Industriarbetarnas tidning

”Jag fick mig en riktig näsbränna”

7 september, 2017

Skrivet av

Möte medVarför blir man skyddsombud? För Fredrick Vallin, samordnande huvudskyddsombud på Pappers avdelning 31, Väja, bottnar anledningen i en barkpanna.

Fredrick Vallin

Ålder: 35 år.
Yrke: Driftsoperatör på Mondi Dynäs i Väja. Samordnande huvudskyddsombud på Pappers avdelning 31.
Bor: På en gård i närheten av Höga kusten-bron, strax utanför Kramfors.
Familj: Fru, två söner, tre och sex år. Samt en hund, två katter och tre hästar.
Fritidsintressen: ”Helst vara hemma på gården och skruva på alla gamla fordon jag har.”

Avd 31 Väja

Bolag: Mondi Dynäs AB.
Bruket grundades: 1896 bildades Dynäs AB, 1914 uppfördes sulfatfabriken.
Tillverkar: Oblekt kraft- och säckpapper.
Årston: Cirka 265 000.
Producerar: Cementsäckar, komposteringspåsar och ”Pringles-röret”, bland annat.
Antal kollektivanställda (inom ­Pappers): 200.
Antal huvudskyddsombud (inom­ ­Pappers): 5.
Antal skyddsombud (inom Pappers): 22.

Det som är bra med vårt skydds- och ­arbetsmiljöarbete: ”Koncernen är väldigt hängiven i skyddsfrågor.”

Det som kan förbättras med vårt skydds- och arbetsmiljöarbete: ”Att­ ­involvera människorna på golvet i lösningarna.”

Det var måndagen den 13 mars 2006.

– Jag skulle slagga en rostig gammal barkpanna med ett långt järnspett. På botten av en sådan kan det ligga oförbrända gaser och … ja, plötsligt när jag öppnade luckorna så blev jag svedd i ansiktet. Som tur var klarade jag mig.

– Några värktabletter senare var jag okej och jag fick heller inga men eller ärr efteråt. Men jag fick mig en riktig näsbränna kan man säga, och sedan dess har jag varit väldigt engagerad i skyddsfrågor.

Vad gör dig lämplig som skydds­ombud?

– Att jag har gjort mig illa flera gånger! Skämt åsido – jag tycker att jag har ett ganska bra driv. Jag är motiverad och fokuserad när det gäller, och om påtalade brister inte åtgärdas så kan jag dessutom bli rätt så förbannad.

– Visst, jag har dåligt minne – men då blir jag å andra sidan tvungen att jobba desto mer systematiskt. Jag har bra koll på listor och att beta av punkt efter punkt.

Hur ser du på psykosociala arbetsmiljöproblem?

– Det är självklart en väldigt viktig fråga. Behovet är stort och även vi har ett par fall av utmattningssyndrom varje år. Men mjuka frågor tycker jag faktiskt är lite besvärliga att hantera, de går liksom sällan att lösa genom en quick-fix.

– Det är väl en brist hos mig. Jag är mer intresserad av de praktiska, fysiska, lite mer hårda frågorna – om något ska byggas om eller liknande. Sådant är jag bättre på.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Ta inga onödiga risker”

”Ta inga onödiga risker”

Stein Begby var elevskyddsombud redan på gymnasiet. Och efter dödsolyckan i Billingsfors ser han än mer allvarligt på sin roll att arbeta för en trygg och säker arbetsmiljö.

”Svårare att driva mjuka frågor”

”Svårare att driva mjuka frågor”

När Lena Smersfeldt, pappersarbetare på Nordic Paper i Säffle, fick frågan om hon ville bli skyddsombud tvekade hon inte.
– Jag svarade ja direkt, säger hon.

Så kan arbetsmiljön bli bättre

Så kan arbetsmiljön bli bättre

Sexuella trakasserier, likvärdig behandling eller att undvika olyckor. De som kämpar för ett bättre arbetsliv får ta sig an vitt skilda frågor. Här lyfter de fram några av de viktigaste.

Stå upp för skydds­ombuden

Stå upp för skydds­ombuden

Personlig erfarenhet från arbetsplatserna går inte att ersätta med en chattbot på Arbetsmiljöverkets hemsida, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

Det vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.