Industriarbetarnas tidning

Ja till treårigt avtal

9 mars, 2017

Skrivet av

Ett treårigt avtal där det sista året kan sägas upp. Det är vad de opartiska ordförandena föreslår i sin avtalsskiss. Både arbetsgivarna och industrifacken är positiva. If Metall säger ja, men bara under vissa villkor.

Avtalen på 1, 43:

 

– Avtalet måste ge förutsättningar för ökade reallöner, en avsättning till delpension och en låglönesatsning, säger IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe.

Förbundet har ännu ett villkor.

–  Och det är att arbetsgivarna drar tillbaka alla sina långtgående krav på allvarliga försämringar av kollektivavtalet.

Som exempel nämner Anders Ferbe arbetsgivarnas krav på att göra hela avtalet dispositivt, det vill säga att man lokalt kan komma överens om villkor som är sämre än det riksomfattande kollektivavtalet. Till de ”långtgående kraven” räknar han också ökat övertidsuttag och en förlängning av den så kallade arbetstidskorridoren, alltså möjligheten för arbetsgivaren att fritt kunna flytta arbetstid till exempelvis helger.

– Vi kan omöjligt acceptera arbetsgivarnas krav på att förskjuta makten på arbetsplatsen. Det backar vi aldrig ifrån.

Enligt det treåriga avtalsförslaget från Opo ska löneökningar betalas ut vid tre olika tillfällen. Däremot sägs ingenting om lönerna ska höjas lika mycket under vart och ett av de tre avtalsåren. Facken inom industrin (IF Metall, GS, Unionen, Sveriges ingenjörer och Livs) säger gemensamt ja till Opos skiss.

Med skissen skickar Opo också en signal till parterna att fram till 20 mars förhandla klart de avtalsfrågor man kan komma överens om. Anders Ferbe:

– Jag tolkar det som att Opo vill ha bordet rensat när vi går in i slutförhandlingarna och koncentrerar oss på de tre verkliga knäckfrågorna: nivån på löneökningarna, avsättningen till delpension och låglönesatsningen.

Även arbetsgivarna säger ja till skissen. Anders Weihe är förhandlingschef på Teknikföretagen.

– Skissen lägger en vettig grund för fortsatta förhandlingar.

Inte minst är han nöjd med att det normerande avtalsvärdet ska uttryckas i procent, inte i kronor och ören.

– Nu får vi fortsätta att förhandla och försöka träffa ett normerande längre avtal som stärker industrins konkurrenskraft. Vi har relativt gott om tid på oss.

Också Industriarbetsgivarna säger ja till Opos skiss:

– Vi ställer oss positiva till Opos skiss. Det överordnade i avtalsförhandlingarna är att vi bidrar till att vi stärker konkurrenskraften för industrin, säger Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna i ett pressmeddelande.

 

 

 

En kommentar till “Ja till treårigt avtal

  • Fackföreningsrörelsen tar inte fajten. Fackföreningsrörelsen är fajten. När Fackföreningsrörelsen förhandlar, både centralt och lokalt, borde fackföreningsrörelsen ha som norm att medlemmarna ska stå ute på trottoaren. Det skall föras så mycket oväsen utifrån trottoaren, med talkörer och krav, att de får avbryta förhandlingarna och gå fram till fönstret och titta. Det är förhandlingsdelegationen som står ute på trottoaren. De inne i rummet är bara inskickade för att framföra kraven. Avtalet går sedan ut på medlemsomröstning innan det skrivs på.

    Den dagen då topparna i Fackföreningsrörelsen själv har en genomsnittlig arbetarlön, känner han/hon själv att avtalet är för dåligt. Vi måste få mer för att hen ska klara amorteringar och lån, eller barnens försörjning. Den dagen då fackföreningsrörelsen låter vikarien hoppa in på förbundskontoret, för nu måste hen hem till jobbet som ”maskinist” några månader så hen inte glömmer yrket hen ska tillbaka till när hen avgår som förbundsordförande. Den dagen inser hen att vi inte kan ha lojalitetsförklaringar i anställningskontrakt. Hen måste kunna tala med pressen om jobbet som ”maskinist”. Då inser hen att vi inte kan ha timvikarier med mobiltelefonen tätt intill. Hen måste veta när hen skall jobba. Den dagen börjar vi se formerna för ett fackföreningsrörelsen som genomfört ett förändringsarbete fullt ut. Med en medlem, oavsett var i landet vi bor.

    Och när man frågar hen om lönen blir han besvärad. Hen hänvisar till förbundsstyrelsen. Varför då? Att inte ha en egen åsikt i frågan och att bli besvärad, vittnar ju om att hen innerst inne tycker att detta inte är rätt. Varför gör hen då inget åt saken?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Oerhört provocerande”

”Oerhört provocerande”

IF Metalls ordförande Anders Ferbe reagerar starkt på arbetsgivarnas hållning i avtalsrörelsen. Det gäller kraven på utökat helg- och övertidsarbete men också det som kallas ”kostnadsneutrala löneökningar”.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

”Avtalet som bröt ett tabu”

”Avtalet som bröt ett tabu”

I det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Operation rädda Industriavtalet

Operation rädda Industriavtalet

”Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrins parter säger ja till ett treårigt avtal, som har ett värde på totalt 6,5 procent. I avtalet finns både en låglönesatsning och påfyllning till delpension.

”Det blir en mycket tuff resa”

”Det blir en mycket tuff resa”

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

Industrifacken säger nej till bud

Facken inom industrin avvisar gårdagens bud från de opartiska ordförandena (Opo). Budet är på 5,9 procent på tre år men utan låglönesatsning och förslag om delpensioner. Teknikarbetsgivarna säger ja, med krav på bland annat mer övertidsutrymme.

Maktstriden om din tid

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

Är du flexibel lille vän?

Arbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Samma framtid – helt olika bilder

Samma framtid – helt olika bilder

När facket och arbetsgivarna bytte avtalskrav målade de framtiden i helt olika färger. Det är som vanligt, konstaterar DA:s Harald Gatu.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?