Skogsentreprenören får nej från Migrationsverket efter polisutredning: ”Flera brister”
Utreds för människoexploatering Nekas ta in ny utländsk arbetskraft
Publicerad 2025-11-23, 04:00 Uppdaterad 2025-12-17, 09:21
Aktivister måste sluta stoppa skogsmaskiner. Det tycker GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö, som kallar agerandet för både ”fegt” och ”olagligt”. Problemen måste lösas inom lagens ramar, säger han. Samtidigt utesluter han inte en dialog med aktivisterna.
– Jag stänger inga dörrar, säger han.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
Aktivister som kedjar sig fast i skogsmaskiner är branschens stora snackis, och de skogsmaskinförare som stött på aktivister i skogen börjar bli många. Dagens Arbete har träffat aktivistgruppen Skogsupproret, som flera gånger tvingat avverkningar att stoppas. Från GS-facket kommer ett tydligt budskap till aktivisterna:
– Sluta jävlas med våra medlemmar.
Per-Olof Sjöö menar att aktivisternas agerande skapar en ohållbar arbetsmiljö för maskinförare. GS-facket har fått in flertalet rapporter från medlemmar som blivit hindrade i jobbet av aktivister – händelser som han beskriver som ”väldigt psykiskt påfrestande”.
– Man sitter själv i maskinerna. Det finns ingen att prata med direkt. Man blir väldigt utsatt när den här typen av aktiviteter pågår.

Att maskinförare ska behöva vara rädda för att ”allvarligt skada” någon som kommer för nära en maskin är en oacceptabel extra press i ett redan stressigt yrke, menar han. Därför är det fel väg framåt att hindra maskinförare i arbetet.
– Jag har full respekt för att man kan ha synpunkter på hur skogsbolagen agerar, men ta det då med dem som fattar besluten. Inte med de som är anställda i bolagen, för de har ingenting med just den konflikten att göra. Jag tycker att det är lite fegt, säger han.
Läs också

✓Blev störd och filmad av aktivister med rep och kameror ✓”Totalt respektlöst”
Aktivister som Dagens Arbete har pratat med beklagar att skogsmaskinförare kommer i kläm, men menar att det är lönlöst att rikta sig mot beslutsfattarna. Företrädare för både Greenpeace och Skogsupproret säger att aktionerna är en sista utväg och försäkrar att de försöker ta hänsyn till förarnas arbetsmiljö. Bland annat bär de reflexvästar för att synas och försöker ha en dialog med förarna.
Per-Olof Sjöö tycker inte att det räcker.
– Jag tror säkert att de gör vad de kan för att visa sin närvaro, men de ska ju inte vara där över huvud taget, säger han.
Läs också

✓Djup och sårig konflikt ✓Skogsfrågan klyver bygden itu ✓”Jävligt dyrt för ett litet företag”
Lönerna blir mindre och kostnaderna större när skogsbruksföretag hindras i sitt arbete. Därför begär aktivistgruppen Skogsupproret att skogsbolagen ska ersätta förarna för de förlorade inkomsterna – det gör facket också.
– Ja, självklart. Vår inställning är att våra medlemmar inte ska drabbas ekonomiskt av det här. Men det blir udda, måste jag ändå säga, att man går in och gör en olaglig aktion och sen kräver att parterna ska hantera frågan som om det vore en normal företeelse på svensk arbetsmarknad. Det löser sig automatiskt om de upphör med de här aktionerna.
Samtidigt poängterar Per-Olof Sjöö att det är arbetsgivare som har det yttersta ansvaret för de anställdas arbetsmiljö.
– De har ju ansvaret för att skydda sina anställda mot vad det vara månde. Och om man vet att den här typen av aktioner pågår så är det också en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som en arbetsgivare har att försöka förebygga det helt enkelt.
Kan en sådan åtgärd vara att man tar större miljöhänsyn vid avverkningar?
– Absolut. Det är en sådan åtgärd. Man skulle kunna lägga in arbetsmiljöperspektivet i en sådan bedömning.
Men även om Per-Olof Sjöö har förståelse för aktivisternas perspektiv, är han tydlig med att han tycker att de agerar fel.
– Vi befinner oss i ett land där lag och ordning gäller, och där det finns möjlighet att påverka beslut på andra sätt. Jag kan inte för mitt liv säga att den typ av aktioner som pågår är okej. Våra medlemmar blir utsatta för stora risker, och jag kan inte på något sätt rättfärdiga de aktionerna.
Att flera fackförbund fördömer aktivisterna kallas för ”historielöst” av företrädare för Skogsupproret, Greenpeace och Skydda Skogen. I en debattartikel i Aftonbladet skriver de: ”Varken strejkrätt, allmän rösträtt eller fackföreningar hade funnits i Sverige utan fredlig civil olydnad.”
Per-Olof Sjöö skrattar till när han hör argumentet.
– Det är ju ett smart retoriskt grepp, att vi får det kastat mot oss själva. Men i arbetarrörelsens barndom fanns det ju inget grundläggande skydd för facken. Det var ju många arbetarrörelsepionjärer som hamnade i fängelse för att de skrev vad de tyckte. Så jag tycker att det är lite orättvist att jämföra situationen i slutet av 1800-talet med 2025 ur det perspektivet. Sen köper jag att civil olydnad har sin plats, även i ett demokratiskt samhälle. Men då tycker jag att man ska rikta den civila olydnaden mot dem som fattar besluten.
Per-Olof Sjöö efterfrågar att konflikten löses på ett ”civiliserat sätt”. Hans dörr står öppen, säger han.
– Jag tycker att samtal och dialog alltid är en väg framåt. Så jag stänger inga dörrar för den typen av diskussioner.