Industriarbetarnas tidning

Här tjänar alla på sex timmars arbete

30 januari, 2017

Skrivet av

Foto: TT NYHETSBYRÅN

kortare arbetsdagarSchemat som gör succé. Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

Arbetstiden genom tiden

1889 kräver arbetarrörelsen åtta timmars arbetsdag.
Då var den normala arbetstiden elva timmar per dag, sex dagar i veckan.

1900 börjar arbetstiderna att förkortas, huvudsakligen på lördagar så att veckoarbetstiden blir knappt 60 timmar.

1905 regleras arbetstiden i det första Verkstadsavtalet (i dag Teknikavtalet) till högst 57 timmar i veckan.

1919 beslutar riksdagen att införa åttatimmarsdagen och 48-timmarsveckan.

1938 kommer lagen om två veckors semester vilket minskar årsarbetstiden ytterligare.

På 50-talet får svenskarna mer tid att åka på semester. Foto: TT

1951 införs tredje semesterveckan.

1957 beslutar riksdagen att korta arbetsveckan till 45 timmar.

1963 beslutas om en fjärde semestervecka.

1970 säger riksdagen ja till att förkorta arbetsveckan till 40 timmar.

1974 får metallarbetarna som går treskift kortare arbetstid. Även för underjordsarbetarna i gruvorna förkortas arbetstiden.

1977 införs femte semesterveckan.

1983 tas första steg-et mot kortare arbetstid för tvåskiftarna inom Metall.

Hans Mayr, Joerg Bardschinski, Hans Pleitgen och Hans Janssen.

1984 strejkar tyska metallfacket IG Metall för införandet av 35-timmarsveckan. Arbetstidsförkortningen genomförs stegvis under fem år.

1990 beslutar riksdagen att förlänga semestern med ytterligare två dagar som ett första steg mot sex veckors
semester. Reformen rivs upp 1993.

1995 beslutar dåvarande Metall att förhandla fram tidbanker med mål att förkorta arbetstiden med 100 timmar per år.

2017 kan den som jobbar dagtid, treskift och natt på Teknikavtalet ta ut 64 timmars betald ledighet ur tidbanken. Tvåskiftsarbetare har i sin tidbank 158 timmar, inklusive delar av den arbetstidsförkortning tvåskiftarna fick på 1980-talet.

För 15 år sedan var situationen ohållbar. Alla var missnöjda. Bilmekanikerna som ofta var sjukskrivna. Som försvann till andra jobb. Kunderna som klagade över korta öppettider och långa väntetider. För Toyotas bilverkstad i Mölndal gällde det att hitta en lösning som var bra för alla.

Lösningen var rätt enkel. Längre öppettider – tolv timmar i stället för åtta. Från klockan 6 på morgonen till 18 på kvällen. Det skulle kunderna gilla. De tolv timmarna bemannades med två sex-timmarsskift. Bilmekanikerna och plåtslagarna gick ner i tid, från åtta till sex timmar. Men lönen var densamma.

Dagens Arbete var på plats när allt började. Sedan dess har Martin Banck, vd för Toyota Center i Mölndal, tagit emot en ström av studiebesök och frågvisa journalister från flera kontinenter. I femton år har berättelsen om sextimmarsdagen på bilverkstaden rullat ut över världen.

– Nu har vi egentligen sagt stopp för alla besök. Vi har inte tid att ta emot alla som skulle vilja hit.

”En bilmekaniker som jobbar åtta timmar är inte särskilt effektiv de sista timmarna”

Martin Banck matar fram power point-bilderna medan han berättar. De utökade öppettiderna gav fler kunder, ökad försäljning, bättre lönsamhet och pengar över till att bygga ännu en anläggning.

– Det vi förr sålde på fem veckor drar vi nu in på en och en halv.

16 bilmekaniker och bilplåtslagare har blivit 36. Längre öppettider har gett kortare köer. Förr tvingades kunderna vänta fem–sex veckor för en service, ett par månader för en plåtskada. Nu kan man få service efter några dagar och ett plåtjobb fixat på några veckor.
Allt flyter bättre, säger han.

– En bilmekaniker som jobbar åtta timmar är inte särskilt effektiv de sista timmarna efter en hård arbetsdag. Det här är ett tufft jobb.

