbränningsmotorer i ett eget bolag – ser möjligheter att växa. Men det finns en oro att man missar elektrifieringen.

Avtal 2020

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

PerspektivSnart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Franska gruvarbetare demonstrerar

Franska gruvarbetare kan få skadestånd

I Frankrike kan de som har jobbat med farliga ämnen få skadestånd för att de är oroliga för att bli sjuka. 731 franska gruvarbetare har fått stöd för sina krav i Högsta Domstolen.

Giftig mark

Arbete pågår – då stoppas saneringen

MiljöskuldDe anställda på Ovako i östgötska Boxholm jobbar på giftig mark. En undersökning har varnat för risker med förorenat damm, men företaget gör en annan bedömning.

Här finns den giftiga marken

KartaEn lång industrihistoria har lämnat avtryck runt om i landet. I den interaktiva kartan ser du var industrierna som lämnat efter sig de allvarligaste föroreningarna finns. De flesta har ännu inte sanerats.

DA:s reporter kan få pris för bevakningen av Skuggsamhället

TidskriftsprisetElinor Torp kan bli Årets journalist. Hon nomineras för sitt envisa arbete med att belysa den underbevakade skuggvärlden på en bitvis helt laglös arbetsmarknad.

Robotiseringen av arbetslivet

Ibrahim Baylan talar på Industridagen

Näringsministern: Sverige kan slå världen med häpnad – om vi lyckas med omställningen

AutomatiseringÖverge inte människorna i den tekniska utvecklingen. Det vore förödande för vårt land, varnade näringsminister Ibrahim Baylan när han på måndagen talade inför Industridagen.

AI kan öka stressen på jobbet

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens gör att allt fler arbetsuppgifter tas över av robotar. Ändå är arbetsdagen lika lång. Så behöver det inte vara, menar forskaren Pontus Strimling.

2
Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

”Farligt om många förlorar på teknikutvecklingen”

Samhället tar stora risker om många förlorar på den tekniska utvecklingen, varnar Oxfordekonomen Carl Benedikt Frey. Men Sverige står bättre rustat än andra länder, menar han. Förutsatt att vi satsar på bra omställningsavtal, utbildning och utbyggda kommunikationer.

Hur påverkar AI våra jobb?

Stora framtidsdagenExperter inom artificiell intelligens medverkar under en heldag om hur utvecklingen påverkar vårt arbetsliv. Följ dagen på da.se!

”Ser fram emot att Hitachi tar över”

VAD HÄNDE SEN?Lorenz Karlsson på ABB i Öjebyn hade tillsammans med Niclas Nilsson räddat fabriken från nedläggning. Men hur blev det efteråt?

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1
Gruppbild, prisutdelning

Höganäs får Industrins jämställdhetspris

Höganäs AB får priset för sitt ”strategiska och breda arbete” för jämställdhet. Fredrik Emilson, vd: ”Vi är ett inkluderande företag.”

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

UTSLÄPPSvensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

1

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

Nu är Dagens Arbetsmiljö här

Ny tidningSnart når första numret av den nystartade papperstidningen Dagens Arbetsmiljö läsarna. ”Tidningen ska både avslöja, inspirera och vara ett nyttigt sammanhang för alla som tycker arbetsmiljö är viktigt”, säger chefredaktör Helle Klein.

Anna Jensen Naatikka slutar vid kongressen

IF Metalls förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka ställer inte upp till omval vid kongressen nästa år.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.