Industriarbetarnas tidning
Ordförandena svarar 20-årsjubilerande DA låter företrädare för våra tre ägare reflektera bakåt och önska framåt.
Vad har facket misslyckats med under de senaste åren?
– Facket generellt har inte lyckats organisera de nya branscher som kommer.
– Om vi tittar på IF Metall har vi misslyckats med kompetensutveckling. När det är fullt upp på företagen har man inte tid, när det går dåligt har man inte råd. Vi måste inse att den perfekta tidpunkten inte inträffar.
Vilken är er allra viktigaste uppgift de kommande åren?
– Det är samma frågor! Vi behöver ta reda på vilken kompetensutveckling våra medlemmar behöver för att hänga med i digitaliseringen. Det ser vi som en mycket större anställningstrygghet än vad lagen om anställningsskydd någonsin kan ge.
– Sedan är det att fortsatt ha fokus på organisering.
Vad har facket misslyckats med under de senaste åren?
– Facket och för den delen hela arbetarrörelsen har inte lyckats hantera globaliseringens negativa effekter. Snedfördelning av resurser har lämnat fältet öppet för protektionism, populism och främlingsfientlighet. Även om vi nu kan se att pendeln svänger åt rätt håll behöver vi utveckla våra fackliga verktyg för framtiden.
Vilken är er allra viktigaste uppgift de kommande åren?
– Grunden för all framgång stavas organisationsgrad. Den avgör våra möjligheter att teckna bra kollektivavtal, förbättra villkoren på våra medlemmars arbetsplatser och att göra vår röst hörd i samhällsdebatten. Därför är det ingen annan fråga som kan tränga sig före behovet av att bli fler medlemmar.
Vad har facket misslyckats med under de senaste åren?
– Vi hade kunnat vara bättre på att följa upp saker som vi tidigare har råkat ut för. Jag tänker till exempel på olika lokalavtalstvister. Det gäller att dra lärdom av dessa och försöka skaffa sig ett bättre utgångsläge så att vi kan förflytta oss framåt när det gäller löner och villkor för medlemmarna i Pappers.
Vilken är er allra viktigaste uppgift de kommande åren?
– Att se till att organisationsgraden är fortsatt hög, för utan en stark fackförening är vi utsatta för tryck. Alla som jobbar på våra arbetsplatser ska erbjudas att gå med i Pappers.
– En annan viktig fråga är den alltmer slimmade bemanningen som sliter hårt. Därför blir makten och inflytandet över arbetstiden mycket viktigt.
Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.
För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.
Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.
Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.
Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda
Under coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.
Bland annat GS och IF Metall går med i ett treårigt branschprojekt, där man satsar 75 miljoner för att säkra kompetensförsörjningen i mindre företag. ”Det kan behövas”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.
Anders Ferbe lämnar över ordförandeklubban till Marie Nilsson, och manade till ett fackligt kunskapslyft för att medlemmarna ska bli ”digitaliseringens vinnare”. Sedan dansade han loss till ett hiphopband.
Inför sin kongress till helgen släpper IF Metall en rapport hur digitaliseringen förändrar industrin.
– Det kommer inte att spela någon roll hur länge du har arbetat – om du inte har rätt kunskap kan du inte behålla jobbet, säger avtalssekreterare Avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Strejk, medling, avtal. Så får du grepp om avtalsrörelsen – på två minuter.
Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.
Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.
Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.
En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.
För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.
Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.
Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.
På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.
Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.
Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]
Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.
Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Kanske kan våra inre känslostormar peka oss i en ny riktning, skriver Daniel Mathisen.
Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.
Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump
Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald
Att som fackligt organisation ha framgång med sina krav, och vara offensiv. Det tycker jag inte man varit de sista åren.
Lägg industriavtalet i malpåse. Vi är så ivriga att få nya uppgörelser, kontentan är att vi förlorar på dem!
Man pratar om andra saker än om att förbättra försäkringarna för medlemmarna. Man måste se helheten och fundera över om försäkringarna slutar gälla när man väl har fått namnteckningen på pappret.
Idag är det ingen som pratar om allas våra fackliga försäkringar när det kommer till arbetsskadeförsäkringen och det urusla samarbetet med LO centralt. Där händer ingenting på försäkringsfronten utan alla sitter still i båten.
Dags att börja lyssna på medlemmarna och ta till vara på deras intressen. Fullkomligt ansvarslöst att man inte tar tag i problemen på hemmafronten. När man vet hur illa det är.