En åttatimmarsdag är ineffektiv även av andra skäl. Alla dessa omstarter. Så här kunde det se ut:

Klockan 7 hade alla kommit till verkstan.
Först 7.15 var man i gång med jobbet.
8.55. Dags att tvätta händerna inför frukostrasten.
9.27. Arbetet i gång igen.
11. Kort kafferast.
11.55. Handtvätt inför lunchrasten.
12 till 12.40. Lunch.
12.47 började arbetet i verkstan igen.
15. Tempot sackar och nu börjar man titta på klockan innan hemgång.
15.55 tvättade alla händerna.
16 var det tomt på verkstan.

Men hur är det nu då?
– Kör man i sex timmar behövs inte så många stopp. Man orkar mera. Är piggare. Effektivare. Jag lovar: Man presterar 20–30 procent mer på sex timmar än på åtta.
Sextimmarsskiften gav bara vinnare, säger Martin Banck. Nöjda kunder som kan lämna och hämta bilen utanför kontorstid. Och framför allt: Anställda som mår bättre.

Hur vet ni det?
– Vår låga personalomsättning får nog ses som ett kvitto på att man trivs här. Tekniker och bilplåtslagare är extrema bristyrken och hett eftertraktade i storstadsområdena. Många byter jobb ofta för att höja sina löner och för att man inte trivs. Men vi får behålla våra.

Vi går ner i verkstan. Där återser vi fem av sex som vi träffade för femton år sedan. Den sjätte lockades till ett tjänstemannajobb på ett annat företag.

– Varför skulle vi byta, undrar Magnus Wikström.

Han var en som för femton år sedan gissade att sextimmarsdagen skulle få honom att jobba effektivare. Nu tittar man aldrig på klockan, säger han. Högre tempo, inte lika många raster, bara att köra på.

Om Toyota skulle återinföra åttatimmarsdagen?

– Då sticker jag direkt.

Det är just arbetstiderna som håller honom kvar och som lockat hit Jenny Schöneman och Pontus Sjöalt. De tillhör de yngre i verkstaden men har ändå hunnit med några år. Den här dagen jobbar de eftermiddag och har kommit till jobbet i god tid innan skiftbytet klockan tolv. Det känns, säger de, som om man har rätt bra med fritid.

– I början kändes det nästan helt förvirrat, säger Jenny som kom från reservdelslagret där arbetstiderna är åtta timmar.

Nu fick man så mycket mer tid.

Med skiftbytet gör sig Magnus Wikström redo för att åka hem, gå på gymmet, kanske ta en promenad. Inga köer, ingen rusningstrafik oavsett när skiftet börjar eller slutar.
Gert Östh skjuter in och säger att ”det där gör att vi äntligen kan tala om att vi nått arbetarrörelsens gamla klassiska mål som våra förfäder satte upp. ”Åtta timmars vila. Åtta timmars fritid. Åtta timmars arbete. Inklusive den tid det tar att resa.

Det blev ju som han trodde för 15 år sedan, Magnus Wikström. Han skulle jobba effektivare på sex timmar än på åtta. Men hur mår kroppen då?

– Helt okej. Eller ja. Det är ju ett ansträngande jobb. Inget snack om det.

Mattias Meister sökte sig också till Toyota på grund av arbetstiderna. ”Det verkar vara stort intresse för hur vi har det här. Men varför har inte fler tagit efter?” Foto: Sören Håkanlind

Längre ner i verkstan är Mattias Meister fullt upptagen med en Prius. Nej, han har inte tid egentligen. Bilen han skiftar hjul på ska vara klar före skiftbytet.

– Du, senast jag pratade med en journalist så var det en från New York Times. Det verkar vara ett jäkla intresse för hur vi jobbar.

När han började på Toyota för tio år sedan hade han inga småbarn. Nu har han tre. Då är det praktiskt att sluta tolv och kunna hämta de minsta på förskolan tidigt på eftermiddagen.

Vi tar Gert Östh åt sidan, veteranen som också är ordförande för IF Metall-klubben. Han berättar om lönesystemet som till del är baserat på prestation. Ersättningen ligger på mellan 26 000 och 30 000 i månaden beroende på hur hårt man jobbar.

