Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Jobbet och politiken hänger ihop

22 februari, 2018

Skrivet av

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Krönika Fackligt arbete och politik hänger ihop. Därför ska GS arbeta för en rättvis fördelningspolitik och motverka alla former av diskriminering.

Jag får ofta frågan varför GS engagerar sig i valrörelsen. Jag tänkte försöka ägna denna krönika till att besvara frågan.

I GS stadgar är det uttryckligen skrivet att förbundet ska tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt. Detta kan göras på flera sätt och stadgarna räknar upp tio områden där GS ska vara aktiva för att uppfylla det övergripande målet om att tillvarata medlemsintresset.

Några av punkterna är direkt kopplade till den politiska arenan. Bland annat ska GS arbeta för en demokratisk och socialistisk samhällsutveckling grundad på politisk, social och ekonomisk demokrati.

Vi ska vidare arbeta för en rättvis fördelningspolitik och motverka alla former av diskriminering. Stadgarnas målsättningsparagraf avrundas med att GS också ska verka för allas rätt till arbete.

För mig som förbundsordförande räcker egentligen detta som motiv till att vara aktiv i valrörelsen. Det är alltså min stadgeenliga skyldighet att driva medlemsintresset i valrörelsen. Men även om stadgar är bra att luta sig mot räcker de kanske inte som bränsle för att engagera förbundet i den politiska debatten.

Om man ska hitta argument utifrån dagens politiska kontext så gäller det att identifiera vilka områden som är viktiga utifrån vår fackliga synvinkel.

GS har därför tagit fram fyra områden där vi ska vara särskilt aktiva. Det första handlar om näringspolitiken. Förutsättningarna för våra branscher att utvecklas är central för att det ska finnas trygga jobb, men också växa fram nya.

Det andra handlar om arbetsmiljön. Vi vet att detta är en av de viktigaste medlemsfrågorna och här har politiken en viktig roll för att skapa goda förutsättningar för säkra arbetsplatser.

Vi kommer också att lyfta fram spelreglerna på svensk arbetsmarknad. Även här lägger politiken en grund för hur arbetsmarknadens parter kan samspela. Det är centralt för oss att inte rubba maktbalansen på arbetsmarknaden. Redan nu ser vi hur högern lägger förslag efter förslag som kraftigt skulle försvåra våra förutsättningar att träffa starka kollektivavtal.

I anslutning till detta kommer vi också att lyfta vikten av en bra integration på arbetsmarknaden. Vi ser hur våra branscher nu lider av en kraftig arbetskraftsbrist. Vi har möjlighet att bli en integrationsmotor. Kan vi bidra till att nyanlända kommer in på arbetsmarknaden tjänar vi alla på det.

Utmaningen är att lyckas med detta utan att det påverkar vår kollektivavtalsmodell. Även på detta område ligger det nu politiska förslag som skulle kunna slå sönder den svenska modellen.

Detta är fyra områden där GS kommer att vara särskilt aktiva. Vi gör det för att förbättra vardagen för våra medlemmar. Vi gör det för att så många som möjligt den 9 september ska rösta för schysta jobb.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Elkris hotar klimatomställningen”

”Elkris hotar klimatomställningen”

Vi tar vårt ansvar i avtalsrörelsen, men för elkrisen vilar ansvaret på politikerna. Här är ett antal punkter som behövs, skriver företrädare för GS-facket, Trä- och Möbelföretagen och Skogsindustrierna.

Ett vägval i kampen mot arbetslivs­kriminaliteten

Ett vägval i kampen mot arbetslivs­kriminaliteten

Reinfeldt-erans naivitet inför arbetslivskriminaliteten lever och frodas hos Moderaterna, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö tillsammans med Tobias Baudin och Johan Danielsson (S).

2022 – ett år fyllt av utmaningar

Det blir ett spännande år. Det är kongress, vi ska förbereda oss för en ny avtalsrörelse. Och så är det valår. Nu stakar vi ut riktningen tillsammans, skriver Per-Olof Sjöö.

Det gäller att vi håller ihop

Det är rätt enkelt. Vi måste vara många för att kunna påverka våra löner och villkor, skriver Per-Olof Sjöö.

Detta har vi lärt oss av pandemin

Detta har vi lärt oss av pandemin

Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Mångfaldens motsats är enfald

Mångfaldens motsats är enfald

Övertygad om detta ska jag fortsätta arbetet för hela kollektivets styrka, skriver Pontus Georgsson

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Arbetarna hamnar i frontlinjen

Under pandemin har många fackföreningar blivit tvungna att gå från traditionellt fackligt arbete till att bistå sina medlemmar med grundläggande humanitär hjälp, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.