Klubben gjorde en eftergift när sextimmarsskiften infördes. Ersättningen för obekväm arbetstid – i dag motsvarande 634 kronor i månaden – slopades när de tolv timmarna mellan klockan 6 och 18 blev normalarbetstid. Men efter klockan 18 gäller OB. Övertidsersättning betalas ut så fort man jobbat mer än sex timmar.

Den här dagen är Dagens Arbete inte de enda besökarna. Åke Stenman, IF Metalls klubbordförande från cementfabriken Cementa i Slite, är på plats. Men vad kan en processindustri som går dygnet runt lära av en bilverkstad?

– Allting går om man vill, svarar Åke Stenman. I första hand har vi väl tänkt på alla som går dag hos oss. Vi får väl se. Men det här är jättespännande.

Vi går in till Magnus Mattsson i plåtverkstan som vi träffade för 15 år sedan. Då hoppades han att sextimmarsdagen skulle ge honom mer tid till jakt och fiske. Så blev det. I alla fall mer av fiske. Och av naturupplevelser.

– Den ljusa tiden är helt underbar att jobba sex timmar. Dagarna blir långa. Och nu under den mörka årstiden är det också en stor fördel. Man får ju ändå lite dagsljus när skiftbytet ligger mitt på dagen.

Annars tänker han inte så mycket på sextimmarsdagen. Man vänjer sig. I början var allt nytt och spännande, alla kompisar som tyckte att han jobbade deltid. ”Men det ska jag bara säga, man kör rätt hårt på sex timmar. Lägger på en rem.” Därför måste man, säger han, vara vaksam på planeringen, att det inte läggs på för mycket jobb.

– Arbetsuppgifterna är ju desamma. Liksom risken att få vita fingrar av alla luftverktyg. Sånt förändras ju inte bara för att man jobbar sex timmar.

För 15 år sedan trodde många att Toyotaverkstan i Mölndal skulle locka fler att införa sextimmarsskift, inte minst inom bilverkstäderna. Alla dessa studiebesök, alla tv-inslag, alla tidningsreportage världen över. Intresset har inte gått att ta miste på, inte minst på grund av de synliga positiva resultaten. Så varför har inte fler följt efter? Vd Martin Banck tar sats.

– Jag är så trött på den där frågan. Mitt enkla svar är: Jag begriper inte. Oförklarligt.

3 kommentarer till “Här tjänar alla på sex timmars arbete

  • Ett självklart krav från arbetarrörelsen sida med 6-timmars arbetsdag. Produktiviteten har mer än 10-dubblats sedan 8-timmars arbetsdag genomfördes 1919. Ökad livskvatitet för det stora majoriteten av de arbetande är också i längden en vinst för samhällsekonomin. Det är kapitalisterna som vill ha kvar den långa arbetstiden. De har interesset att kortsiktigt exploatera maximalt samt att tillse att arbetslösheten är så hög att den fungerar som lönedumpare

  • Om inte industrin kan anpassa sig till tidens krav vad gäller arbetstider så är man redan på efterkälken i konkurrensen. Börje

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

DA reder ut varför avtalsrörelsen kärvar

Avtalsrörelsen står och stampar, just nu verkar det vara svårt att nå ett nytt avtal på de tio dagar som är kvar. DA:s Harald Gatu förklarar vad det är som kärvar och vad som händer om parterna inte kan enas.

Längre korridor öppnar för lördagsarbete

Arbetstidskorridoren ger arbetsgivaren möjlighet att bestämma mer över när du ska jobba. Nu vill arbetsgivarna att den förlängs och därigenom öppna för lördagsarbete.

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

Flexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Är du flexibel lille vän?

Arbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Parterna samlas för påskuppgörelse

GS-facket har rensat bordet inför slutförhandlingen som startar i påskhelgen, IF Metall bär med sig ett antal tunga frågor. Avtalet går ut om nio dagar.

Striden om tiden

Varför är arbets­givarnas krav på anpassad arbetstid ett rött skynke för facken?

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

Sara Flink på Toyota i Mjölby.

Arbetstidskontot – ett älskat val i fara

I årets avtalsrörelse kräver Pappers en fortsatt påfyllning av arbetstidskontot – men arbetsgivarna spjärnar emot.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

Arbetsrätt Striden om las

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.